| 1. |
|
|
| 2. |
- Törnvall, Anders, 1937-
(författare)
-
Är du riktigt klok? : pensionärens kloka livsfrågor
- 2020
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Alla som gör en resa har något att berätta. Det är ofta något som berör glädje, roligheter, tråkigheter, längtan, förväntan, hopp och tillkortakommanden. Författaren bjuder in till en resa där han tränger in i och analyserar existentiella frågor hävdande att vi genomlever fem åldrar, fem olika liv.
|
|
| 3. |
- Brommesson, Douglas, 1976-
(författare)
-
Kristdemokraterna och dess allt mindre religiösa väljare : Värderingar bland kristdemokratiska väljare 2010-2020
- 2020
-
Ingår i: Surveyjournalen. - Växjö : Linnéuniversitetet. - 2001-9327. ; 7:2, s. 66-75
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den föreliggande artikeln studeras värderingar bland kristdemokratiska sympatisörer under perioden 2010-2020. Under den här perioden har graden av religiositet bland kristdemokratiska sympatisörer minskat dramatiskt. Utifrån den observationen är syftet med artikeln att studera den avtagande religiositeten bland kristdemokratiska väljare och dess effekt på centrala kristdemokratiska värderingsfrågor. I artikeln formuleras tre hypoteser som beskriver en förväntan om att kristdemokratiska sympatisörer över tid betonar kristna värden i mindre utsträckning, att de blivit mer kritiska till internationell solidaritet och att kristdemokratiska väljare med begränsat religiöst engagemang är än mer kritiska till internationell solidaritet, jämfört med de kristdemokratiska sympatisörer som är mer religiösa. Resultat baserat på data från Survey 2010, Survey 2012, Survey 2014, Survey 2016, Survey 2018 och Survery 2020 bekräftar de tre hypoteserna.
|
|
| 4. |
-
Bliver himmelen röd på morgonen Nyårsdag : If the Sky Turns Red in the Morning New Year's Day
- 2020
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- Min musik speglar årets tolv månader i lika många musikaliska rum. Rum med tolkningar av och känslor inför de synliga ekologiska fotavtrycken de senaste åren - torka, skogsbränder, översvämningar, orkaner och under våren 2020 pandemi och världsomspännande kris. Människans påverkan på klimatet, utarmning av jorden och en tynande biologisk mångfald är för mig en skrämmande och påtaglig insikt. Naturen talar sitt tydliga språk, varför kan vi inte tyda det? Har vi tappat förmågan att läsa av, känna in, förstå och respektera naturen? Gammal visdom om människans försök att spå och bemästra naturens kraft visar att vi inte har mycket att säga till om. Kampen pågår mot monokultur och för mångfald, ett humanare samhälle för både växter, djur och människor – Är det möjligt att leva i symbios med naturen? I kompositionsfasen har jag utgått ifrån Årstidernas och månadernas cykel. Januaris röda himmel med naiv förväntan, februaris vemod. Marshäxans seger över vintern, aprils obevekliga, knivskarpa ljus, majvärme med vårbruk. Juni kommer med hopp och fägring. Juli och augusti giver skörd, hetta och bränder. September bjuder upp till kamp och oktober till regndans. Novemberångesten smyger sig på och vi går i vila i december. Först då finns tid till kontemplation och drömmar om en bättre framtid och hopp om ljus. En nystart att göra om, göra rätt, sen börjar allt om från början igen. Tänkespråk från Bondepraktikan och folkliga ordspråk har givit inspiration. The Country Diary of an Edwardian Lady skriven av Edith Holden (1906) innehållande vackra botaniska illustrationer och dagboksanteckningar har varit min följeslagare. Holdens notiser tangerar mina egna vardagliga iaktagelser om väder och vind, trädgårdsodling, naturens växlingar och förgänglighet och har därmed blivit mina små tidsankare. Kulning; en kommunikationsform förkroppsligad i naturen är ett bärande element genom hela verket och därför är mina solister folksångerskor och mästerliga kulningsimprovisatörer. De musikaliska rummen bygger på varierade grundtonsbaserade modus och teman i vilka solisterna uttrycker sig fritt. De tolv olika delarna kan lyssnas på i kronologisk ordning, men ordningen kan likväl kastas om. Alla rum kan även ljuda samtidigt två och två, flera eller alla tillsammans. Utgiven med stöd av Konstnärsnämnden
|
|
| 5. |
- Holmgren, Ulf, 1952-, et al.
(författare)
-
Kritiskt tänkande och socialt ansvarstagande i en förment objektiv akademi?
- 2020
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Debatt kring undervisning i högre utbildning handlar ofta om objektivitet och om vi som universitetslärare ska ta ställning i politiska och värdeladdade frågor. I akademin har vi en statlig värdegrund att förhålla oss till, som bland annat inkluderar demokrati, respekt för alla människor och fri åsiktsbildning. Ingen utbildningsnivå i Sverige förväntas ha helt värderingsfri undervisning. När det handlar om att undervisa för något, exempelvis hållbar utveckling, är syftet helt klart att den lärande inte bara ska omfatta vissa värderingar, utan också agera utifrån dem.[1]Hållbarhet är ett relativt nytt paradigm, byggt på helhetssyn, långsiktighet och livskvalitet. Hållbar utveckling är också en process med en inneboende förväntan om radikala förändringar av hur människor, företag och regeringar uppfattar sina roller och relationer. Det handlar om att gå ifrån en betoning av materiella tillgångar till en holistisk syn på människans plats på jorden. [2]Bland de skickligheter UNESCO presenterar som nödvändiga att ge studenten möjlighet att utveckla i undervisning för hållbarhet, vill vi i detta rundabords-samtal fokusera på kritiskt tänkande och socialt ansvarstagande.[3] Vi menar att ett aktivt kritiskt förhållningssätt förutsätter en hög grad av nyfikenhet, ett mått av eftertänksamhet och står inte i motsättning till väl grundade ställningstaganden i hållbarhetsrelaterade frågor.[4] Det sociala ansvarstagandet innebär bland annat att leva ett liv i samklang med hållbara värderingar och vetenskaplig kunskap.Syftet med detta rundabordssamtal är att utbyta erfarenheter kring och problematisera relationen mellan objektivitet och undervisning för hållbar utveckling. Vi hoppas att tillsammans kunna dela handlingsalternativ som ger oss fler undervisningsverktyg som lärare. Vi vänder oss till samtliga lärare inom högre utbildning.Samtalsfrågor:Hur kan vi lärare agera för att vara både allsidiga och objektiva när vi ska undervisa om aspekter som handlar om bland annat etiska val, värderingar och normer?2. Hur kan undervisning som leder till socialt ansvarstagande se ut? 3. Hur kan undervisning för kritiskt tänkande framtida samhällsmedborgare i ett värderingstungt område som hållbar utveckling se ut? [1] UNESCO (2014) Roadmap for Implementing the Global Action Programme on Education for Sustainable Development 2017, hämtat från https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/1674unescoroadmap.pdf, Wiek, A., Withycombe, L. and Redman, C. (2011). Key competencies in sustainability: a reference framework for academic program development. Sustainability Science. 6(2), pp.203–218[2] World Commission on Environment Development. (1987). Our common future. Oxford: Oxford Univ. Press.[3] UNESCO (2017). Education for Sustainable Development Goals - Learning Objectives. Hämtat från https://www.sdg4education2030.org/education-sustainable-development-goals-learning-objectives-unesco-2017[4] Popov. (2016). Förmåga att tänka kritiskt., Umeå Universitet
|
|
| 6. |
- Boric, Bojan
(författare)
-
The Ghost Boulevard
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 1947, Soviet architect Alexey Shchusev developed a large-scale urban renewal project for the post-war city of Chisinau, the then-capital of the SSR of Moldova. Part of the master plan was the construction of Boulevard D. Cantemir, which would cut through the city’s historic fabric. Only two sections of the boulevard were built before the project was abandoned. During the period of radical institutional political and economic shift towards a market economy in the early 1990s, initiatives to build the boulevard re-emerged through red lines, zoning documents, and planning regulations. The lack of political consensus caused planning paralyses over the city, creating a legal void where different actors competed to appropriate spaces. The power of the red lines has prompted various kinds of materializations of the boulevard. The real battle takes place in the sphere of the imaginary, and memory management is one of the main planning tools. Exploring the trajectory of the “Ghost Boulevard,” I reveal conflicting political and economic agendas and the many forces that constitute complex processes of planning today.
|
|
| 7. |
- Pistone, Isabella, 1987, et al.
(författare)
-
Samverkan inom social hållbarhet/folkhälsa : komplex evidensbasering i Skaraborgs samverkansmodell
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- •Skaraborgs kommunalförbund, enskilda kommuner och östra hälso- och sjukvårdsnämnden/ Skaraborgsenheten avdelning Social hållbarhet har tillsammans skapat en i många stycken framgångsrik modell för att samverka kring social hållbarhet/folkhälsa. •Rapporten diskuterar både de grundläggande synsätt på kunskap som präglar arbetet, men också organiseringen av arbetet. Den baseras på erfarenheter av att ha följt de två kraftsamlingsområdena Fullföljda studier - genom trygghet och studiero och Psykisk hälsa – återhämtningsförmåga (benämns fortsättningsvis för fullföljda studier respektive psykisk hälsa i rapporten). •Arbetssättet i Skaraborgs samverkansmodell skiljer sig från den typ av direkt och riktad evidensbasering som ofta drivs och förespråkas av vissa aktörer och myndigheter på området. Det betyder att insatserna som utförs inom kraftsamlingsområdena inte är resultat av att all samlad forskning har sammanställts i en systematisk översikt med vägledande råd, manualer eller koncept som sedan implementerats på bred front. Med tanke på den komplexitet som präglar kraftsamlingsområdena hade en sådan version av evidensbasering troligen inte varit ändamålsenlig. •Till skillnad från många andra satsningar som vill åberopa evidensbasering inbegriper samverkansmodellen byggandet av en kunskapsekologi med tydliga utrymmen där det ges tid och plats för översättningar mellan olika aktörers insikter och intressen. Den trögrörlighet som därmed skapas är troligen helt avgörande för att intentioner och lösningar från central nivå ska få tid att giftas samman med problem och kunskaper i lokala verksamheter. •I kunskapsekologin möts behovet av organistorisk samverkan och förankring i vetenskaplig forskning. Ändamålsenlig samverkan mellan olika politiska, administrativa och professionella funktioner på regional, delregional och lokal nivå kombineras med sökandet efter vetenskaplig forskning som tas fram och tillämpas i samklang med behoven i de lokala sammanhangen. Vad vi kan se är samverkan en viktig del i att skapa förutsättningar för lokalt utvecklingsarbete på vetenskaplig grund där ny kunskap kan skapas, spridas och påverka utformning av lokala insatser. •Samverkansmodellen som har utvecklats är därmed ett exempel på precis det som har lyfts fram som svagheterna i vissa förenklade versioner av evidensbasering. Arbetet uppvisar grundläggande insikter om behovet av indirekt och icke-riktad, men ändock målmedveten, satsning på att förbättra förutsättningarna för lokalt arbete med utgångspunkt i forskning. •I en mening kan därför Skaraborgs modellsamverkan i många stycken användas som en modell även i vetenskapsteoretiskt avseende, för att visa på hur ny kunskap inom ett komplext område långsiktigt kan utvecklas, spridas och påverka utformningen av lokala insatser. •En viktig del i samverkansmodellen är att den utförs med fokus på relationell samverkan, i motsats till strikt rollsamverkan. Även om detta troligtvis är nödvändigt för att lyckas med samverkan, så är det samtidigt en risk att det blir för personbundet. Två nyckelpersoner i Fullföljda studier är processledaren och forskaren, vars kompetenser verkar ha varit helt centrala för att satsningens framgångar. I Psykisk hälsa är det ännu för tidigt att se sådana mönster. •En utmaning för kommande arbete med samverkansmodellen kommer troligtvis bli att hitta en balansgång mellan att bibehålla relationell samverkan och att undvika för hög grad av personbundenhet. •Genom en vetenskapsteoretisk analys visar vi hur kraftsamlingsområdet Fullföljda studier i Skaraborg inte utgår från de definitioner som brukar prägla evidensbasering av a) hur effekter uppnås, s k “kausalitet”, b) vilka metoder som krävs för valida resultat om sådana effekter, alltså “validitet” och c) hur objektivitet i spridning och implementering kan uppnås. I stället har satsningen utgått från andra, relativt komplexa uppfattningar om kausalitet, validitet och objektivitet. •De tydligaste exemplen på hur komplexa uppfattningar om kausalitet, validitet och objektivitet operationaliseras är Helene Jenvéns iterativa arbete (upprepade cykler av trial-and-error) med forskning och utveckling av aktionforskningskaraktär tillsammans med delregionala aktörer som kontinuerligt samordnas för att skapa en miljö som är förändringsbenägen och uthållig utifrån gemensamt bestämda målsättningar. Därmed har man undgått många av de problem som direkt och riktad evidensbasering kan uppvisa, såsom en överdriven förväntan om snabba effekter av enskilda insatser, ensidig tillit till en viss typ av kvantitativ experimentell studiedesigns s. k RCT-studier och formaliserade manualer och koncept som breddinförs utan lämplig bedömningskompetens och känslighet inför lokala sammanhang. •Kraftsamlingsområdet Psykisk hälsa har än så länge bara startat processen och befinner sig därför i ett annat läge än Fullföljda studier. De utgår från olika problemområden och har olika samverkansparter. Detta gör att de har olika förutsättningar. Det finns dock goda möjligheter och mycket att vinna för de båda kraftsamlingsområdena att dra lärdom av och berika varandra. Här kan det finnas vinster med att hitta former för att främja en sådan berikning. •I Psykisk hälsa har man liksom i Fullföljda studier inte utgått från färdiga lösningar, utan fört dialog med olika verksamheter. Detta för att förstå hur verksamheterna själva ser på sin roll i det främjande arbetet och vilka möjligheter de ser för att arbeta främjande för psykisk hälsa. De har samtidigt bjudit in en erfaren forskare, Therese Skoog, där förutsättningslösa dialoger har lett till ett samarbete där hon nu arbetar tillsammans med arbetsgruppen för att ta fram relevant forskningsmaterial som kan fungera som grund för ett prövande av nya arbetssätt. Därmed finns tecken på att även detta kraftsamlingsområde kommer att gå i linje med samverkansmodellens betoning av utrymmen för översättning av olika aktörers insikter och intressen.
|
|
