| 1. |
- Olsson, Ann-Margreth E.
(författare)
-
Report IV The social and dialogical family support in the perspective of extended military families, including the soldier as family member, accomplishing military deployments : Extended family research about Swedish soldlers, veterans and their families in context of military deployment. Swedish Military Families
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2012–2017 har dialogisk deltagande aktionsforskning (DPAR) bedrivits tillsammans med svenska soldater, utlandsveteraner och deras familjer. De har berättat om hur de lyckats få hemmafronten att fungera och hålla sina relationer levande i dialogiskt samarbete och med hjälp av många samtal ocksåpådistans. Soldaten har ansvar för att informera och involvera sina anhöriga. Anhörigstödet är ett viktigt led for att soldaten både ska lyckas med att kombinera att vara omtänksam anhörig och samtidigt fullgöra sin uppgift som soldat fokuserande påinsatsuppdraget. Försvarsmakten organiserar sitt anhörigstöd med lokala anhörigsamordnare som bas, bjuder in till arrangemang som anhörigträffar, publicerar anhöriginformation och erbjuder anhörigstöd genom avtal med idéburna organisationer som har medlemsnytta som främsta drivkraft och som drivs av och för soldater, veteraner och/eller anhöriga. De par som deltagit i utbildningen PREP som Svenska Soldathemsförbundet tillhandhåller, rekommenderar deltagandet till andra. Anhörignätverket Invidzonen, erbjuder ett flexibelt stöd till partners, barn och föräldrar till soldater inklusive stöd till soldater i deras roll som anhöriga. Inom Familjezonen utvecklas coachande stöd till föräldrar och barn. Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna (SVF) och Svenska Militära Kamratföreningars Riksförbund (SMKR) erbjuder främst stöd till soldaten/veteranen. Försvarsmakten anhörigstöd präglas av erbjudande om stöd med förebyggande och involverande inriktning. Utbudet behöver vara varierat då behov och efterfrågan skiftar över tid inom insatcyklen och är olika beroende av om du är partner, barn, förälder eller syskon till soldaten. Under förmissionen rekommenderas införande av tidig anhörigträff för att mobilisera förberedelser också på hemmafronten. Soldaten rekommenderas bjuda in till egna personliga nätverksmöten med sina anhöriga för samtal och information om kommande insats och överenskommelser om strategier för kommunikation och samarbete. Befäl rekommenderas att regelbundet lyfta anhörigaspekten och under pre-missionen bjuda in till nätverksmöten med den egna gruppens/enhetens solda- ter/arbetskamrater tillsammans med sina respektive intresserade anhöriga i syfte att dessa ska lära känna varandra inför insatsen underlättande vidare kontakt och mobilisering av ömsesidigt stöd vid behov. Försvarsmaktens egna anhörigträffar rekommenderas bli mer dialogiska dvs. att förutom enkelriktad information till de anhöriga ocksåerbjuda former som underlättar att ställa frågor och samtala om aktuella frågor. Anhöriga önskar att anhörigträffarna ocksåska erbjuda möjlighet att lära känna den egna soldatens arbetskamraters anhöriga, när det inte tidigare ordnats påannat sätt. Innehållsmässigt är det viktigt att anhörigträffarna både informerar om det militära OCH om vad anhöriga kan förvänta sig, inklusive egna reaktioner och responser, som anhörig och vad de kan göra för att hantera och förbättra sin egen situation före, under och efter insatsen. För att soldaterna ska kunna vara iväg från hem och familj påmilitära insatser krävs att soldatens anhöriga har kapacitet och förmåga att mobilisera och hantera hemmafronten. Familjen rekommenderas att tillsammans med soldaten utveckla strategier för kommunikation som kan överbrygga det fysiska avståndet skapande närhet pådistans underlättande både att hålla relationer och ömsesidigt stöd levande. Det militära anhörigstödet har kompletterande och mobiliserande orientering. Stödet behöver vara varierat och i samklang med utvecklingen av soldaternas familjeliv – de moderna familjernas förändringar. Idéburna organisationer, organiserade av och för medlemmar, kan antas ha bra förutsättningar för följsamhet i utvecklingen av sina medlemmars behov och intressen. Kombinationen att Försvarsmakten erbjuder anhörigstöd i egen regi med lokala anhörigsamordnare som nyckelpersoner, och i samarbete med idéburna medlemsorganisationer, som drivs av soldater, veteraner och/eller deras anhöriga, gör att utbudet kan anpassas till vad som i tiden efterfrågas och behövs. Avgörande är att se soldaten och utlandsveteranen som familjemedlem i sin utvidgade primära familj. Det är detta ömsesidigt samarbete med och mellan dessa anhöriga som gör det möjligt for soldaten att kunna delta i insatser långt hemifrån och ha ett hem att återvända till.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Lena Maria, 1965-
(författare)
-
Sami lifestyle and health : epidemiological studies from northern Sweden
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this PhD thesis was to expand the current knowledge of “traditional Sami” diet and lifestyle, and to test aspects of the Sami diet and lifestyle, specifically dietary pattern, macronutrient distribution and coffee consumption, in population-based epidemiological studies of mortality and incident cardiovascular disease and cancer in a general population.In Paper I, semi-structured interviews were conducted with 20 elderly Sami concerning their parent’s lifestyle and diet 50-70 years ago. Questionnaire data from 397 Sami and 1842 matched non-Sami were also analyzed, using non-parametric tests and partial least square methodology. In Papers II-IV, mortality data and incident cancer data for participants in the Västerbotten Intervention Program (VIP) cohort were used for calculations of hazard ratios by Cox regression. In Paper II, a Sami diet score (0-8 points) was constructed by adding one point for each intake above the median for red meat, fatty fish, total fat, berries and boiled coffee, and one point for each intake below the median for vegetables, bread and fibre. In Paper III, deciles of energy-adjusted carbohydrate (descending) and protein (ascending) intake were added to create a Low-Carbohydrate, High-Protein (LCHP) score (2-20 points). In Paper IV, filtered and boiled coffee consumption was studied in relation to incident cancer. In Paper V, a nested case-control study of filtered and boiled coffee consumption and acute myocardial infarction, risk estimates were calculated by conditional logistic regression.Surprisingly, fatty fish may have been more important than reindeer meat for the Sami of southern Lapland in the 1930’s to 1950’s, and it is still consumed more frequently by reindeer-herding Sami than other Sami and non-Sami. Other dietary characteristics of the Sami 50-70 years ago and present-day reindeer-herding Sami were high intakes of fat, blood, and boiled coffee, and low intakes of bread, fibre and cultivated vegetables (Paper I). Stronger adherence to a “traditional Sami” diet, i.e. a higher Sami diet score, was associated with a weak increase in all-cause mortality, particulary apparent in men (Paper II). A diet relatively low in carbohydrates and high in protein, i.e. a high LCHP score, did not predict all-cause mortality compared with low LCHP score, after accounting for saturated fat intake and established risk factors (Paper III). Neither filtered nor boiled coffee consumption was associated with cancer for all cancer sites combined, or for prostate or colorectal cancer. For breast cancer, consumption of boiled coffee ≥4 versus <1 occasions/day was associated with a reduced risk. An increased risk of premenopausal and a reduced risk of postmenopausal breast cancer were found for both total and filtered coffee. Boiled coffee was positively associated with the risk of respiratory tract cancer, a finding limited to men (Paper IV). A positive association was found between consumption of filtered coffee and the risk of acute myocardial infarction in men (Paper V).In conclusion, the findings of Paper I, in particular the relative importance of fatty fish compared to reindeer meat in the “traditional Sami” diet of the 1930’s-1950’s, suggest that aspects of cultural importance may not always be of most objective importance. The findings of Papers II-V generally did not support health benefits for the factors studied. The relatively good health status of the Sami population is therefore probably not attributable to the studied aspects of the “traditional Sami” lifestyle, but further investigation of cohorts with more detailed information on dietary and lifestyle items relevant for “traditional Sami” culture is warranted.
|
|
