| 1. |
- Kåks, Helena, 1963-
(författare)
-
Mellan erfarenhet och förväntan : Betydelser av att bli vuxen i ungdomars livsberättelser
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen undersöker hur 21 unga människor inom ramen för längre intervjuer berättar om och reflekterar över sina liv. Ungdomarna har intervjuats som 15-, 17-, 22- och 25-åringar. Intervjuerna analyseras som livsberättelser, ett teoretiskt och metodolo-giskt perspektiv som fokuserar deras sätt att tolka och skapa mening i sina egna liv.Studien har ambitioner i två riktningar: Dels är det en samtidsstudie som undersöker hur villkoren för att bli vuxen ser ut och hur ungdomar förhåller sig till vuxenblivande. Dels är det en metodstudie i meningen att den lägger stor vikt vid hur livsberättelser konstrueras situationellt och kulturellt. De starka kopplingar som finns mellan ungdomars sätt att uppfatta sig själva och de livsberättelser de konstruerar håller samman dessa båda perspektiv. Arbetet koncentreras till tre huvudfråge-ställningar: hur erfarenhet och förväntan samspelar i ungdomarnas berättelser, hur deras berättelser anknyter till dominerande kulturella narrativer samt hur betydelser av att bli vuxen konstrueras och förändras över tid i deras livsberättelser.Vuxenblivande handlar i hög grad om en strävan efter identitet, självständighet och en plats i samhället. Studien visar hur detta kan förstås som en process där erfarenheter av det förflutna på olika sätt tvinnas samman med förväntningar inför framtiden. Den understryker också hur komplex och mångfacetterad övergången från ung till vuxen är och att innebörden i att vara vuxen varken är självklar eller definitiv. De livsberättelser ungdomarna konstruerar växer i hög grad fram i förhandling med starka narrativa life-scripts. Sådana scripts strukturerar deras berättelser och utgör en grund för de utvärderingar de gör av sina liv. Studien pekar också mot att ungdomars livsberättelser ingår i en dubbel hermeneutisk process där en Stor Berättelse om det individualiserade samhället tolkas och reproduceras.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Raak, Ragnhild, 1948-
(författare)
-
Icke nordiska och nordiska kvinnors förväntan på och upplevelse av akut smärta
- 2006
-
Ingår i: Svenska läkaresällskapets Riksstämma,2006.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ABSTRACT Cultural or ethnic background has been shown to be significant for how individuals experience pain. The aim of this study was to examine the expectation and experience of acute pain, the use of stress-coping styles, and the distribution of analgesics among non-Nordic and Nordic women in a dental treatment situation. Instruments used were the Visual Analogue Scale (VAS) and the Jalowiec Coping Scale (JCS). Non-Nordic women rated both expected and experienced pain significantly higher than Nordic women. No significant differences were found in stress-coping styles or in the distribution of analgesics between the two groups. Nurses must be sensitive to variations in pain communication styles across cultures.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Törnvall, Anders, 1937-
(författare)
-
Är du riktigt klok? : pensionärens kloka livsfrågor
- 2020
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Alla som gör en resa har något att berätta. Det är ofta något som berör glädje, roligheter, tråkigheter, längtan, förväntan, hopp och tillkortakommanden. Författaren bjuder in till en resa där han tränger in i och analyserar existentiella frågor hävdande att vi genomlever fem åldrar, fem olika liv.
|
|
| 6. |
- Fors, Maria, 1987-
(författare)
-
Best Practice Physiotherapy for Patients with Low Back Pain in Primary Care : Clinical Outcomes and Explanatory Factors
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: Clinical practice guidelines provide general recommendations informing best practice physiotherapy for low back pain (LBP). Despite increased research on LBP, the recommendations have barely changed over the last few decades and the burden of LBP remains. New research strategies have been suggested to further understand the complexity of factors influencing recovery of LBP. Several mechanisms are expected to underpin the benefits of physiotherapy care. How different factors influence and explain treatment outcome in patients in different phases of primary care pathway needs to be better understood for the development of better targeted LBP interventions.The overall aim of this thesis was to investigate if and how best practice physiotherapy primary care for patients with LBP can improve clinical outcome.Methods: The four papers in the thesis are based on two randomised controlled trials (RCT) evaluating best practice physiotherapy for patients with LBP in different phases of the primary care pathway reflecting the variation of patients’ needs. Two papers investigated pre-surgery physiotherapy compared to being on a waiting-list in patients with degenerative lumbar spine disorders who are surgical candidates (n = 197). Effects on walking ability and quadriceps femoris strength were evaluated. Associations between the pre-surgery physical factors with 1-year post-surgery physical activity (PA) level were analysed using multiple linear regression. The dose-response relationship was investigated comparing the effects of attending ≤11 treatment sessions with ≥12 treatment sessions. Multiple mediation analyses and conditional process analyses were used to explore physical and psychosocial factors as mediators and patients’ treatment expectations as a moderator of the treatment’s effects on disability, back pain intensity, health-related quality of life (HRQoL), and self-rated health.Two papers were based on a stepped cluster RCT, where a physiotherapy primary healthcare model for LBP (the BetterBack MoC) was regionally implemented. Patients seeking care for LBP were allocated to either the BetterBack MoC (after implementation) or to routine care (before implementation) (n = 467). In a prospective cohort study within the RCT, the associations between patients’ initial illness perceptions and outcomes in disability, back pain intensity, HRQoL, and self-care enablement (i.e., perceived ability to understand and cope with LBP) after 3 and 12 months were explored using stepwise linear regression. Single mediation analyses were used to test whether a priori hypothesised patients’ illness perceptions and self-care enablement at 3 months mediated effects in disability and pain at 6 months of care according to the BetterBack MoC compared to routine care. Exploratory mediation analyses were also used to compare guideline-adherent care with non-adherent care. Guideline-adherent care was defined as care that included education and exercise interventions and did not include non-evidence-based interventions, referral to specialist care, or imaging.Results: Small positive effects from pre-surgery physiotherapy were seen in walking ability and quadriceps femoris strength. No clear dose-response relationship could be demonstrated when comparing the effects of ≤11 treatment sessions with ≥12. Pre-surgery physical outcome measures together explained 27.5% of the variation in PA level 1-year post-surgery, mainly explained by the pre-surgery PA level. The effect of the pre-surgery physiotherapy on patients’ PA level partly explained the treatment’s effect on self-rated health. Furthermore, among biopsychosocial factors, self-efficacy related to activities of daily living (ADL) partly explained the effect on all outcomes. PA related fear avoidance beliefs partly explained the effects on pain and self-rated health. Patients’ treatment expectations moderated the effect in all outcomes. High expectations had a positive moderating effect, while expectation of full recovery had a suppressive effect. In patients seeking physiotherapy for LBP, negative initial prognosis and treatment expectations were associated with worse scores in several outcomes at 3- and 12-month follow-ups. Patients’ illness perceptions and self-care enablement did not explain the effects of care after implementing the BetterBack MoC. This was mainly due to the BetterBack MoC not having superior effects over routine care on the hypothesised mediators. Illness perceptions and self-care enablement at 3 months were associated with disability and pain at 6 months. Further, these factors partly explained the effects of guideline-adherent care in disability and pain.Conclusions: Patients’ illness perceptions, self-care enablement, ADL self-efficacy, and PA related fear-avoidance beliefs were supported to be potential factors explaining the effect on clinical outcomes of best practice physiotherapy for LBP in primary care. Patients’ initial expectations regarding the prognosis and treatment may influence prospective outcomes including patients’ self-care enablement. More specifically, pain and disability outcomes of best practice physiotherapy for patients seeking care for LBP may improve by targeting patients’ illness perceptions and self-care enablement. Patients who are surgical candidates can increase their physical capacity and walking related performance through best practice physiotherapy. In this pre-surgery phase, the treatment should include targeting patients’ ADL self-efficacy, PA related fear-avoidance beliefs, and PA level for improved disability, pain, and HRQoL.
|
|
| 7. |
- Behrendt Jonsson, Britta, 1973-
(författare)
-
The Solvency II Capital Requirement for Insurance Groups : On the Tension Between Regulatory Law and Company Law
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Since 2016, supervision of insurance undertakings in the European Union has been based on the Solvency II legal Since 2016, supervision of insurance undertakings in the European Union has been based on the Solvency II legal framework. Insurance undertakings that are part of an insurance group must be sufficiently capitalized both at company level and at group level. For the calculation of the group solvency capital requirement, insurance groups are regarded as if they were a single economic entity, whereas company and insolvency law apply a legal entity perspective and focus on each single company that is part of a group. The underlying expectation that excess own funds within a group will be used to support a group undertaking in financial difficulties is not reflected by a corresponding legal obligation.This tension between regulatory and company law is discussed in the thesis. The rules on the calculation of the group solvency requirement and the eligibility of own funds at group level are analyzed against the background of German and Swedish company law and possible solutions to align the two areas of law are discussed de lege lata and de lege ferenda. Despite the full harmonization approach of the Solvency II Directive and the aim of reaching supervisory convergence throughout the EU, the study reveals differences in the application of Solvency II in Germany and Sweden.
|
|
| 8. |
- Heintz, Fredrik, 1975-, et al.
(författare)
-
Civilingenjör i Mjukvaruteknik vid Linköpings universitet : mål, design och erfarenheter
- 2013
-
Ingår i: Proceedings of 4:de Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar (UtvSvIng).
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Hösten 2013 startade Linköpings universitet den första civilingenjörsutbildningen i Mjukvaruteknik. Utbildningens mål är att bland annat att ge ett helhetsperspektiv på modern storskalig mjukvaruutveckling, ge en gedigen grund i datavetenskap och computational thinking samt främja entreprenörskap och innovation. Studenternas gensvar har varit över förväntan med över 600 sökande till de 30 platserna varav 134 förstahandssökande. Här presenterar vi programmets vision, mål, designprinciper samt det färdiga programmet. En viktig förebild är ACM/IEEE Computer Science Curricula som precis kommit i en ny uppdaterad version. Tre pedagogiska idéer vi har följt är (1) att använda projektkurser för att integrera teori och praktik samt ge erfarenhet i den vanligaste arbetsformen i näringslivet; (2) att undervisa i flera olika programspråk och flera olika programutvecklingsmetodiker för att ge en plattform att ta till sig det senaste på området; och (3) att införa en programsammanhållande kurs i ingenjörsprofessionalism i årskurs 1–3 som ger studenterna verktyg att reflektera över sitt eget lärande, att jobba i näringslivet samt sin professionella yrkesroll. Artikeln avslutas med en diskussion om viktiga aspekter som computational thinking och ACM/IEEE CS Curricula.
|
|
| 9. |
- Nilsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Ledning och styrning för Digitalisering på Dalmål : Åtgärdsrapport
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här åtgärdsrapporten beskriver hur problem och behov av organisering, ledning och styrning av digitalisering och IT i Region Dalarna bör adresseras, och utgör ett deluppdrag i den utvärdering av ”Översyn Central förvaltning” som startade hösten 2021.De förändringar i demografin som regionen står inför har drivit fram digitalisering till ett målområde i regionplanen sedan år 2020. Samhällets digitalisering som sådan, där digitala resurser sammanflätas med invånares sätt att leva sina liv, bidrar också till att digitalisering blivit en strategisk viktig fråga för Region Dalarna. Invånare förväntar sig ökad tillgänglighet och samhällsaktörer förväntar sig att Region Dalarna bidrar till utbyte av data.I uppdraget ”Översyn Central förvaltning”, som genomfördes våren 2020, identifierades problem relaterade till organisering, ledning och styrning av Region Dalarnas digitalisering, som måste åtgärdas mot bakgrund av digitaliseringens centrala betydelse.Tillämpningen av Region Dalarnans portföljstyrning för digitalisering identifieras som ett särskilt problemområde. Därför genomförs en fördjupad analys av tillämpningen av portföljstyrningen, som är baserad på de facto standarden pm3, under hösten 2020. Den bekräftar problembilden, men slår också fast att det inte är valet av portföljstyrning som sådan som är problemet, utan att tillämpningen har skapat en parallellstruktur med roller och arbetssätt som inte är integrerade i organisationens ordinarie ledning och styrningen. Dessutom identifieras behovet av en fungerande kontraktstyrning av leverantörer och att portföljstyrningen bör ge ökat utrymme för arkitekturella val.Mot bakgrund av identifierade brister i organisering, ledning och styrning av digitalisering och IT föreslås i denna åtgärdsrapport att en ny enhet bildas, som tar ansvaret för de digitala resurserna1 på samma sätt som andra stödenheter tar ansvar för sina respektive expertområden. Expertområdet för digitala resurser omfattar arkitekturella val och kontraktstyrning av leverantörer. Målet är att på sikt omfamna alla typer av digitala resurser som automatiserar handling och hanterar data. Det är viktigt att särskilja digitala resurser och digitalisering. Det sistnämnda är en strategisk angelägenhet för hela organisationen och leds och styrs genom en utveckling av portföljstyrning som integreras i den ordinarie chefsstrukturen.Nuvarande organisering har inte möjlighet att svara upp mot de krav som samhället kräver på utbyte av data eller invånarens förväntan på tillgänglighet. Det här gör att ett annat sätt att hantera komplexiteten måste implementeras. Ett sätt som är framtidsorienterat och som går i takt med införandet av digitala beslutsstöd och automation i görande och i invånarmötet. Syftet i arbetet är att öka förvaltningarnas förmåga att genomföra grunduppdraget. Det steg som nu behöver tas för att möta samhällets, invånarnas och medarbetarnas förväntan är att integrera ledning och styrning i den ordinarie chefsstrukturen med utgångspunkt i Region Dalarnas uppdrag.Det här är ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete med en parallellitet i avveckling av befintliga strukturer, roller och arbetssätt för digitala resurser och digitalisering.
|
|
| 10. |
- Dahlberg, Johanna, et al.
(författare)
-
Interprofessionella studentgruppers medverkan i kliniskt förbättringsarbete
- 2010
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Östergötland samverkar Hälsouniversitetet och Landstinget i ett utvecklingsprojekt kring förbättringskunskap. Syftet är att studenterna under grundutbildningen ska tillägna sig kunskaper om kvalitets- och förbättringsarbete samtidigt som de inspirerar och bidrar till det kliniska förbättringsarbetet i landstingets verksamheter. Hälsouniversitet skapar därför ett curriculum kring förbättringskunskap som i huvudsak är förlagt till dem interprofessionella utbildningsmomenten, sammanlagt 12 veckor. I steg 1 gör studenterna ett personligt förbättringsarbete. Detta är förlagt till termin 1. Mot slutet av utbildningarna kommer studenterna att samlas i interprofessionella basgrupper och delta i kliniska förbättringsarbeten. I tredje steget planeras ett kontinuerligt förbättringsarbete under den verksamhetsförlagda praktiken på Klinisk undervisningsavdelning (KUA), där de olika studentteamen jobbar med ett projekt som sträcker sig över en eller flera terminer. Formerna för studenternas deltagande i kliniska förbättringsarbeten, steg 2, har provats under tre terminer, med sammanlagt 19 basgrupper (19x8 studenter). Studenterna har bland annat engagerats i: Förbättrad vårdprocess för Astma-patienter och ”mångsökare”Hänvisning av patienter från sjuksköterska till sjukgymnastStudie kring användning av britspapperUndersökning av följsamheten till dokumentationsrutiner vid läkemedelsordinationer i landstingets elektroniska patientjournalUtskrivningssamtal från kirurgiska kliniken Studenternas erfarenheter har utvärderats. Studenterna har blivit väl mottagna och lärandet hos studenterna har ökat, såväl avseende interprofessionell kompetens som kring förbättringsarbete i vården. Vårdverksamheterna redovisar positiva resultat, ”över förväntan bra”. Förutom att studenterna får utbildning i förbättringskunskap krävs motsvarande kompetensökning hos lärare inom akademien såväl som hos personal i landstinget. Därför genomförs gemensamma utbildningar av basgruppshandledare och kontaktpersoner inom landstinget, för att på så sätt stödja organisationernas lärande. Höstterminen 2010 kommer 30-35 grupper av studenter, i interprofessionella team, att delta i kliniskt förbättringsarbete.
|
|
