Benchmarking – för dialog, lärande och kvalitetsutveckling

• 2006 tillsatte Swednet en arbetsgrupp, Ackrediteringsgruppen, som skulle utveckla en modell för ackreditering av högskolepedagogiska enheter. Två år senare fortsatte arbetet inom ramen för projektet Arbetsgruppen för kvalitetsutveckling. Fokus i projektet försköts från ackreditering till kvalitetsutveckling. Målet var att under perioden 2008 till 2011 utforma samt pröva kriterier och arbetsformer för intern kvalitetsutveckling med peer review enligt en critical friend-modell samt utveckla förslag på kriterier för extern kvalitetsgranskning av Högskoleverket (HSV) eller motsvarande. Projektet avrapporterades våren 2010 och med en viss fördröjning har målet nu uppnåtts.Den benchmarkingmodell som nu testats presenterades av Denise Chalmers, University of Western Australia, vid ICED-konferensen i Barcelona 2010. Modellen syftar till att ge ett verktyg för enheterna, dess chefer och universitetsledningar att analysera hur väl enheterna bidrar till verksamhetens olika strategiska behov. I samband med konferensen kom föreståndarna vid de högskolepedagogiska enheterna vid Stockholms, Umeå och Uppsala universitet överens om att anpassa och testa modellen i Sverige.  De tre enheterna är jämförbara vad avser budget, organisation och verksamhet och lämpar sig väl för benchmarking.Modellen beskriver åtta övergripande verksamhetsområden (domains). Varje område beskrivs genom kriterier (good practice descriptors) på lärosätesnivå, fakultetsnivå och institutionsnivå. Enhetens verksamhet bedöms utifrån en femgradig skala inom varje område och nivå. Analysen omfattar en beskrivning av nuvarande verksamhet och ska stödjas av olika typer av underlag. Modellen utgår från ett utvecklings- snarare än ett granskningsperspektiv. Varje enhet ska själv – genom interna diskussioner och genom dialog med verksamhetsföreträdare och ledning vid lärosätet – ta ställning till vilka verksamhetsområden som ska vara föremål för benchmarking. Därefter sker en självvärdering, som inbegriper dokumentinsamling samt inhämtning av underlag från olika intressenter. När självvärderingen är genomförd och dokumenterad är nästa steg en peer review med samverkande partners.Denise Chalmers medverkade i uppstarten av processen i samband med ett besök i Sverige i juni 2011. Vid detta tillfälle beslutade medarbetare från Stockholms (SU), Umeå (UmU) och Uppsala universitet (UU) gemensamt vilka områden som skulle ingå i granskningen. Under hösten 2011 avbröt UU sin medverkan i projektet på grund av föreståndarbyte, och SU har på grund av hög arbetsbelastning inte kunnat fullfölja sin självvärdering. Detta innebär att UmU slutfört sin självvärderingsrapport först, utan input från något annat lärosäte, och att det genomförts en extern granskning av Björn Stensaker, Oslo universitet, före peer review. SU skall granska och kommentera UmU självvärdering under försommaren 2012.Den största poängen med benchmarking är att lära tillsammans genom att granska sin egen verksamhet och under konstruktiva former spegla sin verksamhet mot utvalda andra. På grund av att två verksamheter inte kunnat fullfölja processen har vi gått miste om den speglande dimensionen i processen. Det vi däremot uppnått är en ordentlig genomgång av vår egen verksamhet och våra egna ”bilder” av vad som är viktigt i verksamheten, hur vi arbetar med den, hur den uppfattas av våra intressenter samt vad vi behöver arbeta vidare med. Under arbetets gång har vi upptäckt både styrkor och svagheter i vår egen verksamhet och i modellen vi använt. Vi har dessutom fått värdefulla synpunkter från Björn Stensaker och inväntar med förväntan responsen från SU.Det är vår förhoppning att fler enheter i Sverige är intresserade av att genomföra en benchmarking enligt denna modell och att vi skall kunna medverka som benchmarkingpartner till någon annan enhet.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Nyckelord

Benchmarking

Högskolepedagogiska enheter

dialog

lärande

pedagogik

Education

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kon (ämneskategori)