| 1. |
- Ekberg, Kerstin, et al.
(författare)
-
Sociala kontakter - på gott eller ont?
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SyfteStudien syftade till att studera om sociala kontakter med arbetsplatsens aktörer under en sjukskrivning har betydelse för förväntningar om att kunna komma tillbaka i arbeteMetodStudien genomfördes som en enkätstudie till anställda som varit sjukskrivna i mellan 60 och 90 dagar, vilka identifierades via Försäkringskassans register. Totalt svarade 534 individer (48%). Enkätstudien kombinerades med en fördjupad intervjustudie med sjukskrivna, arbetsledare och arbetskollegor.ResultatMajoriteten av de sjukskrivna hade kontakter med arbetsledare och arbetskamrater. Sjukskrivna med sämre hälsotillstånd, sjukskrivna i psykiska besvär och utlandsfödda hade färre kontakter med arbetsledare och arbetskamrater. Multipel logistisk regressionsanalys visar att främst kvaliteten i kontakterna, mätt som stödjande, konstruktiva och engagerade kontakter, med både arbetsledaren och arbetskamraterna, mer än fördubblade chansen att den sjukskrivne har goda förväntningar om att kunna återgå i arbete och att kunna kvarstå i arbete.Intervjustudien understödjer resultaten från enkätstudien i betydelsen av kvaliteten på de sociala kontakterna för en framgångsrik rehabilitering tillbaka till arbete. Förutsättningarna för hur en arbetsledare förhåller sig till den sjukskrivne medarbetaren påverkas av arbetsledarens egen situation. Det är vanligt att chefer är rörliga i arbetslivet, en långvarigt sjukskriven medarbetare kan därför ställas inför situationen att det är en helt ny chef som hon eller han förväntas kommunicera med, och den nye chefen har ingen personlig relation till medarbetaren. I det föränderliga arbetslivet kan en arbetsledares arbetssituation vara tidspressad och det blir lätt att prioritera bort det egna ansvaret för att hålla kontakten, arbetsledare betonar ömsesidigheten i ansvaret.KonklusionerKvaliteten i kontakterna mellan sjukskrivna och deras arbetsledare och arbetskamrater är viktigare än demografiska faktorer och självskattad hälsa och arbetsförmåga för den sjukskrivnes förväntan om att kunna återgå och kvarstå i arbete. Det förekommer sociodemografiska skillnader i frekvensen av kontakter med arbetsledare och arbetskamrater, sjukskrivna med sämre hälsotillstånd, med psykiska besvär eller är utlandsfödda har färre kontakter.
|
|
| 2. |
- Sjöblom, Arne, 1957-
(författare)
-
Hälsobokslut! En drivkraft för förändrad verksamhetsstyrning? : En longitudinell studie av tre kommuners försök att minska sjukfrånvaron genom användningen av verksamhetsstyrningsmodeller
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I början av 2000-talet finansierade regeringen ett projekt, det kommunala hälsobokslutsprojektet, som primärt syftade till att ge erfarenheter och kunskap om olika verksamhetsstyrningsmodellers användbarhet som underlag för det som kallades hälsobokslut. Vidare förväntades projektet ge erfarenheter och kunskap om vilka stödprocesser som var väsentliga för en lyckosam användning av de valda verksamhetsstyrningsmodellerna. Från Näringsdepartementet, som var uppdragsgivare, fanns det även en förväntan att projektet skulle leda till att en gemensam hälsobokslutsmodell skulle kunna användas inom den kommunala sektorn.Underlaget för denna avhandling utgörs av en longitudinell fallstudie där arbetet med hälsobokslutsprojektet har studerats i tre av de kommuner som deltog i projektet. Undersökningen har gjort det möjligt att få fyra forskningsfrågor besvarade: Hur förändrades verksamhetsstyrningen av införandet av hälsobokslut i respektive kommun? Vad initierade denna förändring? Hur genomfördes förändringen av verksamhetsstyrningen? Vad fick förändringen av verksamhetsstyrningen för resultat i de tre kommunerna? Genom att få dessa forskningsfrågor besvarade har det varit möjligt att få kunskap om hur verksamhetsstyrningsmodeller påverkats under en förändringsprocess.Empirin består i huvudsak av fokusgruppsintervjuer vilka har kompletterats med personliga intervjuer och sekundärdata från tre av de kommuner som deltog i hälsobokslutsprojektet. Avhandlingens resultat kan noteras inom fler områden. En organisations syn på sig själv i förhållande till liknande organisationer kan avgöra om ett förändringsarbete kan initieras. Individuella drivkrafter, och speciellt stabiliserande drivkrafter, är viktiga att beakta, och påverka, om ett förändringsarbete ska genomföras. Vidare noteras att institutionella drivkrafter inte enbart kan knytas till existerande strukturer och att individuella drivkrafter inte enbart kan knytas till individers handlingar. Båda typerna av drivkrafter påverkas av och påverka de modaliteter som existerar som förbindelselänk mellan strukturer och handlingar enligt struktureringsteorin. Stödprocesser är viktiga att beakta i anslutning till organisatoriskt lärande och individers handlingar. Särskilt mobiliserande stödprocesser har varit de kommunikations- och motivationsprocesser som synliggjorts med hjälp av de analyser som genomförts.
|
|
