| 1. |
- Lind, Bob, et al.
(författare)
-
Nätprovfiske Ryssbysjön 1999
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ryssbysjön tillhör Huskvarnaåns vattensystem och är belägen strax utanför Nässjö. Sjön är eutrofierad och under 1990-talet har problemen med stor intern näringsbelastning ökat. Provfisket gjordes för att kunna bedöma sjöns status och ta fram nödvändigt underlag för eventuella åtgärder såsom biomanipulation, dvs utfiskning av mörtbestånden. Provfisket utfördes i början av aug 1999. Undersökningen ingår som en del i framtagandet av ett åtgärdsprogram för sjön och har finansierats dels av Ryssbysjöns fiskevårdsförening dels EU maål 5b, Nässjö kommun, Nässjö affärsverk samt Länsstyrelsen i Jönköping.
|
|
| 2. |
- Blank, Henrick, et al.
(författare)
-
Fladdermusfaunan i Jönköpings län
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Jönköpings län har fladdermöss inventerats vintertid på fyra platser. Inventeringarna började redan i början av 1980-talet. De ökade krav på att kartlägga och bevara fladdermöss som ställdes på Sverige i och med att man undertecknade det europeiska fladdermusavtalet och gick med i EU innebar emellertid att fladdermössens sommartillhåll behövde kartläggas. Dessa krav i kombination med att nya tekniska hjälpmedel fanns tillgängliga gjorde att ystematiska inventeringar kom igång i Jönköpings län 1999. Inventeringar på 204 lokaler har nu genomförts och gjort Jönköpings län till ett av de mest välinventerade områdena i Europa vad gäller fladdermössens sommartillhåll. Det har också inneburit att det nu är dags att göra en vrapportering av de första 10 årens systematiska inventeringsarbete samt att beskriva länsstyrelsens arbete med fladdermöss. Syftet med denna rapport är att: • sammanställa och presentera resultat från fladdermusinventeringarna • utgöra informationsunderlag om fladdermöss vid kontakt med allmänheten • ta fram förslag på miljöövervakningsprogram för fladdermöss • presentera preliminära riktlinjer för det framtida fladdermusarbetet i länet Informationsunderlaget som denna rapport utgör består dels i allmän orientering om fladdermöss samt hur man ska bete sig om man har problem med fladdermöss i sitt hus eller hittar en död fladdermus. Den metodik som använts vid sommarinventeringarna kallas för artkartering. Det innebär i korthet att man till fots aktivt söker igenom biotoper där man förväntar sig många arter eller speciella arter med hjälp av en ultraljudsdetektor som gör att man kan höra fladdermössens artspecifika ekopejlingsläten som de kontinuerligt stöter ut när de flyger. Observerade fladdermöss artbestäms och räknas. Övervintringsplatser har sökts igenom och alla fladdermöss man sett räknats och bestämts till art så långt det varit möjligt. Inventeringarna har till stor del riktat in sig på att hitta sällsynta arter, i synnerhet den globalt hotade barbastellen. Barbastellen har hittats på sammanlagt 19 nya platser, varav 8 stycken i ett tidigare okänt förekomstområde i Värnamo kommun. Andra sällsynta arter som hittats är dammfladdermus, pipistrell, fransfladdermus och trollfladdermus. Vanligaste arterna vid sommarinventeringarna var nordisk fladdermus, mustasch-/Brandts fladdermus (har ej skiljts på vid artbestämning) och dvärgfladdermus. Vid vinterinventeringarna har långörad fladdermus och vattenfladdermus varit de vanligaste, medan fransfladdermus (och troligen mustaschfladdermus) varit den enda rödlistade arten som hittats. Totalt har 13 av de 18 i Sverige påträffade fladdermusarterna hittats i Jönköpings län. I rapporten beskrivs de arter som påträffats i Jönköpings län och information om bland annat nationell utbredning, förekomst i länet och utseende presenteras. År 2005 påbörjade Länsstyrelsen miljöövervakning av fladdermöss för att se hur deras bestånd utvecklas över tiden. Dock har det saknats ett komplett övervakningsprogram, varför ett förslag på ett sådant presenteras i föreliggande rapport. Förslaget består totalt av 48 lokaler som är lämpliga att ingå i ett övervakningsprogram och inventeras ungefär vart fjärde år. Lokalerna är bland annat utvalda så att de ska fånga upp alla länets hotade arter och täcka in så stor del av länet som möjligt. Utformningen av programmet bestäms definitivt under våren 2009. Förutom fortsatt miljöövervakning planeras fladdermusarbetet framöver att innehålla flera olika delar som bland annat fortsatt kartläggning av hotade arter, rådgivning om vad man gör om man hittar fladdermöss eller har problem med dem, genomförande av laddermusguidningar samt skydd och restaurering av fladdermössens livsmiljöer. Detta arbete kommer avseende barbastellen att delvis bedrivas inom ramarna för åtgärdsprogramsarbetet för hotade arter.
|
|
| 3. |
- Hallgren Larsson, Eva, et al.
(författare)
-
Kalkningar i Emån, Mörrumsån och Svartån. Kalkningsverksamhet i Jönköpings län. Måluppfyllelse och effekter 2002-2004
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kalkningsverksamhet i Jönköpings länMåluppfyllelse och effekter 2002-2004Målsättningen med kalkningsverksamheten inom länets delar av Emån, Mörrumsån och Svartån är till stora delar uppfylld. Andelen uppfyllda mål är cirka 90 % både när det gäller totala antalet mål, areal sjöyta och längd rinnande vatten. För resterande 5-10 % gäller att målsättningen inte varit uppfylld eller inte gått att bedöma. Totalt finns 85 uttalade mål som berör 1900 hektar sjöyta och nästan 12 mil rinnande vatten. När det gäller yta och längd ska både vattenkemiska och biologiska mål vara uppfyllda för att området ska bedömas ha uppfylld målsättning.Nedanstående karta illustrerar att målsättningen inte varit uppfylld i Sågån/Nödjehultaån, där bottenfauna och fisk fortfarande visar försurningsrelaterad påverkan. Vidare gäller att den vattenkemiska målsättningen inte varit uppfylld i Gårdvedaån uppströms Säljen. Delvis förklaras det av att befintlig kalkdoserare vid Tångabo kvarn varit ur funktion sedan 1999. Det tredje området där målsättningen inte varit uppfylld är sjön Vigotten, där mörten inte tycks reproducera sig.Under 2004 spreds knappt 1 000 ton kalk i området. För ett antal åtgärdsområden föreslås förändringar i form av förtätat kalkningsintervall i kombination med minskade kalkmängder.En kombination med nuvarande kalkning i sjöar och våtmarker och spridning av aska och kalk i skogsmark borde vara lämplig i flera åtgärdsområden.
|
|
| 4. |
- Hallgren Larsson, Eva, et al.
(författare)
-
Kalkplan 2006 - Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kalkplan 2006 omfattar verksamhetsplan för kalkningsverksamheten i Jönköpings län 2006 samt länets ansökan till Naturvårdsverket om medel för kalkning.Försurningen är länets största miljöproblem. I april 2001 beslutade Länsstyrelsens styrelse att försurningen fortfarande är ett av de åtgärdsområden som ska prioriteras i länets miljöarbete. Orsaken är hög belastning av försurande ämnen under lång tid. Länets västra och sydvästra delar är värst utsatta och stora delar klassas som mycket kraftigt försurningspåverkade. Trots att nedfallet av försurande svavel har minskat kraftigt i södra Sverige sedan slutet av 1980-talet kommer effekterna i mark och vatten sannolikt att kvarstå under lång tid och motivera kalkningsåtgärder under överskådlig tid. Kalkning är nödvändigt för att uppnå nationella och regionaliserade miljömål avseende "Levande sjöar och vattendrag" och "Bara naturlig försurning" samt målet om god ekologisk status enligt EUs ramdirektiv för vatten.Det övergripande långsiktiga målet för kalkningsverksamheten i Jönköpings län är att bevara och återskapa det naturliga växt- och djurlivet i ytvattnet som påverkats av antropogen försurning. Detta för att återställa och bibehålla biologisk mångfald så att den liknar de biologiska samhällen som fanns före den antropogena försurningen samt för att säkerställa ett långsiktigt nyttjande.Länets behov av kalkningsinsatser är stora och idag åtgärdas avrinningsområden motsvarande 50 % av länets yta. Cirka 700 sjöar och 150 vattendragsträckor är inordnade i 76 åtgärdsområden. Beräknat kalkningsbehov för 2006 är 15 539 ton. Verksamheten omfattar kalkningsåtgärder, effektuppföljning samt åtgärder för biologisk återställning.Kostnaden för kommunernas administration beräknas uppgå till 989 000 kronor under budgetåret 2006, varav bidragsdelen uppgår till 884 000 kronor. Länsstyrelsen anser att denna nivå är rimlig för att behålla nuvarande kvalitet på verksamheten.Länets behov av biologisk återställning är stora. Under 2006 planerar Länsstyrelsen att arbeta med vattendrag som bland annat har stor vikt för rekryteringen av öring till Vättern. För 2006 söker Länsstyrelsen medel för biotopvård och att åtgärda vandringshinder i Svedån och Knipån.Länsstyrelsen i Jönköpings län har behov av följande statsbidrag budgetåret 2006:Omkalkning 85 % bidrag: 8 361 000 kronorOmkalkning 100 % bidrag: 4 219 000 kronor Spridningskontroll: 216 000 kronorBiologisk återställningsåtgärder: 3 020 000 kronor Administration, kommuner: 884 000 kronorKemisk effektuppföljning: 881 000 kronorBiologisk effektuppföljning: 1 108 000 kronor Summa ansökt bidrag: 18 689 000 kronor
|
|
| 5. |
- Mörner, Nils-Axel, et al.
(författare)
-
Heimdall's stones at Vitemölla in Sweden and the chronology and stratigraphy of the surroundings
- 2009
-
Ingår i: Geografiska Annaler. Series A, Physical Geography. - : Informa UK Limited. - 0435-3676 .- 1468-0459. ; 91A:3, s. 205-213
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Heimdall's Stones at Vitemolla is an archaeological monument of stones arranged in circles and where sightlines can be identified of the sunrise and sunset at winter and summer solstices and spring and autumn equinoxes. Therefore, this stone monument is likely to have served as an archaeoastronomic observatory. It is founded in a fossil land surface now covered by half a metre of eolian sand. In order to date this sand drift, sediment coring was performed in the nearby Sandefloen bog. Seven levels were subjected to AMS C14 dating. The first sand drift, correlated with the sand drift covering Heimdall's Stones, was dated at 500-600 cal. bc. Consequently, the observatory has to date back to the Bronze Age, fitting well with its Sun cult and with the rock carvings recorded on the individual stones. At the seashore 500 m east of the observatory and the bog, we were able to reconstruct the sea-level changes. In conclusion, we combine the recorded sea-level changes with the C14-dated bog stratigraphy and the observed stratigraphy at Heimdall's Stones (covering an area of 500x500 m) into one unified picture. The chronostratigraphic position of Heimdall's Stones agrees well with the dating of the Kivik grave. The Vitemolla area is likely to have been an important cultural centre in the Bronze Age.
|
|
| 6. |
- Zeipel, Katarina, et al.
(författare)
-
Försurning och kalkning i Jönköpings län 2003: verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Försurningen är Jönköpings läns största miljöproblem. Nedfallet av försurande svavel har minskat med två tredjedelar sedan mätningarna startade 1989. Trots att nedfallet har minskat har markvattenkemin inte förbättrats. På flera platser i länet visar mätningarna att försurningsgraden i markerna fortfarande ökar. För att motverka försurningen bedrivs en omfattande kalkning av sjöar och vattendrag. Under år 2003 utfördes kalkningen i stort sett som planerat. Nästan all våtmarkskalkning i länet sker numer med de mindre dammande produkterna grovkalk eller granuler. Mängden grovkalk 0 - 1 millimeter minskade under året till förmån för grovkalk 0,2 - 0,8 millimeter som dammar ännu mindre. Under 2003 spreds totalt cirka 15 500 ton kalk i länet, vilket är ungefär i samma nivå som de senaste åren. Kalkningarna i varje kommun utvärderas vart tredje år och efter utvärderingen revideras detaljplanerna. I enskilda åtgärdsområden har man kunnat sänka kalkdoserna under de senaste åren och i några sjöar har kalkningen kunnat avslutas på obestämd tid. Sänkningarna har inte har gett genomslag på den totala kalkförbrukningen i länet ännu. En orsak till det kan vara att man ökade kalkdoserna i några åtgärdsområden när man bytte från kalkstensmjöl till grovkalk på våtmarkerna. Efter några år med grovkalk ska man sänka doserna i dessa åtgärdsområden igen, när resultaten från den vattenkemiska effektuppföljningen visar att det är möjligt. Under året har ett omfattande arbete med biologisk återställning genomförts. Arbetet har följt 5-årsplanen för biologisk återställning. Tre fiskvägar har byggts, biotopvård har utförts på en sträcka och en rad återintroduktioner av mört, öring, elritsa och flodkräfta har utförts. Det har gjorts en översyn av arbetsordningen inom den biologiska återställningen i länet som ska underlätta det framtida arbetet. Under år 2002 - 2003 utfördes öringproduktionsberäkningar i Vätterns tillflöden. Beräkningarna visar vilka Vätterbäckar som har störst potential för öringproduktion om olika åtgärder, till exempel åtgärdande av vandringshinder, utförs. Med det här underlaget underlättas arbetet med att prioritera i vilka vattendrag man bör satsa på biologisk återställning. Ett stort arbete under 2003 var att ta fram en regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i länet. Verksamheten anpassades till den nya handboken för kalkning och de nya föreskrifter och allmänna råd som kom under 2002. Arbetet med åtgärdsplanen innebar bland annat en översyn av samtliga motiv och målsättningar med verksamheten samt att ett nytt effektuppföljningsprogram togs fram. Vid översynen av målsättningarna infördes differentierade vattenkemiska pH-mål. Tidigare var pH-målet 6,0 överallt. Nu har varje målområde fått ett specifikt pH-mål, pH 5,6, 6,0 eller 6,3, som baseras på förekomst eller trolig tidigare förekomst av känsliga arter. Måluppfyllelsen för kalkningen är hög i länet. Under 2003 uppnåddes de nya vattenkemiska målsättningarna i 83 % av vattendragslängden och 94 % av sjöytan. Den biologiska effektuppföljningen omfattar elfiske-, bottenfauna-, nätprovfiske-, kräftprovfiske- och flodpärlmusslaundersökningar. De biologiska målsättningarna uppnåddes i 56 % av vattendragslängden och 86 % av sjöytan. Den låga biologiska måluppfyllelsen för vattendragen beror på att det rådde dåliga undersökningsförhållanden, det vill säga höga flöden, vid årets elfisken. De biologiska mål som inte var uppfyllda i sjöar omfattar till stor del de starkt hotade flodkräftbestånden.
|
|
