| 1. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Uppskattning, kritik och förväntan - i ungdomars berättelser om ett samarbetsprojekt i ungdomsvården
- 2009
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- The purpose of this study is to analyse the way young people who were institutionalised in so called special youth-homes experienced, defined and iterpreted on the one hand the project “Motverka Våld och Gäng” (meaning: “Counteract Violence and Gangs”), and on the other hand the Coordinators employed in this project. There is a big variation in the perception of the coordinators. One common denominator is that the commission of Coordinator and the context in wich the Coordinator acts seems to be flexible enough for one individual to play the role in many different ways. It is only when the specific Coordinator selects an activ, prompt, independent, personal and relatively strong characterization of the role that he or she obtain a chance to have an impact. The personal aspect of the relationship between the young and the Coordinator is depicted as important and it seems as if it plays an important role in the care-giving chain.
|
|
| 2. |
- Brommesson, Douglas, 1976-
(författare)
-
Kristdemokraterna och dess allt mindre religiösa väljare : Värderingar bland kristdemokratiska väljare 2010-2020
- 2020
-
Ingår i: Surveyjournalen. - Växjö : Linnéuniversitetet. - 2001-9327. ; 7:2, s. 66-75
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den föreliggande artikeln studeras värderingar bland kristdemokratiska sympatisörer under perioden 2010-2020. Under den här perioden har graden av religiositet bland kristdemokratiska sympatisörer minskat dramatiskt. Utifrån den observationen är syftet med artikeln att studera den avtagande religiositeten bland kristdemokratiska väljare och dess effekt på centrala kristdemokratiska värderingsfrågor. I artikeln formuleras tre hypoteser som beskriver en förväntan om att kristdemokratiska sympatisörer över tid betonar kristna värden i mindre utsträckning, att de blivit mer kritiska till internationell solidaritet och att kristdemokratiska väljare med begränsat religiöst engagemang är än mer kritiska till internationell solidaritet, jämfört med de kristdemokratiska sympatisörer som är mer religiösa. Resultat baserat på data från Survey 2010, Survey 2012, Survey 2014, Survey 2016, Survey 2018 och Survery 2020 bekräftar de tre hypoteserna.
|
|
| 3. |
- Ammert, Niklas, 1968-
(författare)
-
Förväntningar och förekomst : Elevers förväntningar och läromedlens urval och presentation av kalla kriget-epoken
- 2017
-
Ingår i: NHM-2017, 29.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Elever möter historia i en rad olika sammanhang; i media, i spel, i reklam, i filmer och i historiska faktaprogram på TV för att nämna några. Elevernas uppfattningar och kunskaper har därför sannolikt formats redan innan de möter skolans undervisning och därefter formas de som en parallell process. I skolans historieundervisning spelar läromedlen fortfarande en viktig roll. De används i olika utsträckning och på olika sätt, men de finns ändå där som en konstant. En intressant spänning kan därför uppstå mellan elevernas förkunskaper, deras förväntningar och den bild av det förflutna de möter i skolan. I denna presentation tar jag det inom historiedidaktiken tidigare svagt beforskade begreppet förväntning eller förväntan som utgångspunkt. Jag studerar vilka förväntningar eleverna har på, och vad de menar är viktigt och vad de vill lära sig om, en historisk epok som de ännu inte har studerat i skolan – kalla kriget. Elevernas förväntningar jämförs med läromedlens urval och beskrivning av epoken. Studien bygger på gruppintervjuer med svenska elever i årskurs 8 och en analys av historieläroböcker för årskurs 9. Resultaten diskuteras i ljuset av syften och innehållsbeskrivningen i den kursplan i historia som infördes i Sverige från 2011.
|
|
| 4. |
- Perselli, Ann-Katrin, 1958-
(författare)
-
Att transformera elevers intressen i fritidshemmets undervisning
- 2023
-
Ingår i: NERA 2023.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Research topic/aim: Syftet med studien är att belysa hur lärare i fritidshem talar om elevers intressen i undervisning i svenska fritidshem och hur detta kan förstås. Enligt den svenska läroplanen (Skolverket, 2022) ska undervisning i fritidshem ta sin utgångspunkt i elevers behov, intressen och erfarenheter. Mot denna bakgrund borde elevers intressen, exempelvis digitala verktyg, vara centrala i planeringen av fritidshemmets undervisning. Men vilket utrymme får elevers intressen i undervisningen och vad är egentligen ett intresse? Ett intresse kan innebära omfattande aktiviteter som involverar flera personer, till exempel att spela fotboll eller vara mindre som att pyssla med en kamrat. När lärare tar elevers intressen i beaktande ges de även inflytande i undervisningen. Ofta sker detta under informella samtal (Elvstrand & Lago, 2019; Lager, 2018; Lager, Sheridan & Gustafsson, 2015). Det kan dock vara stora skillnader mellan fritidshemmen i personalens bemötande av elevers intressen. Vissa lärare ser elever som medaktörer i planeringen, andra kan se elever som objekt och låter då planeringen utgå från egna intressen (Ljusberg, 2022).Theoretical framework: Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs främst av Deweys (1916/1999) definition av begreppet intresse. Enligt Dewey relaterar begreppet intresse till förväntningar på något. I ett fritidshem kan elever som förhandlar med lärare i fritidshem om att få göra vissa aktiviteter ofta bära en förväntan om att göra tiden på fritidshemmet mer meningsfull. Förväntningar kan, enligt Gadamer (1969/1997), ses som förförståelse av något och bygger i sin tur på erfarenheter. Förväntningar handlar ofta om ett sökande efter mening och betydelse utifrån de erfarenheter som redan är befintliga (Gadamer, 1969/1997). En persons förväntningar, känslor och föreställningar står alltid i relation till hennes erfarenheter av sin omgivning och sociala sammanhang (Dewey, 1916/1999). Methodology/research design: Den här studien baseras på ett fokussamtal med fem deltagare och två forskare. Fokussamtalet genomfördes 2021 inom ramen för FoU-projektet, Fritidshemmets pedagogiska uppdrag (Jacobsson & Hermansson, 2022). Samtalet behandlade frågan hur lärare i sitt arbete balanserade elevers intressen med läroplanens övriga krav på undervisningen. Samtalet varade 1,5 timme, spelades in med videokommunikationsprogrammet Zoom, transkriberades och analyserades med Deweys definition av begreppet intresse. Tillvägagångssättet följde Vetenskapsrådets (2017) forskningsetik och innebär i korthet att deltagarna informerades om samtalets syfte och att de kunde avstå.Expected results/findings: Resultatet visar i tre teman att lärare i fritidshem kan ha olika uppfattningar om elevers intresse och hur dessa kan ingå i planering av verksamheten. Elevers intressen kan uppfattas som:(A) objekt som kan hanteras rutinmässigt i planeringen(B) svårfångade objekt som ska schemaläggas, och(C) grund för delaktighet och inflytande, Enbart i tema (C) framträder ett genuint engagemang för elevers intresse som utgångspunkt för undervisning i fritidshem i enlighet med läroplanen. Är dessa olikheter mellan fritidshemmen hållbara?
|
|
