| 1. |
- Kåks, Helena, 1963-
(författare)
-
Mellan erfarenhet och förväntan : Betydelser av att bli vuxen i ungdomars livsberättelser
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen undersöker hur 21 unga människor inom ramen för längre intervjuer berättar om och reflekterar över sina liv. Ungdomarna har intervjuats som 15-, 17-, 22- och 25-åringar. Intervjuerna analyseras som livsberättelser, ett teoretiskt och metodolo-giskt perspektiv som fokuserar deras sätt att tolka och skapa mening i sina egna liv.Studien har ambitioner i två riktningar: Dels är det en samtidsstudie som undersöker hur villkoren för att bli vuxen ser ut och hur ungdomar förhåller sig till vuxenblivande. Dels är det en metodstudie i meningen att den lägger stor vikt vid hur livsberättelser konstrueras situationellt och kulturellt. De starka kopplingar som finns mellan ungdomars sätt att uppfatta sig själva och de livsberättelser de konstruerar håller samman dessa båda perspektiv. Arbetet koncentreras till tre huvudfråge-ställningar: hur erfarenhet och förväntan samspelar i ungdomarnas berättelser, hur deras berättelser anknyter till dominerande kulturella narrativer samt hur betydelser av att bli vuxen konstrueras och förändras över tid i deras livsberättelser.Vuxenblivande handlar i hög grad om en strävan efter identitet, självständighet och en plats i samhället. Studien visar hur detta kan förstås som en process där erfarenheter av det förflutna på olika sätt tvinnas samman med förväntningar inför framtiden. Den understryker också hur komplex och mångfacetterad övergången från ung till vuxen är och att innebörden i att vara vuxen varken är självklar eller definitiv. De livsberättelser ungdomarna konstruerar växer i hög grad fram i förhandling med starka narrativa life-scripts. Sådana scripts strukturerar deras berättelser och utgör en grund för de utvärderingar de gör av sina liv. Studien pekar också mot att ungdomars livsberättelser ingår i en dubbel hermeneutisk process där en Stor Berättelse om det individualiserade samhället tolkas och reproduceras.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Uppskattning, kritik och förväntan - i ungdomars berättelser om ett samarbetsprojekt i ungdomsvården
- 2009
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- The purpose of this study is to analyse the way young people who were institutionalised in so called special youth-homes experienced, defined and iterpreted on the one hand the project “Motverka Våld och Gäng” (meaning: “Counteract Violence and Gangs”), and on the other hand the Coordinators employed in this project. There is a big variation in the perception of the coordinators. One common denominator is that the commission of Coordinator and the context in wich the Coordinator acts seems to be flexible enough for one individual to play the role in many different ways. It is only when the specific Coordinator selects an activ, prompt, independent, personal and relatively strong characterization of the role that he or she obtain a chance to have an impact. The personal aspect of the relationship between the young and the Coordinator is depicted as important and it seems as if it plays an important role in the care-giving chain.
|
|
| 6. |
- Raak, Ragnhild, 1948-
(författare)
-
Icke nordiska och nordiska kvinnors förväntan på och upplevelse av akut smärta
- 2006
-
Ingår i: Svenska läkaresällskapets Riksstämma,2006.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ABSTRACT Cultural or ethnic background has been shown to be significant for how individuals experience pain. The aim of this study was to examine the expectation and experience of acute pain, the use of stress-coping styles, and the distribution of analgesics among non-Nordic and Nordic women in a dental treatment situation. Instruments used were the Visual Analogue Scale (VAS) and the Jalowiec Coping Scale (JCS). Non-Nordic women rated both expected and experienced pain significantly higher than Nordic women. No significant differences were found in stress-coping styles or in the distribution of analgesics between the two groups. Nurses must be sensitive to variations in pain communication styles across cultures.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Lindstedt, Inger, et al.
(författare)
-
Mätaren kom - vad hände? Intervjustudie om kundernas förväntan på de nya elmätarna och deras kunskaper om el och energi.
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Riksdagen har beslutat att den 1 juli 2009 ska alla elmätare i Sverige läsas av minst en gång i månaden. Detta har medfört att elnätbolagen installerat nya fjärravlästa elmätare. Det långsiktiga syftet med bytet är att fakturorna ska bli tydligare, och att kunderna ska bli mer medvetna om sin energiförbrukning och att förbrukningen på sikt ska minska. Bytet av elmätare har varit en stor och viktig fråga för energibranschen, framför allt för elnätbolagen. Det rör sig om investeringar i ny teknik, nya rutiner men också nya möjligheter till fördjupad information till kunderna rörande deras förbrukning av el och energi. Viktiga frågor inför detta teknikskifte rör konsumenterna eftersom bytet sker med hänvisning till dem. Är de intresserade av denna nya teknik, är de intresserade av energifrågorna och är de beredda att engagera sig i sin elförbrukning? För att kunna svara på dessa frågor har vi genomfört intervjuer med kunder i Alvesta och Göteborg. På båda orterna har vi samtalat med 7 personer valda utifrån vissa kriterier, låg-/högförbrukande, villa/lägenhet, man/kvinna, ålder. I genomsnitt varade intervjuerna 45 minuter. Bytet av elmätare har varit en stor sak för elnätbolagen, men en liten sak för kunderna. De intervjuade har en allmän, vag uppfattning att mätarbyte ska ske, men få vet varför. Man har inte heller några stora förväntningar på vad som ska komma ut av de nya mätarna. Det finns inga skillnader i förväntan på de nya mätarna vare sig man har fått den bytt eller inte. Det kan vara värt att notera att de förväntningar man har och fördelar som man ser med de nya mätarna är att de ska ge jämnare fakturor. Intervjupersonerna menar att med det nya systemet ska det inte bli några toppar under året, vilket man ofta fick med avstämningsfakturan. I intervjuerna framgår det med all tydlighet att så gott som samtliga inte förstår begreppet 1 kWh och vad det innebär för deras förbrukning av el. De kan inte heller räkna ut hur mycket en apparat förbrukar i energi och om det är lönsamt att satsa på energisnålare alternativ. Det är också tydligt att man känner sin okunskap och distanserar sig från frågan. Bristen på kunskap om el, energi och därmed relaterade frågor är inte heller någon stigmatiserande okunskap i vårt samhälle. De intervjuade vittnar också om att det är en allmän uppfattning att fakturorna från energiföretagen är obegripliga och att det är helt i sin ordning att klaga på dem. En viktig faktor för framgångsrik kommunikation är huruvida de som man vill kommunicera med, i det här fallet kunderna, är motiverade och intresserade av frågan eller om det är en fråga de tycker är ointressant. Inom kommunikationsforskningen talar man om olika typer av en individs involvering: beslutsinvolvering handlar exempelvis om att besluta sig för att köpa en vara, och ämnesinvolvering handlar om intresse och engagemang för ett område, exempelvis miljö, energi. Graden av involvering kan därför vara avgörande för hur framgångsrik kommunikationen blir och om det över huvud taget blir fråga om kommunikation. I intervjuerna framgår det tydligt att samtliga intervjupersoner har en låg grad av ämnesinvolvering i energifrågan. Man kan för lite om det fysikaliska måttet 1 kWh, energiförbrukning, och upplever också att man ”kommer till korta” när det gäller energifrågor. De kommer även i fortsättningen ha svårt att koppla samman sin totala energiförbrukning med olika apparater eftersom man inte kan fördela förbrukningen på något sätt. Även med den nya månadsavläsningen återstår det mycket för konsumenten att i fortsättningen bryta ner, tolka och förstå. Det är också tydligt av samtalen att de har en relativt låg grad av beslutsinvolvering. Inköp av exempelvis nya vitvaror och TV görs utifrån andra parametrar än energiförbrukning. Utseende och funktioner spelar en helt överskuggande roll vid valet. Om kunderna får en högre grad av ämnesinvolvering är sannolikheten också stor att de kommer att öka sin beslutsinvolvering. För att kunna ta ställning till olika produkter och deras energiförbrukning måste man också förstå vad som förbrukar energi och hur mycket måttenheten är. Om man inte förstår måttenheten och vad den innebär är det inte heller lätt att förstå hur och vilket sätt man kan förändra sitt beteende. Man ser inte sambandet mellan energimåttet och det egna beteendet och de apparater man använder. Detta innebär en betydande komplikation i kommunikationssituationen. När man vill kommunicera med konsumenterna måste man förstå och ta hänsyn till detta. Det kommer att vara en utmaning för energibolagen att möta kunderna där de kunskapsmässigt befinner sig. Även om införandet av de nya elmätarna är en stor sak för elnätbolagen är det ingen fråga för kunderna. Det är snarare hur energibolagen använder mätresultaten som kommer att vara avgörande för kundernas möjligheter att förstå och engagera sig i sin egen förbrukning. För att öka kundernas intresse och vilja att engagera sig i energifrågorna måste energiföretagen utgå från kundens perspektiv och sätta kunden i fokus.
|
|
| 9. |
- Melander-Wikman, Anita
(författare)
-
Mobil informations-och kommunikationsteknik (IKT) : en väg till ökad rörelsefrihet för äldre?
- 2009
-
Ingår i: Fysioterapi. - 1653-5804. ; :9, s. 44-52
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett gott åldrande är ett generellt mål för samhället. Det ökande antalet äldre i Europa gör det viktigt att utveckla tjänster och produkter som inkluderar äldre och som ökar äldres möjlighet att klara sig själva. Det finns en förväntan om att självbestämmande och rörelsefrihet kan stöttas genom användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Dimensioner av empowerment som delaktighet, självbestämmande, inflytande och rörelsefrihet är viktiga för ett gott åldrande. Forskning visar att mobil IKT kan stötta äldre genom att bidra till en ökad rörelsefrihet och trygghet. Äldre bör själva medverka i utvecklingen av ny teknik och service för att den skall motsvara deras behov. Mer forskning behövs som identifierar äldres behov, hur IKT kan vara ett stöd för både professionella och patienter/brukare i förbättring av vård och rehabilitering, och som utgår från äldres perspektiv på ett gott åldrande. Den fråga som kan ställas är: "Vad behöver göras för att göra livet så gott som möjligt?"
|
|
| 10. |
- Carlsson, Gunilla
(författare)
-
Hot och våld i psykiatrisk vård
- 2009
-
Ingår i: Psyche – Nordisk tidskrift för psykiatriske sykepleier. ; 3:1, s. 24-26
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hot och våld inom vård är idag ett aktuellt område som vi kan ta del av från massmedia med jämna mellanrum. Våldsamma incidenter har identifierats inom all vård både i Sverige och internationellt och kan utgöra ett betydande problem både för personal, medpatienter, anhöriga och för patienten själv. Det finns både en förväntan och ett särskilt ansvar vilande på vårdpersonal. I psykiatrisk omvårdnad förväntas att vårdpersonal kan hantera situationer med inslag av aggression, hot och våld på ett professionellt sätt utan att tillfoga patienten onödigt lidande. Här krävs kunskap men också förståelse inför patienten situation och patientens upplevelser. Forskning inom frågor som rör arbetsmiljö visar att förekomst av hot och våld inom vård kan skapa allvarliga arbetsmiljöproblem. Risker finns för personal att drabbas av långvariga psykosociala problem, vilket kan innebära minskad arbetsglädje, skuld och självanklagelser. När vårdare känner skuld över att inte klara av sitt jobb, anklagar sig själv för att inte våga, kan känslan av professionell inkompetens att misslyckas i sin gärning som vårdare infinna sig.
|
|
