| 1. |
- Bjervås, Lise-Lotte, 1960-, et al.
(författare)
-
Pedagogisk dokumentation för lärande
- 2017. - 1
-
Ingår i: Förskolan och barns utveckling. - : Gleerups Utbildning AB. - 9789140694638 ; , s. 227-244
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Lindroth, Frida
(författare)
-
Pedagogisk dokumentation – en pseudoverksamhet? : Lärares arbete med dokumentation i relation till barns delaktighet
- 2018
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the study is to contribute knowledge about pedagogical documentation in relation to children’s participation. The focus is directed both towards teachers’ actions in connection with documentation production during project work and towards teachers’ descriptions of their intention with thedocumentation situation. In the study, Habermas’ Communicative Action Theory has been used to analyze teachers’ actions in initial work with pedagogical documentation. The empirics consist of video observations of project work as well as interviews with teachers acting in the filmed material. The concepts from communicative action theory that have been primarily used in the analysis comprise communicative and strategic action as well as system and life-world. The analysis shows the occurrence of child participation in the studied contexts but also its tendency to decrease in connection with the production of documentation. The primary reason for this seems to be teachers’ intention that the documentations should visualize certain parts of the activity, which in the study can be referred to natural science contents. In parallel, the teachers’ intention is also to highlight the importance of what children show an interest in among the activities conducted. When children fail to show an interest in that which the teachers wish to visualize through documentation, the children are geared, by subtle or more tangible methods, towards the contents that agree with the teachers’ visualization intentions. However, the documentations are presented as being based on the interests, curiosity and proved commitment of the children. The documentations consequently signal that, according to the teachers, they are supposed to reflect the interests shown by the children while, simultaneously, the analysis shows that the actions taking place in connection with the documentation are mainly of a strategic nature. The result demonstrates that teachers tend to act strategically in documentation situations, whereas communicative actions predominate in the 2 situations analyzed that do not comprise documentation work. One conclusion drawn is that the actual documentation conduces to diminishing children’s participation, which in turn seems to be due to the perception by teachers that the documentation should be directed towards specific activity contents. The initial work with pedagogical documentation hence contributes to visualizing a manufactured picture of children’s participation while, simultaneously, real participation takes place within the project work without being subject to documentation.
|
|
| 3. |
- Alnervik, Karin, 1958-, et al.
(författare)
-
Barn och vårdnadshavares minnen av deltagande i pedagogisk dokumentation
- 2018
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : OsloMet – storbyuniversitetet. - 1890-9167. ; 17:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med artikeln är att bidra till kunskapandet om pedagogisk dokumentation med specifikt fokus på dokumentationens betydelse ur ett demokratiperspektiv. Trots många studier kring pedagogisk dokumentation finns det få studier som explicit utgår ifrån barn och vårdnadshavares perspektiv. I artikeln analyseras barns och vårdnadshavares samtal utifrån minnesbilder, vilka framträder i fokusgruppssamtal, från förskoletiden i relation till pedagogiskt dokumentationsarbete. Resultatet visar att den pedagogiska dokumentationspraktiken bidrog till skapandet av en praktikgemenskap på förskolan vilket i sin tur möjliggjorde en demokratisk undervisning.
|
|
| 4. |
- Holmberg, Charlotte, 1972-
(författare)
-
Så är det ju - den blir aldrig färdig! : En etnografisk studie om förskolepedagogers arbete med pedagogisk dokumentation
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation is about educators work with pedagogical documentation in Swedish preschools. The purpose has been to investigate how pedagogical documentation is realized in everyday work in two preschools and examine how educators express themselves on purposes, opportunities and difficulties with this approach. This has been important to study since many preschools have chosen to work with pedagogic documentation to follow up and assure the quality of their work. Since 2010 pedagogical documentation is included in the preschools curriculum. The study was conducted at two different preschools where I followed a total of six educators in two preschool departments for two months in each department. Methods used to collect data were selected based on an ethnographic approach. Data collection consists of field notes, photographs, recorded interviews and documentations from preschools and their working plans. The analysis is based on a curriculum theory perspective, and especially important concepts have been transformation arena and realization arena. Furthermore, frame factor theory and the didactic questions what, how and why, have been used to analyze data. The results show that the documentation works where formulated in different ways depending on the frames and conditions. One preschool unit was at a municipal preschool without any special pedagogical approach. Here the pedagogical documentation was in a startup phase and was one of many tasks in the pedagogical work. The other preschool unit was in a Reggio Emilia inspired preschool who had worked with pedagogical documentation for several years. Here the work with pedagogical documentation was the driving force for developing the work. This ideological difference was reflected in what the educators documented, how they documented and how the documentations were used. Pedagogical documentation was partly be seen as a cumbersome way of working among the participants, whether they are beginners or experienced. It is in the nature of the work with pedagogical documentation that there are no obvious answers, which can lead to some uncertainty whether one is right or not. Other factors leading to frustration is that this approach is time-consuming and that the new technologies available require a lot of skills to be used. The study highlights that continuous training plays a crucial role as one of educator’s preconditions to succeed in the work with pedagogical documentation. In this study, one can also see how ethical aspects constantly makes themselves felt and need to be highlighted. The main impression is that the educators, despite the perceived difficulties, felt that it was stimulating and meaningful to work with pedagogical documentation and that they saw it as a tool for developing their work.
|
|
| 5. |
- Olsson, Åsa, 1962-
(författare)
-
Att utveckla kvalitet i förskolans vardag – en arbetsmodell för pedagogisk dokumentation
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Tema: Skolutveckling och lärandeAbstract Titel Att utveckla kvalitet i förskolans vardag – en arbetsmodell för pedagogisk dokumentationSyfte/målSyftet med studien är att utpröva en arbetsmodell för pedagogisk dokumentation och undersöka hur den kan stödja förskollärare i att reflektera över, analysera och utveckla verksamheten i förskolan med avseende på barns lärande, delaktighet, likabehandling mm. MetodAnsatsen är kvalitativ och empiriskt material genereras i fokusgruppsintervjuer, fältanteckningar från möten och uppföljningssamtal samt skriftlig dokumentation av lärande samtal.Teoretisk inramningStudien utgår från ett övergripande barndomssociologisk perspektiv, där barns rättigheter och aktörsskap sätts i fokus, samt från idéer om professionellt lärande med utgångspunkt från bland andra Stoll (2011) och Timperley (2011).Förväntade slutsatser Videoinspelningar kombinerat med lärande samtal fungerar både som ögonöppnare och som validering, och omedelbara förändringar görs ofta till följd av samtalen. Förändringar kan vid första påseende förefalla vara av praktisk/logistisk karaktär, men ofta förbättras förutsättningarna för barns lärande och delaktighet av åtgärderna. Flera pedagoger ger också exempel på långsiktiga effekter med avseende på förändrade förhållningssätt till barn, barns kunskaper och till den egna professionaliteten. Resultat tyder på att videoinspelningar är kraftfulla som pedagogisk dokumentation, med avseende på reflektion och analys.Relevans för pedagogiskt arbete Arbetet utgörs dels av ett forskningsprojekt, dels av ett skolutvecklingsprojekt. Arbetsmodellen för reflektion och analys av pedagogisk dokumentation utvecklas succesivt för att anpassas till specifika behov och förutsättningar inom förskolan. Forskningsresultaten presenteras också för studerande på förskollärarprogrammet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Folkman, Sara
(författare)
-
Distans, disciplin och dogmer - om ett villkorat lyssnande i förskolan : En studie av lyssnandet i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik
- 2017
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens syfte är att undersöka hur olika aspekter av "lyssnande" tar sig uttryck i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik - även kallad "lyssnandets pedagogik". Genom intervjuer med nitton pedagoger och arton barn på sex förskolor undersöks lyssnandebegreppet utifrån tre huvudsakliga frågeställningar: Hur gestaltar sig själva lyssnandeakten - det vill säga vad konstituerar enligt pedagogerna ett lyssnande förhållningssätt och hur beskriver barnen sina upplevelser av att lyssna och vara lyssnad till i en förskolekontext; hur visar sig barnens röst - vilka av barnens alla olika intressen får gensvar och vilka får det inte, samt vad är det enligt pedagogerna "möjligt att tänka" i en Reggio Emiliakontext. Intervjusvaren tolkas utifrån utvecklingspsykologisk teoribildning enligt Daniel Stern och ett diskursanalytiskt perspektiv enligt bland annat Michel Foucault. Resultaten visar att "lyssnande" på de Reggio Emiliainspirerade förskolorna inordnas i specifika lyssnandetekniker som riktar pedagogernas lyssnande i vissa riktningar och strävar bort från det omedelbara och det spontana. Lyssnandeteknikerna leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar deras eget meningsskapande i riktning mot vad man som barn bör och inte bör skapa mening kring. Även förskolornas organisation och iscensättningen av den pedagogiska miljön ger budskap till barnen om vad som betraktas som önskvärt och värdefullt i den förskolepedagogiska praktiken. Resultaten tyder också på att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken på de undersökta förskolorna är bärare av en kultur där man som pedagog undviker att ifrågasätta det man tycker är problematiskt i den egna verksamheten. Istället inordnar sig pedagogerna inom Reggio Emiliaideologins ramar i vad som kan kallas "Reggiodiskursens doxa".
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lindgren, Therese
(författare)
-
Bland dokumentationer, reflektioner och teoretiska visioner : idéer och diskurser om hur barn skapar mening i förskolan
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How children create meaning in relation to their physical, social, and cultural worlds can be regarded as a central question, both within the traditional Swedish preschool discourse and within the Reggio Emilia philosophical approach to early childhood educa-tion. In the Reggio Emilia approach, the search for the meaning of life and of the self in life is seen as an essential human necessity (Rinaldi, 2006). In order to be able to capture the search for meaning, pedagogical documentation is recommended as a tool for making children’s learning processes visible and subject to col-lective interpretation and reflection. This documentation is regard-ed as a potential mediator between theory and practice (Dahlberg, Moss & Pence, 1999/2009). In the collective reflection on documentation, discourses about what can be interpreted as children’s meaning making are ex-pressed and negotiated. In turn, these discourses govern how chil-dren’s communicative expressions and actions are interpreted and understood. The different perspectives drawn upon in teachers’ in-terpretation and understanding of documentation produce differ-ent kinds of knowledge about how meaning is created. This may ultimately impact on the opportunities and spaces offered to chil-dren, both in terms of opportunities to act and communicate and in terms of the available ways “to be” in preschool practice. The aim of this study is to analyse the ways teachers talk about how children create meaning and signification in preschool prac-tice, within the context of working with pedagogical documentation. I use Norman Fairclough’s version of critical discourse analysis to discuss and analyse how teachers talk (realization and materializa-tion of discourse) in relation to social practice and educational policy context (Fairclough 1992; 2003; 2010). This contributes to the research field of early childhood education by providing a crit-ical and theoretical analysis of the transmission of philosophy and theory associated with the Reggio Emilia approach through work-ing with pedagogical documentation in a Swedish preschool set-ting. Fairclough’s analytical approach allows the way teachers talk about documentation to be understood as a dialectical lin-guistic realization of overall philosophical, theoretical, and politi-cal ideas and perspectives. The empirical data includes observations of teachers’ discussions of documentation from one preschool department with a Reggio Emilia approach in a larger municipality in southern Sweden. The empirical material consists of field notes and recorded audio. The ethical principles of the Swedish Research Council were kept in mind during data collection. Written consent was obtained from both the participating teachers and the parents whose children are featured in the documentation discussed. The analysis shows that in talking about how children make meaning in preschool practice, a discursive, and not always coher-ent, polyphony emerges. Ideas and discourses collide, are woven together, and are renegotiated. Three overarching themes emerge, which can be understood as reflecting different aspects of chil-dren's meaning making. The themes consist of talking about chil-dren’s interests, experiences, and meaning making in relation to the physical and social environment, materiality, and body. The children are described in diverse and sometimes contradictory ways. However, there is an evident overarching perception of the children as individually meaning making, interest driven, and with an ability to construct and evaluate their own knowledge and truth through an active, individual, and sensual experience of the world. Furthermore, the children are described as interacting with something more often than with someone. In this specific case, the emerging post-humanist or neo-materialist discourse seems to make the interpersonal interaction invisible. The docu-mentation also becomes a communicative link between teacher and child, which replaces communication and exchange of ideas in the immediacy of the moment.
|
|
