| 1. |
- Ekberg, Kerstin, et al.
(författare)
-
Sociala kontakter - på gott eller ont?
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SyfteStudien syftade till att studera om sociala kontakter med arbetsplatsens aktörer under en sjukskrivning har betydelse för förväntningar om att kunna komma tillbaka i arbeteMetodStudien genomfördes som en enkätstudie till anställda som varit sjukskrivna i mellan 60 och 90 dagar, vilka identifierades via Försäkringskassans register. Totalt svarade 534 individer (48%). Enkätstudien kombinerades med en fördjupad intervjustudie med sjukskrivna, arbetsledare och arbetskollegor.ResultatMajoriteten av de sjukskrivna hade kontakter med arbetsledare och arbetskamrater. Sjukskrivna med sämre hälsotillstånd, sjukskrivna i psykiska besvär och utlandsfödda hade färre kontakter med arbetsledare och arbetskamrater. Multipel logistisk regressionsanalys visar att främst kvaliteten i kontakterna, mätt som stödjande, konstruktiva och engagerade kontakter, med både arbetsledaren och arbetskamraterna, mer än fördubblade chansen att den sjukskrivne har goda förväntningar om att kunna återgå i arbete och att kunna kvarstå i arbete.Intervjustudien understödjer resultaten från enkätstudien i betydelsen av kvaliteten på de sociala kontakterna för en framgångsrik rehabilitering tillbaka till arbete. Förutsättningarna för hur en arbetsledare förhåller sig till den sjukskrivne medarbetaren påverkas av arbetsledarens egen situation. Det är vanligt att chefer är rörliga i arbetslivet, en långvarigt sjukskriven medarbetare kan därför ställas inför situationen att det är en helt ny chef som hon eller han förväntas kommunicera med, och den nye chefen har ingen personlig relation till medarbetaren. I det föränderliga arbetslivet kan en arbetsledares arbetssituation vara tidspressad och det blir lätt att prioritera bort det egna ansvaret för att hålla kontakten, arbetsledare betonar ömsesidigheten i ansvaret.KonklusionerKvaliteten i kontakterna mellan sjukskrivna och deras arbetsledare och arbetskamrater är viktigare än demografiska faktorer och självskattad hälsa och arbetsförmåga för den sjukskrivnes förväntan om att kunna återgå och kvarstå i arbete. Det förekommer sociodemografiska skillnader i frekvensen av kontakter med arbetsledare och arbetskamrater, sjukskrivna med sämre hälsotillstånd, med psykiska besvär eller är utlandsfödda har färre kontakter.
|
|
| 2. |
- Sparf, Jörgen, 1970-
(författare)
-
Tillit i samhällsskyddets organisation : Om det sociala gränssnittet i risk- och krishantering mellan kommunen och funktionshindrade
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Systemet för samhällsskydd och beredskap i Sverige har sedan 1990-talet genomgått en rad förändringar gällande juridik, organisering och ansvar. Framför allt har kommunernas ansvar inom området ökat och systemet har kommit att bli mer beroende av aktörer i lokalsamhället. Dessutom har den enskilde individen fått ett ökat ansvar och är idag en självklar aktör i systemet. De i området styrande principerna om ansvar, likhet och närhet föreskriver att störningar i kommunal verksamhet ska hanteras av de roller som bedriver verksamheten i normala fall. Det innebär att störningar eller kriser i en verksamhet som exempelvis den kommunala omsorgen ska hanteras och lösas av den ordinarie personalen. Systemets ordning i kombination med principerna gör därför att frågor om säkerhet och trygghet för den enskilda omsorgstagaren hamnar i gränssnittet mellan individen och organisationen. Avhandlingens syfte är att fördjupa kunskapen om relationen mellan funktionshindrade personer och kommunens organisation för samhällsskydd och beredskap gällande trygghet och säkerhet. Fyra separata empiriska delstudier från Sverige inkluderas. Den första undersöker kvantitativt vilka riskuppfattningar personer med funktionshinder har och om kan de förklaras av funktionshindret. Övriga tre delstudier är kvalitativa och studerar i tur och ordning: hur risk- och sårbarhetsfrågor manifesteras, erfars och hanteras av funktionshindrade; hur kommuner organiserar för samhällsskydd och beredskap på lokal nivå och vilken roll kommunen har på det lokala verksamhetsfältet för detta; hur en faktisk krisartad situation hanterades på olika nivåer av den kommunala vård- och omsorgen. De två studierna om funktionshindrade visade att tillit är central för hur riskuppfattningen formas och att den vardagsnära säkerheten är viktig. Personerna utvecklar strategier för att hantera sårbarhet genom att undvika vissa situationer, att visa eller dölja sina behov och att lära sig stå ut med att saker och ting tar lång tid. Detta formar ett interpretationsramverk för trygghet och säkerhet där kroppen speglas som objekt och social representation. Därmed kan kroppen likställas med andra sociala representationer och försvaras, riskförebyggas och skademinimeras. Den första kommunstudien visar att den lokala organiseringen av samhällsskydd och beredskap sker på liknande sätt över landet. Däremot har den kommunala funktionen för skydd och säkerhet att hantera olika organisatoriska relationer med distinkt skilda karaktärer. Relationen till den kommunala organisationen i stort är labyrintartad till följd av rationalitetsproblem inom ändamålsenlighet, mål, ansvarsförläggande och uppföljning är oklara eller helt enkelt saknas; relationen till de kommunala förvaltningarna präglas hierarkiproblem genom brist på auktoritet, legitimitet och exekutiv makt; relationen till externa aktörer uppvisar problem med identitet till följd av brist på resurser och tydlig organisation. Den andra kommunstudien visar att den tid-rumsliga inramningen av en störning i det kommunala dricksvattnet skilde sig åt mellan olika organisatoriska nivåer och att störningen hanterades genom en aktiv agens där tillit och handlingsutrymme var avgörande. Avhandlingens övergripande analys utifrån tillitsteori landar i att medan det tidigare systemet för samhällsskydd och beredskap präglades av en instrumentell tillit med vertikalt riktad makt och en problemlösningsförväntan, är dagens system mer beroende av en humanitär tillit med horisontell maktfördelning och med förväntan på att hantera sårbarhet. De tre teoretiska sårbarhetsformerna beroende, oförutsägbarhet och oåterkallelighet föreslås på den lokala samhällsnivån kunna reduceras med de tre tillitsmekanismerna autenticitet, legitimitet respektive transparens. Det är en typ av tillit som är bättre anpassad för det gränssnitt mellan den enskilda individen och organisationen där vi hittar mycket av ansvaret för trygghets- och säkerhetsfrågor idag.
|
|
