SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning ""Förväntan" ;mspu:(book)"

Sökning: "Förväntan" > Bok

  • Resultat 1-8 av 8
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Svartvik, Jesper (författare)
  • Förundran och förväntan
  • 2012
  • Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • In nine chapters this book presents the interplay of Christian faith and interreligious relations, with particular focus on creation theology, christology and eschatology. The theological contributions of, e.g., Albert Scheweitzer, Abraham Joshua Heschel, Paul van Buren, John F. Haught, and Krister Stendahl are presented and discussed.
  •  
2.
  • Olsson, Ann-Margreth E., 1952- (författare)
  • I förväntan om evidensbaserat socialt arbete : socialsekreterares berättelser om metodernas väg till klienterna
  • 2011
  • Bok (refereegranskat)abstract
    • I studien berättade, reflekterade och utforskade socialsekreterare och chefer i s.k. delta-reflekterande team och i reflekterade team över de metoder som de och deras kollegor använder i relation till klienter, hur metoderna kommer till klienterna samt över hur det blir för dem som socialarbetare att arbeta i de växande förväntningarna om att göra socialt arbete till evidensbaserad praktik.Sammanlagt deltog tio socialsekreterare och chefer. Deltagarna träffades sex eftermiddagar i reflekterande systemiska möten. Här användes reflekterande team (Andersen, 2003) och s.k. delta-reflekterande team (Olsson, 2010). Reflekterande innebär att deltagarna reflekterar över vad de hört sägas under mötet och delta-reflekterande att de också själva bidrar med eget berättande.Utifrån den mening som deltagarna la i orden i projektets titel ”Metodernas väg till klienterna”, utforskade deltagarna egna exempel på hur nya metoder ”upptäckts” och samskapats och utvecklats i relation till klienter och kollegor. Detta kopplade de till kända forskningsresultat och den respons de uppfattade att klienterna givit till olika arbetssätt. I detta uppmärksammades hur metoder, tekniker och förhållningssätt går in i varandra och kan vara svårt att skilja åt. De påverkar ömsesidigt varandra liksom sina användare. Aktörerna anpassar dessutom metoderna utifrån sig själva, den unika situationen och de unika relationer som uppstår i varje möte. Deltagarna belyste hur alla metoder är förmedlade och inbäddade i sociala sammanhang och relationer mellan klient och socialarbetare (jfr. Denhov, 2007). För att få veta något om vad som är verkningsfull i relation till en metod räcker det inte med att ha fokus på och studera själva metoden utan också relationerna mellan kontext, metod, klient och socialarbetare.Deltagarna i studie berättade om hur det mesta i deras vardagliga sociala arbete inte kommit ifråga för vetenskapliga studier. Metoder som blivit beforskade och implementerade som ”färdig-gjorda”, användes olika mellan socialarbetarna, från person till person och från möte till möte – oavsett vad som sagts i utbildningar, i instruktioner och vid handledning. Socialsekreterarna och arbetsledarna sa sig snarare eftersträva att det sociala arbetet skulle handla om att ta tillvara det unika i varje människa och skapa genuina möten med dialogiskts amspel hellre än att följa metoder och använda tekniker till punkt och pricka. Erfarenheter och metoder återerövrades och nyskapades i nya blandningar tillsammans med klienterna. Olika idéer, ideologier, teorier inom behandlingsvärlden liksom olika förhållningssätt, metoder och tekniker blandas och anpassas, berättade deltagarna.  De deltagande socialarbetarna efterlyste mer forskning i det sociala arbetets vardag med alla dessa varianter av nygamla arbetssätt och kombinationer. Frågor som också växte fram var:–      Vi ser att gott socialt arbete många gånger handlar om att fånga tillfällen i flykten och att gå utanför ramarna – hur kan detta inkluderas i evidensbaserat socialt arbete?–      Vad vinner klienterna och vi själva på det som hittills verkar ha räknats in i det som kallas evidensbaserat socialt arbete? Passar detta över huvud taget de klienter som är aktuella inom socialtjänsten och oss som är socialarbetare?–      Hur kan de arbetssätt och förhållningssätt inom det som vi kallar socialt arbete inkluderas i evidensbaserat socialt arbete?–      Varför har det över huvud taget blivit så viktigt med evidensbasering?–      Är det över huvud taget möjligt att mäta och värdera det sociala arbete som vi deltar i och utvecklar, genom eller inom det som kallas evidensbaserad forskning?Hitintills hade kravet om evidensbaserad praktik mest inneburit att nya metoder och modeller introducerats – metoder och modeller som dessutom utvecklats och forskats på i helt andra kontext.Deltagarna ställde sig tveksamma till fokuset på pågående implementering av utifrån kommande metoder och modeller som passat till de randomiserade evidensbaserade forskningens kriterier men som utvecklats i helt andra sammanhang och kulturer än den svenska välfärdens sociala arbete och politisk anda. Metodernas genomförande säkras med hjälp av manualer och datastöd och av kontrollerande handledning och certifiering vilket skapar begränsningar och modellificiering av det sociala arbetet. Detta riskerar att de genuina lösningarna och metoder som uppstår i mötet mellan en viss klient och socialarbetare inte tas till vara, att det unika får stå till baks och omformas till det som passar in i de metoder som vetenskapligt prövats, de som passar in i mönstret och i kriterierna för evidensbaserad forskning.– Hur blir dessa metoder och modeller till evidensbaserad praktik när ständigt unik användning samskapas mellan klienter och socialarbetare?– Hur göra det vardagliga sociala arbetets praktik, de arbetssätt som är baserade på år av användning och erfarenhet, utvecklade i samspel mellan socialarbetare och klienter, till evidensbaserad praktik i socialt arbete?I reflektionerna kom tankar om hur en evidensbaserad praktik skapar nya möjligheter men också att kravet om vetenskaplig förankring kan bli begränsande eftersom så mycket av det vardagliga sociala arbetet ännu inte har kommit ifråga för forskning:– Tänk om evidensbaserat kunnande i socialt arbete är att ta klienters, kollegors och egna erfarenheter och kunnande på allvar? Att ta del av forskningsresultat, dvs. ta del av och lära av hur andra lyckats i andra sammanhang, kan bidra till att öka det egna varseblivandet, men framför allt skulle samforskning, inkluderande klienterna, i den egna praktiken skapa lärande och kunskapsutveckling.– Tänk om de avgörande ingredienserna inom socialt arbete inte låter sig fångas som evidens i randomiserade kontrollerade studier? Tänk om de mest fungerande insatserna inom socialt arbete inte låter sig uppdelas i renodlade variabler som krävs utan kännetecknas av sin sammansatthet och sin flexibilitet – föränderlighet?– Tänk om det som blivit det sociala arbetets innersta väsen är avhängigt av spänningen mellan "vetande” och ”icke-vetande”? Att socialt arbete handlar om att förhålla sig och se varje situation och relation som genuint unik, att inte låta förutfattade kunskaper, erfarenheter och modeller ta över utan balansera mellan tidigare erfarenheter och kunnandeochfortsatt prövande, reflektion och samskapande mellan klient och socialarbetare? I så fall låter sig inte socialt arbete förklaras, förutsägas och styras med rationella och tekniska argument utan behöver studeras i praktiskt handlande och utforskande av den mening som klienter och praktiker lägger i det unika sammanhanget.Det vardagliga sociala arbetets praktik, det unika som dagligen samskapas mellan socialarbetare – klienter inom socialtjänsten, behöver få större forskningsmässig uppmärksamhet och vetenskaplig förankring, för att verkligen skapa och göra det möjligt för socialtjänstens arbetsfält att bli evidensbaserad praktik. Det handlar om en ömsesidig utveckling där såväl forskare som socialarbetare närmar sig varandra och gemensamt involverar klienterna i utforskande och utveckling av arbets- och förhållningssätt. Med detta skulle forskning komma att ingå i den sociala praktik.Den första frågeställningen i studien handlade om att höra socialsekreterarnas röster om hur det är att vara verksam som socialsekreterare av idag utifrån vad som är på gång inom metodutveckling i socialt arbete och i utvecklingen av evidensbaserad praktik. I denna rapport förmedlas vad de deltagande socialarbetarna berättade ofta genom återgivning och hjälp av deras egna ord och utsagor i syfte att göra det möjligt att komma in i deltagarnas egen diskurs, deras sätt att tala och konstruera sin verklighet i språket. Det blev sällan frågan om att de berättade en sammanhängande ”historia” med ett förutbestämt innehåll och färdigt slut, utan de berättade spontant och mer fragmentariskt som, utifrån en postmodernistisk utgångspunkt, blir till en form av berättelser. I nästa steg blir det läsaren som avgör vad som kommer att höras – om och hur socialarbetarnas berättelser blir lyssnade till och använda. Utifrån socialkonstruktionistiska tankegångar har jag sökt att undvika att presentera och göra egna tolkningar vilket också stöder mitt forskningsmetodiska val att så lite som möjligt omarbeta och/eller meningskomprimera vad som hörts och berättats. Detta görs också i syfte att underlätta den fortsatta dialogen med deltagarna i läsandet av rapporten.Den andra frågeställningen handlade om hur socialsekreterarnas arbete och kunnande framgångsrikt kan förstärkas och utvecklas inom evidensbaserad praktik. Här kommer läsaren säkert att upptäcka flera olika svar från deltagarna. Själv väljer jag att särskilt framföra värdet av nära och ömsesidig dialog mellan socialarbetare – klienter om klientens sammanhangoch också om samarbetet klient – socialarbetare. Här finns enorma, vanligtvis oanvända, källor av erfarenheter och unikt kunnande som kan bli till samskapande och samforskning visande både klienter och socialarbetare hur de tillsammans eller var för sig kan orientera sig och arbeta vidare fortsättningsvis.Den tredje frågeställningen handlade om hur socialtjänsten på ett framgångsrikt sätt kan införa och/eller utveckla nya metoder och arbetsmodeller inom evidensbaserat socialt arbete. Svaren, som jag hör socialarbetarna tala om, handlar om att de behöver mer utrymme för utforskande och reflekterande i det vardagliga arbetet tillsammans med kollegor, klienter, forskare och andra. Lika mycket fokus och tid (minst) som nu läggs till de nya metoder/modeller som
  •  
3.
  •  
4.
  • Törnvall, Anders, 1937- (författare)
  • Är du riktigt klok? : pensionärens kloka livsfrågor
  • 2020
  • Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Alla som gör en resa har något att berätta. Det är ofta något som berör glädje, roligheter, tråkigheter, längtan, förväntan, hopp och tillkortakommanden. Författaren bjuder in till en resa där han tränger in i och analyserar existentiella frågor hävdande att vi genomlever fem åldrar, fem olika liv.
  •  
5.
  • Jonsson, Anna, et al. (författare)
  • Kunskapssamverkan : Mellan elfenbenstorn och marknadstorg
  • 2021
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det finns en förväntan om att forskare ska samverka i samförstånd med det omgivande samhället för att lösa komplexa problem. Kunskapssamverkan är dock en process som bara delvis präglas av konsensus. När aktörer från olika sfärer möts för att utveckla ny kunskap är det också viktigt att värna sin särart. I detta häfte undersöks och diskuteras hur kunskapssamverkan rotad i vetenskaplig verksamhet kan – och bör – organiseras genom både samråd och förhandling.
  •  
6.
  • Lihammer, Anna, 1973-, et al. (författare)
  • Att vidga sin publik handlar om att vidga sig själv
  • 2018
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Att vidga sin publik handlar om att vidga sig själv tar sitt avstamp i det faktum att många av Sveriges offentliga museer har inskrivet i sina uppdrag att de ska vara till för alla i samhället men att studier och besöksundersökningar visar att alla människor inte kommer till museerna. Syftet har således varit att brett undersöka hur museerna arbetar med den förväntan som finns på dem att vara till för alla men i praktiken inte nå alla.
  •  
7.
  • Petersson McIntyre, Magdalena, 1968 (författare)
  • Att älska sitt jobb: Passion, entusiasm och nyliberal subjektivitet
  • 2016
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Bör vi sträva efter att älska vårt jobb? Har det rent av blivit en förväntan som många arbetsgivare har? På en tuff arbetsmarknad som alltmer kräver individens hängivenhet och engagemang uppstår en problemaatik i vem det är som har makten över de personliga valen. I Att älska sitt jobb för etnologen Magdalena Petersson McIntyre ett angeläget samtal om passion och styrningen av den. Om känslor betraktas som varor, hur påverkar då denna kommersialisering den enskilda arbetstagaren? Utifrån intervjuer med anställda i detaljhandeln diskuterar författaren en process där känslolivet engageras mer och mer i arbetslivet. Hängivenheten blir en normalitet som också utgör vägen till lycka, även om målen kan bli svåra att förverkliga.
  •  
8.
  • Ejermo, Olof, et al. (författare)
  • Vetenskaplig produktion och högskolors övergång till universitet : bakgrund, utveckling och analys av publikationsdata
  • 2023
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vetenskaplig produktion bestäms i ett samspel mellan resurser och individer och påverkas av den historiska framväxten av universitets- och högskoleväsendet. Statens roll är i många länder – så även i Sverige – central eftersom det är den som grundar lärosäten och definierar deras fri- och rättigheter men även finansierar forskning och utbildning. Det spelar också roll vilka individer, högskolor och universitet som finansieras. Denna rapport analyserar bestämningsfaktorer för vetenskaplig produktion i form av publikationer. I en första del görs en historisk genomgång av utvecklingen av det svenska akademiska systemet med fokus på hur finansiella och institutionella faktorer påverkar den vetenskapliga produktionen. Genomgången visar hur vetenskaplig produktivitet även påverkas av förutsättningar på individnivå där exempelvis relationen mellan forskning och undervisning är en viktig faktor. I rapportens andra del görs empiriska analyser baserade på publikationsdata för att kartlägga hur individuella egenskaper samvarierar med publikationstakten. Rapporten innehåller också en analys av hur omvandlingen av högskolor till universitet påverkar förutsättningarna att producera vetenskapliga verk.Över tid har det svenska systemet påverkats starkt av en ökad mängd undervisning. Antalet högskolor har vuxit samtidigt som allt fler studenter har strömmat till. För att möta dessa behov har tjänstestrukturen på universiteten gjorts ”plattare” och villkoren för forskning som del av tjänsten successivt försämrats för fast forskande personal (professorer och lektorer) medan den förbättrats för doktorander. Rapportens genomgång visar att villkoren för dagens forskare, och därmed forskningen, inte är transparenta och att de skiljer sig avsevärt mellan lärosäten. Det har också uppstått en osund konkurrens mellan möjligheter att bedriva god undervisning respektive forskning eftersom undervisningsbudgeten urgröpts i relativa termer.Universiteten har fått allt större betydelse i samhället över tid, bland annat som förmedlare och översättare av vetenskapliga resultat till innovation. Det akademiska systemet har blivit mer regionalt decentraliserat vilket gjort högre utbildning mer tillgänglig, även om den regionala variationen är fortsatt stor. Framför allt fortsätter lärosätenas forskningsverksamhet att vara koncentrerad till storstäderna. Hand i hand med denna utveckling har statens finansieringsstruktur styrts så att högskolorna i första hand tillhandahåller undervisning. Detta har skapat en tudelning i systemet där högskolorna tilldelas en lägre andel statlig basfinansiering och därmed får sämre möjligheter att bedriva forskning jämfört med universiteten. Nivån på basfinansiering följer i allmänhet historiska mönster vilket gör att universitetens dominans tenderar att bibehållas. För att bland annat tillgodose möjligheter till forskning också vid högskolorna har andelen externfinansiering stigit. Externfinansiering är medel som forskare söker i konkurrens men som liksom basfinansieringen finansieras av staten. Till följd av detta har konkurrensen om forskningsmedlen ökat, samtidigt som möjligheterna för individer med goda idéer och kraft att följa upp dem blivit större. Huvuddelen av externfinansieringen tenderar dock att gå till universiteten. Det mest effektiva sättet för högskolor att få mer forskningsresurser är att bli omvandlade till universitet eftersom det permanent kan öka mängden resurser för ett större antal forskare. Den första större omvandlingen av detta slag i modern tid skedde när högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro blev universitet 1999. Ur statens synvinkel fanns, åtminstone implicit, en förväntan om att forskningen skulle öka vid de nybildade universiteten och leda till mer nytta i form av vetenskapliga resultat. På individuell nivå kan ökad forskningsfinansiering tänkas öka den vetenskapliga produktionen på åtminstone fyra sätt: 1. Om relativt mer tid kan användas till forskning ökar möjligheterna att producera vetenskapliga arbeten. 2. Om fler individer rekryteras till institutionen ökar möjligheten att interagera med kollegor och att samförfatta. Det är av vikt eftersom forskningen i allt högre utsträckning kräver ökad arbetsdelning. Specialisering i team leder till att helheten blir större än summan av delarna. 3. Om mer fysiskt kapital tillförs kan forskning inom framför allt medicin, teknik och naturvetenskap öka, eftersom den kan kräva resurser i form av lokaler, maskiner och laboratorier.4. Forskning kräver också material, data och kringkostnader såsom lokalhyra, elektricitet, resekostnader, konferenser och nätverk.I rapportens andra del undersöks hur omvandlingen av högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro till universitet år 1999 påverkade den vetenskapliga produktionen, mätt som den mängd publikationer som produceras. Vi argumenterar för att förändringen 1999 kan tolkas som en naturligt experimentell situation som medförde ökad forskningsfinansiering och bättre förutsättningar för forskning. Expansionen 1999 ger oss möjlighet att studera ett kausalt samband mellan universitetsstatus och antal publikationer på individnivå. Analysen bygger på före-efter-jämförelser (difference-in-difference) av individernas publikationstakt baserat på unika data. Individer vid de tre dåvarande högskolorna matchas mot liknande individer vid högskolor som inte blev universitet. Metoden möjliggör att kontrollera för underliggande trender i publikationstakt samt jämförelser med individer som har liknande individuella egenskaper. Analysen visar att reformen gjorde att Karlstad, Växjö och Örebro erhöll mer basfinansiering, vilket medförde att publikationstakten, det vill säga antalet publikationer per person och år, ökade med över 80 procent bland publicerande individer i genomsnitt. Effekten var tydligast i naturvetenskap och teknik, och resursökningen i form av basfinansiering förklarar den största delen av effekten. Det syns inga tecken på att kvaliteten påverkats när antalet citeringar används som kvalitetsmått. Det är emellertid ett ganska trubbigt mått eftersom många publikationer inte citeras alls. Vi kan därför inte tydligt uttala oss om huruvida kvaliteten påverkas. Skillnaderna mellan olika gruppers forskningsproduktion är stor. Män som var forskare eller lärare ökade sin forskningsproduktion mest, men vi finner ingen positiv effekt (statistiskt insignifikant) för kvinnor som var forskare eller lärare. Det är oklart vad som skapar dessa könsskillnader. Resultaten ger en fingervisning om vad som händer när forskningsresurser ökar från låga nivåer men bör emellertid inte nödvändigtvis tolkas som att högskolor ska prioriteras vid resurstilldelningsbeslut. Individdatamaterialet används också för att ta fram ny deskriptiv statistik för perioden 1996–2009. Den visar att utlandsfödda publicerar mer än svenskfödda och att män publicerar mer än kvinnor. Dessa resultat bör beaktas vid beslut om bland annat forskares rätt till uppehållstillstånd. Det förefaller vara en billig åtgärd att vara generös vid regler om uppehållstillstånd, eftersom utbildning är dyrt och i många fall finansieras av staten. Dessutom är kompetensen bland dessa grupper ofta hög. Aggregerade mönster visar att män ökar publikationstakten fram till 40–50 års ålder för att sedan minska. Kvinnors publikationstakt är däremot lägre i 30-årsåldern och sedan svagt ökande efter medelåldern. Mönstren i kvinnors vetenskapliga produktion och produktivitet hänger troligen samman med familjebildning. Vi finner också att personer i högre positioner, särskilt professorer, publicerar mer än andra personalgrupper. Tillgången på denna typ av data, systematiskt insamlad, kan ge oss ytterligare insikter om åtgärder som behövs från policy för att öka vetenskaplig produktivitet. Initiativ bör tas så att Universitetskanslersämbetet ges i uppdrag att, i samarbete med Statistiska centralbyrån och forskare med kompetens att hantera namnmatchningsproblematik, utveckla ett system för denna typ av datainsamling.Sammanfattningsvis visar resultaten i rapporten att vetenskaplig produktion samvarierar med såväl institutionella förhållanden bestämda av statsmakterna som med historiska- och individuella förhållanden. De senare kan påverkas av statens insatser exempelvis genom omvandling av högskolor till universitet. 1999 års reform som gav universitetsstatus till lärosätena vid Örebro, Växjö och Karlstad påverkade tydligt benägenheten att publicera vetenskapliga artiklar. Ökad basfinansiering är dock inte enda vägen framåt. Rapporten visar att ett mer välfinansierat utbildningssystem kombinerat med en tydligare tjänstestruktur med mer forskning i tjänsten är ytterligare faktorer som skulle kunna öka utväxlingen på befintliga forskningsmedel eftersom undervisning och forskning är kommunicerande kärl. En rekommendation är därför att staten bör utreda hur ökade forskningsmedel i form av basfinansiering och externa medel samverkar med utbildningsfinansieringen och innehållet i akademiska tjänster.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-8 av 8

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy