| 1. |
- Gavelin, Charlotta, 1972
(författare)
-
Potential images - to linger in a gap (haunted by the ontology of photography)
- 2022
-
Ingår i: UGOT Photography, online platform for contemporary photography.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln reflekterar över mellanrummet som uppstår mellan exponeringen av analog film och tills dess den framkallas. Om hur den potentiella bilden lagras i fotografens minne och långsamt bleknar samtidigt som förväntan ökar. Om att befinna sig i det mellanrum som är unikt för den analoga fotografins varande där varje bild är möjlig. Artikel publicerad i samband med examen i MFA Photography, HDK-Valand och som en del av ett omfattande konstnärligt fotografiskt projekt utställt på Röda stens konsthall 2022.
|
|
| 2. |
- Leifler, Emma
(författare)
-
Förmåga till lärande, kognitiva förmågor och studiestrategier
- 2022
-
Ingår i: Folhögskoleforum, 2022 10 31, Stockholm.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andelen deltagare i behov av stöd på folkhögskolans långa kurser har ökat markant de senaste tio åren. Denna utveckling medför ett ökat krav och förväntan på såväl lärare som folkhögskolan som organisation. Kunskap och forskning kring förståelse, teoretisk grund och verktyg är viktiga moment i att bereda plats och möjliggöra förutsättningarna för en hållbar studiegång. Under detta seminarium får du verktyg i praktisk inkludering utifrån tvärvetenskapligt perspektiv där pedagogik och psykologi möts samt ingångar i den senaste forskningen inom temat.
|
|
| 3. |
- Lanemo, Emy, et al.
(författare)
-
Kunskap och underlag i planeringen – exemplet kulturmiljö.
- 2015
-
Ingår i: Plan. ; 2015:4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En rimlig förväntan på samhällsplaneringen är att den ska bygga på en adekvat kunskapsgrund. Men vad är det egentligen för kunskap som behövs i planeringen? Och vilka verktyg har planeringen för att hantera de allt större kraven på att föra kvalitativa medborgardialoger? I den här artikeln diskuterar Emy Lanemo och Krister Olsson kunskap, underlag och relationen mellan experter och lekmän i planeringen. Deras utgångspunkt är att föra ett resonemang som är allmängiltigt, men de gör det med kulturmiljöplanering som ett belysande exempel.
|
|
| 4. |
- Petersson McIntyre, Magdalena, 1968
(författare)
-
Att älska sitt jobb: Passion, entusiasm och nyliberal subjektivitet
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bör vi sträva efter att älska vårt jobb? Har det rent av blivit en förväntan som många arbetsgivare har? På en tuff arbetsmarknad som alltmer kräver individens hängivenhet och engagemang uppstår en problemaatik i vem det är som har makten över de personliga valen. I Att älska sitt jobb för etnologen Magdalena Petersson McIntyre ett angeläget samtal om passion och styrningen av den. Om känslor betraktas som varor, hur påverkar då denna kommersialisering den enskilda arbetstagaren? Utifrån intervjuer med anställda i detaljhandeln diskuterar författaren en process där känslolivet engageras mer och mer i arbetslivet. Hängivenheten blir en normalitet som också utgör vägen till lycka, även om målen kan bli svåra att förverkliga.
|
|
| 5. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Allmänhetens åsikter om mediers (o)beroende och (o)partiskhet
- 2023
-
Ingår i: Ovisshetens tid. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673540 ; , s. 237-253
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Opartiskhet och oberoende är två centrala byggstenar i nyhetsjournalistiken. Trots en samhällelig förväntan om att medierna ska verka i enlighet med dessa normer råder viss tveksamhet hos allmänheten när det gäller om så egentligen är fallet. Detta kapitel om folkets åsikter i frågor om mediers opartiskhet och oberoende visar att hälften av respondenterna i 2022 års SOM-undersökning anser att svenska medier ofta har en politisk agenda i sin nyhetsbevakning. Synen på hur oberoende medier är när de berättar om samhället är varierande. En majoritet bedömer SVT och Sveriges Radio (SR) som oberoende, medan fyra av tio gör samma bedömning av TV4 och morgon- tidningarna. Vidare betraktar var fjärde person kvällspressen som oberoende. Kapitlets avslutande del fokuserar på det uppdrag som SVT och SR har som oberoende och opartiska public servicemedier. Frågan rör huruvida deras uppdrag bör smalnas av. Förslaget får inget gehör hos allmänheten. Inte ens bland sympatisörer till politiska partier som önskar genomföra omfattande förändringar av public serviceuppdraget finns det stöd för att kraftigt reducera programutbudet.
|
|
| 6. |
- Christensen, Love, et al.
(författare)
-
Measuring issue ownership. LORE working paper 2014:1
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I flera årtionden har frågeägarskap (eng. Issue Ownership) varit ett värdefullt koncept för att förklara och förutsäga partikonkurrens och partibeteende. Det har också kommit att spela en viktig roll i studier av väljarbeteende. Det finns emellertid inget vedertaget sätt att mäta frågarägarskap på, vilket gett upphov till en mängd olika mått. Denna inkonsekvens har en negativ påverkan på jämförbarheten mellan studier av frågeägarskap i tid och rum. I denna forskningsnot använder vi en experimentell design för att undersöka och jämföra fyra olika mått på frågeägarskap i en internetenkät: ett mått med sju skalsteg, ett med bra politik, ett med bra- och dålig politik och ett med bäst politik. Vår förväntan är att det finns en avvägning mellan kognitiv ansträngning och förklaringskraft när vi mäter frågeägarskap. Kognitiv ansträngning operationaliseras som tiden det tar för en respondent att besvara frågan i en internetenkät och förklaringskraft operationaliseras som förändringen i R2 som sker när respektive frågeägarskapsmått läggs till i en grundläggande regressionsmodell som modellerar sannolikheten att rösta på Socialdemokraterna, Miljöpartiet eller Moderaterna. Stick i stäv med våra antaganden kan vi inte urskilja en tydlig avvägning mellan förklaringskraft och svarstid. De olika måtten följer vår predicerade rangordning för svarstid, men följer inte våra förväntningar gällande förklaringskraft. I synnerhet måttet med sju skalsteg genererar oväntat låg förklaringskraft. När vi tar både svarstid och förklaringskraft i beaktande anser vi att måttet som efterfrågar både bra och dålig politik för respektive parti utgör en bra kombination av förklaringskraft och medelhög svarstid / kognitiv ansträngning.
|
|
| 7. |
- Abrahamsson, Hans, 1949
(författare)
-
Global utmaning : [medarbetare i]
- 2005
-
Ingår i: Augustinsson, Erika (red.), Global utmaning. - Stockholm : Premiss (Arenagruppens förlag). - 9185343099
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det pågår stora och snabba förändringar i Sverige och i världen. Med det följer frågor av förväntan och kanske oro: Kan vi behålla vår välfärd? Hur påverkar Kinas utveckling oss? Var finns de nya jobben? Hur minskar vi orättvisorna i världen? Vad innebär klimatförändringarna? Hur ser mitt liv ut om 20 år? Hoten är många, men det är också möjligheterna. Att förstå det som händer gör det lättare att förhålla sig till förändringarna, att se vägar framåt och att våga. Att få läsa vad andra tänker och hur de agerar inspirerar till handling. En bok kan inte förändra världen men det kan du! GLOBAL UTMANINGs bok presenterar en mängd spännande personer - både unga och äldre, kända och okända - som på olika sätt engagerat sig för ett bättre samhälle och en bättre värld. De berättar om hur de ser på de förändringar som pågår och visar på möjliga vägar framåt. Framtiden är inte ödesbestämd. Det går att välja väg. Vilket håll ska du? Behöver du en ny karta? Känner du dig maktlös? Då behöver du lite kreativ kunskapsaktivism och personlig tvärvetenskap. Öppna ögonen, ta steget, du står mitt i en fantastisk och spännande värld. Medverkar i boken gör bland andra Kristina Persson, Kalle Lasn, Margot Wallström, Magnus Bejmar, Lena Sundström, Hans Abrahamsson, Jennie Dielemans, Karl Palmås, Niklas Ekdahl m fl. Redaktör är Erika Augustinsson Bakom boken står GLOBAL UTMANING, ett nystartat nätverk för kunskap, dialog och handling som ska växa fram och finnas på både lokal, regional och global nivå. Hit kan man vända sig för att få kunskap, bli inspirerad och få kontakt med andra som jobbar med eller är intresserade av globala frågor, både i Sverige och utomlands. www.globalutmaning.se
|
|
| 8. |
- Wallin, Malena
(författare)
-
Visuell litteracitet som medierande verktyg
- 2017
-
Ingår i: Visuell kunskap för multimodalt lärande. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144114699
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En vanlig uppfattning hos elever är att bildämnet endast innefattar att måla och göra. Bild ses som ett ämne där de ska få teckna och måla och lära sig om tekniker och material. De förväntar sig att få utlopp för sin kreativitet och att framställa bilder (Skolverket, 2015). I kursplanen, däremot, läggs stor vikt vid att läsa bilder, förstå bilder och samtala om hur man kan använda bilder (Skolverket, 2011). Det uppstår därmed ett glapp mellan elevers förväntan på bildämnets innehåll och kursplanens syftesbeskrivning för ämnet bild. I detta glapp befinner sig läraren, som ur ett demokratiskt perspektiv ska tillmötesgå elevernas intressen och engagemang, och samtidigt uppfylla styrdokumentens mål och syften. Elevers förmåga att se, läsa och förstå bilder ligger som ett genomgående raster i kursplanen för bild genom hela grundskolan. Den visuella litteraciteten testas även inom andra skolämnen och genom exempelvis nationella prov som varje år utförs i svenska i ÅK 3, 6 och 9. Förmågan att koppla samman text och bild tas upp som ett av de grundläggande momenten i språkbehärskning. Enligt Qarin Franker, universitetslektor vid Göteborgs universitet, innebär begreppet litterat att kunna använda sig av sina textspråkliga färdigheter i de sociala sammanhang och aktiviteter man behöver och önskar delta i (Franker, 2011). För en elev i grundskolan kan det röra sig om allt ifrån lärande i skolan till kommunikation via sociala medier. Anne Bamford (2003) menar att visuell läskunnighet är att utveckla en uppsättning färdigheter som behövs för att kunna tolka innehållet i bilder. Visuellt litterat är en person, då denne kan förstå innebörden av bilder och när personen kan analysera en bild och placera den i en kulturell kontext samt att ha förmågan att bedöma den estetiska förtjänsten i bilden (Bamford, 2003). Att vara visuellt litterat handlar om att kunna förstå och använda de visuella resurser som finns till hands för att tolka världen och skapa mening. I detta kapitel beskrivs ett konkret exempel på hur man kan arbeta med att utveckla elevers visuella litteracitet inom bildämnet.
|
|
| 9. |
- Wallin, Malena
(författare)
-
Visuell litteracitet som medierande verktyg
- 2017
-
Ingår i: NOFA Nordisk fagdidaktisk konferens, Odense 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund Elevers förmåga att se, läsa och förstå bilder ligger som ett genomgående raster i kursplanen för bild genom hela grundskolan. Den visuella litteraciteten testas även inom andra skolämnen, exempelvis genom nationella prov i svenska, där förmågan att koppla samman text och bild är ett av svenskämnets centrala innehåll. En vanlig uppfattning hos elever är att bildämnet främst innebär att måla och att göra. Bild ses som ett ämne där de ska få lära sig om tekniker och material och de förväntar sig att få utlopp för sin kreativitet och att framställa bilder (Skolverket, 2015). I kursplanen för bild, däremot, läggs stor vikt vid att läsa bilder, förstå bilder och samtala om hur man kan använda bilder (Skolverket, 2011). Det uppstår därmed ett glapp mellan elevers förväntan på bildämnets innehåll och kursplanens syftesbeskrivning för ämnet bild. I detta glapp befinner sig läraren, som ur ett demokratiskt perspektiv ska tillmötesgå elevernas intressen och engagemang, och samtidigt uppfylla styrdokumentens mål och syften. Visual literacy – en teoretisk utgångspunkt Begreppet litterat innebär, enligt Qarin Franker (2011), att kunna använda sig av sina textspråkliga färdigheter i de sociala sammanhang och aktiviteter man behöver och önskar delta i. För en elev i grundskolan kan det röra sig om allt ifrån lärande i skolan till kommunikation via sociala medier. Anne Bamford (2003) menar att visuell läskunnighet är att utveckla en uppsättning färdigheter som behövs för att kunna tolka innehållet i bilder. Visuellt litterat är en person, då denne kan förstå innebörden av bilder och när personen kan analysera en bild och placera den i en kulturell kontext samt att ha förmågan att bedöma den estetiska förtjänsten i bilden (Bamford, 2003). Att vara visuellt litterat handlar om att kunna förstå och använda de visuella resurser som finns till hands för att tolka världen och skapa mening. Ron Bleed (2005) förklarar också begreppet med förmågan att förstå såväl som att producera visuella bilder för att kommunicera koncept och idéer. Han menar vidare att visuell litteracitet omfattar ett flertal kompetenser som en person kan utveckla genom att se och samtidigt införliva andra sinnliga erfarenheter. I denna presentation beskrivs ett konkret exempel på hur man kan arbeta med att utveckla elevers visuella litteracitet inom bildämnet. Syfte Syftet med den övning jag presenterar här är att utveckla den visuella litteraciteten hos elever genom ett arbete i flera steg där både bildframställning och bildanalys står i fokus. Så kallad kodknäckning, vanligt förekommande begrepp inom litteracitetsforskning (Franker, 2011), föregår övningen. Resultat Den kulturella dimensionen tycks spela roll för eleven för att knäcka bildkoder. Visuell litteracitet utvecklas i klassrummets sociala sammanhang där elever möts och reflekterar i en lärsituation. Eleven blir bekräftad men får också själv dela med sig av sina tankar och bekräfta sina kamrater. Literacyutbildning omfattar, enligt Ludwig (2003), en kritisk dimension som syftar till att eleven utvecklar medvetenhet om hur vi använder språket. Eleverna visar exempel på en sådan medvetenhet och har en handlingsberedskap för det.
|
|
| 10. |
- Pistone, Isabella, 1987, et al.
(författare)
-
Samverkan inom social hållbarhet/folkhälsa : komplex evidensbasering i Skaraborgs samverkansmodell
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- • Skaraborgs kommunalförbund, enskilda kommuner och östra hälso- och sjukvårdsnämnden/ Skaraborgsenheten avdelning Social hållbarhet har tillsammans skapat en i många stycken framgångsrik modell för att samverka kring social hållbarhet/folkhälsa. • Rapporten diskuterar både de grundläggande synsätt på kunskap som präglar arbetet, men också organiseringen av arbetet. Den baseras på erfarenheter av att ha följt de två kraftsamlingsområdena Fullföljda studier - genom trygghet och studiero och Psykisk hälsa – återhämtningsförmåga (benämns fortsättningsvis för fullföljda studier respektive psykisk hälsa i rapporten). • Arbetssättet i Skaraborgs samverkansmodell skiljer sig från den typ av direkt och riktad evidensbasering som ofta drivs och förespråkas av vissa aktörer och myndigheter på området. Det betyder att insatserna som utförs inom kraftsamlingsområdena inte är resultat av att all samlad forskning har sammanställts i en systematisk översikt med vägledande råd, manualer eller koncept som sedan implementerats på bred front. Med tanke på den komplexitet som präglar kraftsamlingsområdena hade en sådan version av evidensbasering troligen inte varit ändamålsenlig. • Till skillnad från många andra satsningar som vill åberopa evidensbasering inbegriper samverkansmodellen byggandet av en kunskapsekologi med tydliga utrymmen där det ges tid och plats för översättningar mellan olika aktörers insikter och intressen. Den trögrörlighet som därmed skapas är troligen helt avgörande för att intentioner och lösningar från central nivå ska få tid att giftas samman med problem och kunskaper i lokala verksamheter. • I kunskapsekologin möts behovet av organistorisk samverkan och förankring i vetenskaplig forskning. Ändamålsenlig samverkan mellan olika politiska, administrativa och professionella funktioner på regional, delregional och lokal nivå kombineras med sökandet efter vetenskaplig forskning som tas fram och tillämpas i samklang med behoven i de lokala sammanhangen. Vad vi kan se är samverkan en viktig del i att skapa förutsättningar för lokalt utvecklingsarbete på vetenskaplig grund där ny kunskap kan skapas, spridas och påverka utformning av lokala insatser. • Samverkansmodellen som har utvecklats är därmed ett exempel på precis det som har lyfts fram som svagheterna i vissa förenklade versioner av evidensbasering. Arbetet uppvisar grundläggande insikter om behovet av indirekt och icke-riktad, men ändock målmedveten, satsning på att förbättra förutsättningarna för lokalt arbete med utgångspunkt i forskning. • I en mening kan därför Skaraborgs modellsamverkan i många stycken användas som en modell även i vetenskapsteoretiskt avseende, för att visa på hur ny kunskap inom ett komplext område långsiktigt kan utvecklas, spridas och påverka utformningen av lokala insatser. • En viktig del i samverkansmodellen är att den utförs med fokus på relationell samverkan, i motsats till strikt rollsamverkan. Även om detta troligtvis är nödvändigt för att lyckas med samverkan, så är det samtidigt en risk att det blir för personbundet. Två nyckelpersoner i Fullföljda studier är processledaren och forskaren, vars kompetenser verkar ha varit helt centrala för att satsningens framgångar. I Psykisk hälsa är det ännu för tidigt att se sådana mönster. • En utmaning för kommande arbete med samverkansmodellen kommer troligtvis bli att hitta en balansgång mellan att bibehålla relationell samverkan och att undvika för hög grad av personbundenhet. • Genom en vetenskapsteoretisk analys visar vi hur kraftsamlingsområdet Fullföljda studier i Skaraborg inte utgår från de definitioner som brukar prägla evidensbasering av a) hur effekter uppnås, s k “kausalitet”, b) vilka metoder som krävs för valida resultat om sådana effekter, alltså “validitet” och c) hur objektivitet i spridning och implementering kan uppnås. I stället har satsningen utgått från andra, relativt komplexa uppfattningar om kausalitet, validitet och objektivitet. • De tydligaste exemplen på hur komplexa uppfattningar om kausalitet, validitet och objektivitet operationaliseras är Helene Jenvéns iterativa arbete (upprepade cykler av trial-and-error) med forskning och utveckling av aktionforskningskaraktär tillsammans med delregionala aktörer som kontinuerligt samordnas för att skapa en miljö som är förändringsbenägen och uthållig utifrån gemensamt bestämda målsättningar. Därmed har man undgått många av de problem som direkt och riktad evidensbasering kan uppvisa, såsom en överdriven förväntan om snabba effekter av enskilda insatser, ensidig tillit till en viss typ av kvantitativ experimentell studiedesigns s. k RCT-studier och formaliserade manualer och koncept som breddinförs utan lämplig bedömningskompetens och känslighet inför lokala sammanhang. • Kraftsamlingsområdet Psykisk hälsa har än så länge bara startat processen och befinner sig därför i ett annat läge än Fullföljda studier. De utgår från olika problemområden och har olika samverkansparter. Detta gör att de har olika förutsättningar. Det finns dock goda möjligheter och mycket att vinna för de båda kraftsamlingsområdena att dra lärdom av och berika varandra. Här kan det finnas vinster med att hitta former för att främja en sådan berikning. • I Psykisk hälsa har man liksom i Fullföljda studier inte utgått från färdiga lösningar, utan fört dialog med olika verksamheter. Detta för att förstå hur verksamheterna själva ser på sin roll i det främjande arbetet och vilka möjligheter de ser för att arbeta främjande för psykisk hälsa. De har samtidigt bjudit in en erfaren forskare, Therese Skoog, där förutsättningslösa dialoger har lett till ett samarbete där hon nu arbetar tillsammans med arbetsgruppen för att ta fram relevant forskningsmaterial som kan fungera som grund för ett prövande av nya arbetssätt. Därmed finns tecken på att även detta kraftsamlingsområde kommer att gå i linje med samverkansmodellens betoning av utrymmen för översättning av olika aktörers insikter och intressen.
|
|
