| 1. |
- Bäckström, Anders
(författare)
-
Förväntan på uppdrag och kompetens
- 1999
-
Ingår i: Svensk Kyrkotidning. ; :10, s. 110-111
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vigningen av diakoner bör framför allt leda till en kompetensförstärkning av en delvis ny yrkesgrupp i samhället.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Handikappforskning pågår 1995:2
- 1995. - 4
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- s. 2. Landets största konferens om handikappforsknings. 3. ”Granska det relativa handikappbegreppet”s. 4. Vuxnas förväntan lika viktig som IQs. 6. Assistenten ska se med brukarögons. 8. Läsvärts. 9. Regler eller egna behov viktigast för blinda?s. 10. Ros och ris till kunskapsöversikts. 11. Forskningskunskap livsviktig för dövblinda barns. 12. Kalendern
|
|
| 6. |
- Sjöblom, Arne, 1957-
(författare)
-
Hälsobokslut! En drivkraft för förändrad verksamhetsstyrning? : En longitudinell studie av tre kommuners försök att minska sjukfrånvaron genom användningen av verksamhetsstyrningsmodeller
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I början av 2000-talet finansierade regeringen ett projekt, det kommunala hälsobokslutsprojektet, som primärt syftade till att ge erfarenheter och kunskap om olika verksamhetsstyrningsmodellers användbarhet som underlag för det som kallades hälsobokslut. Vidare förväntades projektet ge erfarenheter och kunskap om vilka stödprocesser som var väsentliga för en lyckosam användning av de valda verksamhetsstyrningsmodellerna. Från Näringsdepartementet, som var uppdragsgivare, fanns det även en förväntan att projektet skulle leda till att en gemensam hälsobokslutsmodell skulle kunna användas inom den kommunala sektorn.Underlaget för denna avhandling utgörs av en longitudinell fallstudie där arbetet med hälsobokslutsprojektet har studerats i tre av de kommuner som deltog i projektet. Undersökningen har gjort det möjligt att få fyra forskningsfrågor besvarade: Hur förändrades verksamhetsstyrningen av införandet av hälsobokslut i respektive kommun? Vad initierade denna förändring? Hur genomfördes förändringen av verksamhetsstyrningen? Vad fick förändringen av verksamhetsstyrningen för resultat i de tre kommunerna? Genom att få dessa forskningsfrågor besvarade har det varit möjligt att få kunskap om hur verksamhetsstyrningsmodeller påverkats under en förändringsprocess.Empirin består i huvudsak av fokusgruppsintervjuer vilka har kompletterats med personliga intervjuer och sekundärdata från tre av de kommuner som deltog i hälsobokslutsprojektet. Avhandlingens resultat kan noteras inom fler områden. En organisations syn på sig själv i förhållande till liknande organisationer kan avgöra om ett förändringsarbete kan initieras. Individuella drivkrafter, och speciellt stabiliserande drivkrafter, är viktiga att beakta, och påverka, om ett förändringsarbete ska genomföras. Vidare noteras att institutionella drivkrafter inte enbart kan knytas till existerande strukturer och att individuella drivkrafter inte enbart kan knytas till individers handlingar. Båda typerna av drivkrafter påverkas av och påverka de modaliteter som existerar som förbindelselänk mellan strukturer och handlingar enligt struktureringsteorin. Stödprocesser är viktiga att beakta i anslutning till organisatoriskt lärande och individers handlingar. Särskilt mobiliserande stödprocesser har varit de kommunikations- och motivationsprocesser som synliggjorts med hjälp av de analyser som genomförts.
|
|
| 7. |
- Andersson, Staffan, et al.
(författare)
-
Retentionsbefrämjande introduktionskurs till universitetsstudier.
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studenters första tid vid universitetet är mycket viktig, då forskningen betonar att grunden läggs för studenternas fortsatta lärande och deras retention inom högre utbildning. Samtidigt är det en period då många studenter avbryter sina studier. I Sverige har mer än 10 % av nybörjarna på utbildningsprogram försvunnit till den andra terminen (SCB, 2009).På basårsutbildningen vid Uppsala universitet fortsatte omkring 80 % av nybörjarna till utbildningens andra termin (2002-2007). Förlusten av studenter förklarades först med att studenterna var ”svaga” och en kurs i studieteknik introducerades hösten 2007. Ingen skillnad sågs dock för studentretentionen till våren 2008.Höstterminen 2008 infördes därför en nyutvecklad delkurs – Introduktion till universitetsstudier. Kursen tar ett bredare grepp och baseras på forskning kring lärande och retention inom högre utbildning. Studenters beslut att avbryta sina studier har visat sig till stor del bero på växelspelet mellan dem och deras upplevelse av universitetsmiljön och yttre faktorer (se exempelvis Cabrera, Castaneda, Nora & Hengstler, 1992). De bakomliggande upplevelserna kan sägas vara av fyra olika slag (Yorke & Longden, 2004). Studenter som lämnat utbildningen har upplevt att de:1) inte valt rätt utbildning. 2) inte klarar av utbildningen. 3) inte passar in på utbildningen. 4) måste lämna utbildningen på grund av yttre faktorer.Den tidigare kursen i studieteknik hade som utgångspunkt att studenterna hade problem att klara av utbildningen, vilket delvis berör andra punkten. I utformningen den nya kursen utgick vi från alla dessa punkter, men med en tonvikt på den andra och tredje.Introduktionskursens främsta mål blev att underlätta studenternas introduktion till universitetet, synliggöra aspekter av den universitetstypiska studiekulturen och få dem att känna tillhörighet. Studenterna arbetade också med uppläggningen för sina fortsatta studier samt studieteknik kopplad till andra delkurser.Den nya kursens mål, att öka studentretentionen, lyckades över förväntan. Av de nybörjare som deltog i introduktionskursen 2008 eller 2009 fortsatte 94 % till vårterminen. För de 117 nybörjare som valde att inte läsa kursen är motsvarande siffra 78 %.I presentationen kommer vi att ge en kort översikt av bakomliggande forskning, presentera vårt kursupplägg och diskutera kursens effekter.ReferenserCabrera, A. F., Castaneda, M. B., Nora, A. & Hengstler, D. (1992). The Convergence between Two Theories of College Persistence. Journal of Higher Educ.,63(2), 143-164.SCB (2009) Utbildningsstatistisk årsbok 2010 Tabeller, Örebro:SCBYorke, M. & Longden, B. (2004). Retention and Student Success in Higher Education. Glasgow: Open University Press.
|
|
