| 1. |
- Nyroos, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
Förväntan, förståelse och förvåning : Om lärares attityder till andraspråksstudenters skrivande ihögre utbildning
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken - i en föränderlig värld. - Stockholm : ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 9789187884306 ; , s. 330-348
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Studier som fokuserar på det akademiska skrivandets sociala sammanhang har påvisat ett glapp mellan lärarnas förväntningar på studenternas skrivande och studenternas tolkningar av lärarnas krav. En studentgrupp vars skrivande särskilt har hamnat i fokus är flerspråkiga studenter, vilket kanske kan förklaras med att lärarna ofta är ovana vid dessa studenters förutsättningar. I syfte att rikta ljuset mot glappet undersöker vi hur högskolelärare reflekterar muntligt kring sin bedömning av flerspråkiga studenters texter vilka uppvisar tydliga andraspråksdrag. Materialet utgörs av retrospektiva intervjuer kring lärarnas respons på studenttexter, och för undersökningen tillämpas det sociokulturella ramverket Academic Literacies, i kombination med Membership Categorization Analysis (MCA). Genom att undersöka hur kategoriseringar konstrueras interaktionellt bidrar studien till att belysa hur normer och förväntningar kopplade till bedömningspraktiken uttrycks. Resultaten pekar på variation gällande attityder till andraspråksdrag, och MCA bidrar till att fånga hur dessa attityder uttrycks genom kategoriseringar och positioneringar. Å ena sidan konstrueras klassiska akademiska ideal, där lärare och student positioneras med stort avstånd till varandra gällande kompetenser och resurser. Å andra sidan uttrycks också ett mer dynamiskt förhållningssätt mellan lärare och student, vilket representerar ett perspektiv rotat i Academic Literacies.
|
|
| 2. |
- Raak, Ragnhild, 1948-
(författare)
-
Icke nordiska och nordiska kvinnors förväntan på och upplevelse av akut smärta
- 2006
-
Ingår i: Svenska läkaresällskapets Riksstämma,2006.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ABSTRACT Cultural or ethnic background has been shown to be significant for how individuals experience pain. The aim of this study was to examine the expectation and experience of acute pain, the use of stress-coping styles, and the distribution of analgesics among non-Nordic and Nordic women in a dental treatment situation. Instruments used were the Visual Analogue Scale (VAS) and the Jalowiec Coping Scale (JCS). Non-Nordic women rated both expected and experienced pain significantly higher than Nordic women. No significant differences were found in stress-coping styles or in the distribution of analgesics between the two groups. Nurses must be sensitive to variations in pain communication styles across cultures.
|
|
| 3. |
- Leifler, Emma
(författare)
-
Förmåga till lärande, kognitiva förmågor och studiestrategier
- 2022
-
Ingår i: Folhögskoleforum, 2022 10 31, Stockholm.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andelen deltagare i behov av stöd på folkhögskolans långa kurser har ökat markant de senaste tio åren. Denna utveckling medför ett ökat krav och förväntan på såväl lärare som folkhögskolan som organisation. Kunskap och forskning kring förståelse, teoretisk grund och verktyg är viktiga moment i att bereda plats och möjliggöra förutsättningarna för en hållbar studiegång. Under detta seminarium får du verktyg i praktisk inkludering utifrån tvärvetenskapligt perspektiv där pedagogik och psykologi möts samt ingångar i den senaste forskningen inom temat.
|
|
| 4. |
- Heintz, Fredrik, 1975-, et al.
(författare)
-
Civilingenjör i Mjukvaruteknik vid Linköpings universitet : mål, design och erfarenheter
- 2013
-
Ingår i: Proceedings of 4:de Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar (UtvSvIng).
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Hösten 2013 startade Linköpings universitet den första civilingenjörsutbildningen i Mjukvaruteknik. Utbildningens mål är att bland annat att ge ett helhetsperspektiv på modern storskalig mjukvaruutveckling, ge en gedigen grund i datavetenskap och computational thinking samt främja entreprenörskap och innovation. Studenternas gensvar har varit över förväntan med över 600 sökande till de 30 platserna varav 134 förstahandssökande. Här presenterar vi programmets vision, mål, designprinciper samt det färdiga programmet. En viktig förebild är ACM/IEEE Computer Science Curricula som precis kommit i en ny uppdaterad version. Tre pedagogiska idéer vi har följt är (1) att använda projektkurser för att integrera teori och praktik samt ge erfarenhet i den vanligaste arbetsformen i näringslivet; (2) att undervisa i flera olika programspråk och flera olika programutvecklingsmetodiker för att ge en plattform att ta till sig det senaste på området; och (3) att införa en programsammanhållande kurs i ingenjörsprofessionalism i årskurs 1–3 som ger studenterna verktyg att reflektera över sitt eget lärande, att jobba i näringslivet samt sin professionella yrkesroll. Artikeln avslutas med en diskussion om viktiga aspekter som computational thinking och ACM/IEEE CS Curricula.
|
|
| 5. |
- Ammert, Niklas, 1968-
(författare)
-
Förväntningar och förekomst : Elevers förväntningar och läromedlens urval och presentation av kalla kriget-epoken
- 2017
-
Ingår i: NHM-2017, 29.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Elever möter historia i en rad olika sammanhang; i media, i spel, i reklam, i filmer och i historiska faktaprogram på TV för att nämna några. Elevernas uppfattningar och kunskaper har därför sannolikt formats redan innan de möter skolans undervisning och därefter formas de som en parallell process. I skolans historieundervisning spelar läromedlen fortfarande en viktig roll. De används i olika utsträckning och på olika sätt, men de finns ändå där som en konstant. En intressant spänning kan därför uppstå mellan elevernas förkunskaper, deras förväntningar och den bild av det förflutna de möter i skolan. I denna presentation tar jag det inom historiedidaktiken tidigare svagt beforskade begreppet förväntning eller förväntan som utgångspunkt. Jag studerar vilka förväntningar eleverna har på, och vad de menar är viktigt och vad de vill lära sig om, en historisk epok som de ännu inte har studerat i skolan – kalla kriget. Elevernas förväntningar jämförs med läromedlens urval och beskrivning av epoken. Studien bygger på gruppintervjuer med svenska elever i årskurs 8 och en analys av historieläroböcker för årskurs 9. Resultaten diskuteras i ljuset av syften och innehållsbeskrivningen i den kursplan i historia som infördes i Sverige från 2011.
|
|
| 6. |
- Wikner, Joakim, 1964-, et al.
(författare)
-
Grad av kundorderstyrning
- 2009
-
Ingår i: PLANs forsknings- och tillämpningskonferens 2009. - Stockholm : PLAN. - 9197644439 ; , s. 161-172
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Grad av kundorderstyrning är ett begrepp som används i många sammanhang men kanske inte alltid vilar på en så tydlig definition om vad som avses. Den vanligaste utgångspunkten är nog att utgå ifrån när en produkt blir knuten till en kundorder. Det här innebär att delar av materialflödet uppströms är prognosdrivna och de senare delarna, vars ledtid ligger inom leveransledtiden, är kundorderdrivna. Dessa två flöden sitter ihop i en lagerpunkt som fungerar som en buffert mellan flödena och den benämns ofta kundorderpunkt. Om man dessutom beaktar att man kan ha en stigande grad av säkerhet om kundordern längs flödet så kan flödet delas in i tre segment: spekulation, förväntan och åtagande, där den senare ligger efter kundorderpunkten. En annan aspekt är hur varianter skapas längs flödet. Detta är nära förknippat med utformningen av produktstrukturen och kan associeras med var i strukturen som dessa varianter skapas, d.v.s. variantspridningspunkten. Produktstrukturer kan inom ramen för detta ha olika uppbyggnad som t.ex. en specialprodukt som görs helt kundunik, eller en standardprodukt som ser likadan ut för alla kunder. Däremellan återfinns modulariserade strukturer som har inslag av standardmoduler,baserat på vilka man kan sätta samman kundunika lösningar. Sammanfattningsvis finns det tre olika grader av säkerhet om kundorder och några olika modeller för att hantera variantspridning. Detta innebär ett antal möjliga kombinationer, men enbart en delmängd av dessa är att betrakta som konkurrenskraftiga strategier. Syftet med den här artikeln är att belysa hur grad av kundorderstyrning kan definieras som ett koncept baserat på positionering av kundorderpunkt respektive positionering av variantspridningspunkt.
|
|
| 7. |
- Dahlberg, Johanna, et al.
(författare)
-
Interprofessionella studentgruppers medverkan i kliniskt förbättringsarbete
- 2010
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Östergötland samverkar Hälsouniversitetet och Landstinget i ett utvecklingsprojekt kring förbättringskunskap. Syftet är att studenterna under grundutbildningen ska tillägna sig kunskaper om kvalitets- och förbättringsarbete samtidigt som de inspirerar och bidrar till det kliniska förbättringsarbetet i landstingets verksamheter. Hälsouniversitet skapar därför ett curriculum kring förbättringskunskap som i huvudsak är förlagt till dem interprofessionella utbildningsmomenten, sammanlagt 12 veckor. I steg 1 gör studenterna ett personligt förbättringsarbete. Detta är förlagt till termin 1. Mot slutet av utbildningarna kommer studenterna att samlas i interprofessionella basgrupper och delta i kliniska förbättringsarbeten. I tredje steget planeras ett kontinuerligt förbättringsarbete under den verksamhetsförlagda praktiken på Klinisk undervisningsavdelning (KUA), där de olika studentteamen jobbar med ett projekt som sträcker sig över en eller flera terminer. Formerna för studenternas deltagande i kliniska förbättringsarbeten, steg 2, har provats under tre terminer, med sammanlagt 19 basgrupper (19x8 studenter). Studenterna har bland annat engagerats i: Förbättrad vårdprocess för Astma-patienter och ”mångsökare”Hänvisning av patienter från sjuksköterska till sjukgymnastStudie kring användning av britspapperUndersökning av följsamheten till dokumentationsrutiner vid läkemedelsordinationer i landstingets elektroniska patientjournalUtskrivningssamtal från kirurgiska kliniken Studenternas erfarenheter har utvärderats. Studenterna har blivit väl mottagna och lärandet hos studenterna har ökat, såväl avseende interprofessionell kompetens som kring förbättringsarbete i vården. Vårdverksamheterna redovisar positiva resultat, ”över förväntan bra”. Förutom att studenterna får utbildning i förbättringskunskap krävs motsvarande kompetensökning hos lärare inom akademien såväl som hos personal i landstinget. Därför genomförs gemensamma utbildningar av basgruppshandledare och kontaktpersoner inom landstinget, för att på så sätt stödja organisationernas lärande. Höstterminen 2010 kommer 30-35 grupper av studenter, i interprofessionella team, att delta i kliniskt förbättringsarbete.
|
|
| 8. |
- Dimenäs, Jörgen, et al.
(författare)
-
Innehållsliga aspekter i verksamhetsförlagd utbildning uttryckta av invandrade akademiker
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Till Sverige sker det idag en stor invandring av akademiker. Det visar sig att svårigheterna för denna grupp att få arbete är större än för motsvarande grupp med svensk bakgrund. För att underlätta integrationen med den svenska arbetsmarknaden finns på flera högskolor speciella kurser för dessa utländska akademiker. Det finns förväntan från personer i denna grupp och från samhället att de ska integreras i en svensk yrkeskultur och få utöva samma yrke som i hemlandet. I mötet med svensk yrkeskultur identifierar vi två huvudsakliga hinder för denna integration, nämligen språket och skillnader i förhållningssätt och yrkesutövning. Under de kurser som relateras till denna studie finns det också verksamhetsförlagd tid. Föreliggande studie är fokuserad mot invandrade akademikers högskolestudier under verksamhetsförlagd utbildning. Under sitt första år på en svensk högskola får studenterna en verksamhetsförlagd placering som motsvarar den yrkesutbildning de har från hemlandet. Syftet med undersökningen är att beskriva och förstå invandrade akademikers lärande i mötet mellan den egna yrkeskulturen och den svenska yrkeskulturen. I projektet uppmärksammas särskilt frågan vilka kunskaper i relation till sin yrkesroll dessa studenter anser sig utveckla under den tid som den verksamhetsförlagda utbildningen skrivs fram som en förberedande introduktion i utbildningen. Datainsamlingens första steg har skett i form av fokusgruppsintervjuer. Preliminära resultat visar att mötet med den svenska yrkeskulturen både berikar och berikas. Den kompetens man erövrat i landet man kommer ifrån kan användas och delges på arbetsplatsen där man haft verksamhetsförlagd tid. De studerande uppfattar också ett annat perspektiv på det egna yrket i mötet med den svenska yrkeskulturen. Språket uppmärksammas som ett yrkesspråk och man tillägnar sig också nya specifika kunskaper i yrket. Det går också att förstå ett ökat hos självförtroende bland undersökningspersonerna då de finner att den egna kompetensen och förhållningssätt är annorlunda men väl kan integreras i den nya yrkeskulturen.
|
|
| 9. |
- Sundmark, Björn
(författare)
-
Alf Pröysen
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 1967 rådde Pröysenmania i Sverige. Teskedsgumman hade firat triumfer i både radio och TV, med adventskalendrar i båda medierna. Gumman blev idol och TV-kändis – en av de första – och Pröysens sago-böcker sålde som smör. På hösten skrevs det oroligt i tidningar som Röster i Radio TV och Vecko¬revyn om den nya advents¬kalendern: skulle den kunna leva upp till Teskedsgummans nivå? I det läget började Veckorevyn ge ut nya sagor med ”hela landets oförglömliga teskeds¬gumma i TV”. Den första publicerades 2 oktober 1968, den sista gavs ut 1 april 1969; inalles blev det 26 sagor av Alf Pröysen. Ulf Peder Olrog stod som tidigare för översättningarna, och Björn Berg bidrog med illustrationer. Några av sagorna känns igen från adventskalendern (Lucia, Julen, Julgröten, Filipin). Pröysen har i de här fallen omarbetat TV-manus och gett texterna den skriftliga sagans form. Andra gånger är sagorna helt nyskrivna. Sjutton av dem gavs senare ut i Teskedsgumman flyger och far (1972). Det är i det sammanhanget värt att notera att trots att antalet sagor är lika stort som i de första fyra böckerna tillsammans (26 stycken) så har Veckorevyns sagor inte uppmärksammats i någon större utsträck¬ning tidigare. I den här artikeln blir därför en viktig uppgift att just presentera materialet, och i viss mån jämföra det med den tidigare utgivningen. Vidare syftar artikeln till att utveckla några remedierings- och rekontextualiseringsperspektiv med avseende på Teskedsgumman. Vad händer med sagan och läsarens förväntan och upplevelse av sagan när den går från TV (manus) till veckotidningstext till bok? Slutligen analyseras just Veckorevyn som mediemiljö för sagorna. 1968-1969 var Veckorevyn en tidning som drog åt olika håll: kändisskriverier, noveller, mode, kulturreportage och barn- och familjeartiklar tävlade om innehållet. Teskedsgumman blir en del i den dragkampen.
|
|
| 10. |
- Andersson, Staffan, et al.
(författare)
-
Retentionsbefrämjande introduktionskurs till universitetsstudier.
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studenters första tid vid universitetet är mycket viktig, då forskningen betonar att grunden läggs för studenternas fortsatta lärande och deras retention inom högre utbildning. Samtidigt är det en period då många studenter avbryter sina studier. I Sverige har mer än 10 % av nybörjarna på utbildningsprogram försvunnit till den andra terminen (SCB, 2009).På basårsutbildningen vid Uppsala universitet fortsatte omkring 80 % av nybörjarna till utbildningens andra termin (2002-2007). Förlusten av studenter förklarades först med att studenterna var ”svaga” och en kurs i studieteknik introducerades hösten 2007. Ingen skillnad sågs dock för studentretentionen till våren 2008.Höstterminen 2008 infördes därför en nyutvecklad delkurs – Introduktion till universitetsstudier. Kursen tar ett bredare grepp och baseras på forskning kring lärande och retention inom högre utbildning. Studenters beslut att avbryta sina studier har visat sig till stor del bero på växelspelet mellan dem och deras upplevelse av universitetsmiljön och yttre faktorer (se exempelvis Cabrera, Castaneda, Nora & Hengstler, 1992). De bakomliggande upplevelserna kan sägas vara av fyra olika slag (Yorke & Longden, 2004). Studenter som lämnat utbildningen har upplevt att de:1) inte valt rätt utbildning. 2) inte klarar av utbildningen. 3) inte passar in på utbildningen. 4) måste lämna utbildningen på grund av yttre faktorer.Den tidigare kursen i studieteknik hade som utgångspunkt att studenterna hade problem att klara av utbildningen, vilket delvis berör andra punkten. I utformningen den nya kursen utgick vi från alla dessa punkter, men med en tonvikt på den andra och tredje.Introduktionskursens främsta mål blev att underlätta studenternas introduktion till universitetet, synliggöra aspekter av den universitetstypiska studiekulturen och få dem att känna tillhörighet. Studenterna arbetade också med uppläggningen för sina fortsatta studier samt studieteknik kopplad till andra delkurser.Den nya kursens mål, att öka studentretentionen, lyckades över förväntan. Av de nybörjare som deltog i introduktionskursen 2008 eller 2009 fortsatte 94 % till vårterminen. För de 117 nybörjare som valde att inte läsa kursen är motsvarande siffra 78 %.I presentationen kommer vi att ge en kort översikt av bakomliggande forskning, presentera vårt kursupplägg och diskutera kursens effekter.ReferenserCabrera, A. F., Castaneda, M. B., Nora, A. & Hengstler, D. (1992). The Convergence between Two Theories of College Persistence. Journal of Higher Educ.,63(2), 143-164.SCB (2009) Utbildningsstatistisk årsbok 2010 Tabeller, Örebro:SCBYorke, M. & Longden, B. (2004). Retention and Student Success in Higher Education. Glasgow: Open University Press.
|
|
