| 1. |
- Dahlberg, Gunilla, et al.
(författare)
-
Pedagogisk dokumentation i tillblivelse
- 2014
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 19:4-5, s. 268-296
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Holmberg, Charlotte, 1972-
(författare)
-
Så är det ju - den blir aldrig färdig! : En etnografisk studie om förskolepedagogers arbete med pedagogisk dokumentation
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation is about educators work with pedagogical documentation in Swedish preschools. The purpose has been to investigate how pedagogical documentation is realized in everyday work in two preschools and examine how educators express themselves on purposes, opportunities and difficulties with this approach. This has been important to study since many preschools have chosen to work with pedagogic documentation to follow up and assure the quality of their work. Since 2010 pedagogical documentation is included in the preschools curriculum. The study was conducted at two different preschools where I followed a total of six educators in two preschool departments for two months in each department. Methods used to collect data were selected based on an ethnographic approach. Data collection consists of field notes, photographs, recorded interviews and documentations from preschools and their working plans. The analysis is based on a curriculum theory perspective, and especially important concepts have been transformation arena and realization arena. Furthermore, frame factor theory and the didactic questions what, how and why, have been used to analyze data. The results show that the documentation works where formulated in different ways depending on the frames and conditions. One preschool unit was at a municipal preschool without any special pedagogical approach. Here the pedagogical documentation was in a startup phase and was one of many tasks in the pedagogical work. The other preschool unit was in a Reggio Emilia inspired preschool who had worked with pedagogical documentation for several years. Here the work with pedagogical documentation was the driving force for developing the work. This ideological difference was reflected in what the educators documented, how they documented and how the documentations were used. Pedagogical documentation was partly be seen as a cumbersome way of working among the participants, whether they are beginners or experienced. It is in the nature of the work with pedagogical documentation that there are no obvious answers, which can lead to some uncertainty whether one is right or not. Other factors leading to frustration is that this approach is time-consuming and that the new technologies available require a lot of skills to be used. The study highlights that continuous training plays a crucial role as one of educator’s preconditions to succeed in the work with pedagogical documentation. In this study, one can also see how ethical aspects constantly makes themselves felt and need to be highlighted. The main impression is that the educators, despite the perceived difficulties, felt that it was stimulating and meaningful to work with pedagogical documentation and that they saw it as a tool for developing their work.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lenz Taguchi, Hillevi, 1962-
(författare)
-
Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan
- 2013. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varför pedagogisk dokumentation? Boken är en introduktion till att använda pedagogisk dokumentation som verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Det är en omfattande revidering och uppdatering av den första upplagan med en helt ny inledning och ett nyskrivet inledande kapitel. Här sätts arbetsverktyget i sitt samtida sammanhang via en tillbakablick på vad som hänt sedan boken först skrevs. Texterna diskuterar verktyget i första hand ur ett perspektiv där barnsyn, förhållningssätt och syn på kunskap och lärande är huvudfokus. Exemplen kommer i första hand från förskolans sammanhang, där verktyget enligt Skolverket har använts på fler än hälften av alla svenska förskolor. Mycket har hänt med verktyget sedan det introducerades med inspiration från den norditalienska staden Reggio Emilias kommunala förskoleverksamhet. Varför pedagogisk dokumentation? diskuterar de mångfacetterade relationer som finns till verktyget idag. Bokens sista kapitel utgår dock fortfarande från Reggio Emilia exemplen och en fenomenologiskt inspirerad konstruktionism med filosofen Merleau-Ponty som utgångspunkt.
|
|
| 6. |
- Elfström, Ingela, 1954-
(författare)
-
Uppföljning och utvärdering för förändring : pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the study is to examine, in relation to the curriculum for the Swedish preschool demands of assessment, evaluation and documentation what kind of knowledge that becomes possible through the use of pedagogical documentation, and how this knowledge answers to expectations of development of content, form and organisation of the early childhood educational context. Another purpose is to examine what a post-pragmatic perspective and an immanent idea of evaluation can imply for the two-folded task of the preschool: the societal reproduction of knowledge and the staging of possibilities for children’s own production of knowledge. Three theoretical perspectives have been used: curriculum theory, post-structural theory and an immanent philosophical perspective. Curriculum theory points out that it is essential to use and develop perspectives and methods of evaluation that relates to the goals of the preschool as tools for evaluation govern and shape both questions and analysis. The main study here is directed towards examining pedagogical documentation through an empirical study of one preschool’s use of pedagogical documentation during one year. When dealing with the empirical material my intention has been to make visible both kind of learning processes that this study interprets that the curriculum prescribes. Therefore one method used where curriculum theory and descriptions and categorisations as a part of a discursive analysis of how teachers use pedagogical documentation together with the children and in their planning-sessions. The second method consists of an immanent following up of the rhizomatic web of threads that appear and transform through the practice and where pedagogical documentation is part of the relational field of potentiality.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Folkman, Sara
(författare)
-
Distans, disciplin och dogmer - om ett villkorat lyssnande i förskolan : En studie av lyssnandet i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik
- 2017
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens syfte är att undersöka hur olika aspekter av "lyssnande" tar sig uttryck i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik - även kallad "lyssnandets pedagogik". Genom intervjuer med nitton pedagoger och arton barn på sex förskolor undersöks lyssnandebegreppet utifrån tre huvudsakliga frågeställningar: Hur gestaltar sig själva lyssnandeakten - det vill säga vad konstituerar enligt pedagogerna ett lyssnande förhållningssätt och hur beskriver barnen sina upplevelser av att lyssna och vara lyssnad till i en förskolekontext; hur visar sig barnens röst - vilka av barnens alla olika intressen får gensvar och vilka får det inte, samt vad är det enligt pedagogerna "möjligt att tänka" i en Reggio Emiliakontext. Intervjusvaren tolkas utifrån utvecklingspsykologisk teoribildning enligt Daniel Stern och ett diskursanalytiskt perspektiv enligt bland annat Michel Foucault. Resultaten visar att "lyssnande" på de Reggio Emiliainspirerade förskolorna inordnas i specifika lyssnandetekniker som riktar pedagogernas lyssnande i vissa riktningar och strävar bort från det omedelbara och det spontana. Lyssnandeteknikerna leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar deras eget meningsskapande i riktning mot vad man som barn bör och inte bör skapa mening kring. Även förskolornas organisation och iscensättningen av den pedagogiska miljön ger budskap till barnen om vad som betraktas som önskvärt och värdefullt i den förskolepedagogiska praktiken. Resultaten tyder också på att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken på de undersökta förskolorna är bärare av en kultur där man som pedagog undviker att ifrågasätta det man tycker är problematiskt i den egna verksamheten. Istället inordnar sig pedagogerna inom Reggio Emiliaideologins ramar i vad som kan kallas "Reggiodiskursens doxa".
|
|
| 9. |
- Tjivikua, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Ljuset förvandlar och förvandlas
- 2012
-
Ingår i: Modern Barndom OM Pedagogisk dokumentation. - Stockholm : Reggio Emilia Institutets skriftserie. - 1400-0733. ; , s. 22-27
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Skeppstedt, Ingrid, et al.
(författare)
-
Alfaportföljen : Portfoliometodik för alfabetisering av vuxna inom sfi
- 2007
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Alfaportföljen är både ett stödmaterial till lärare vid alfabetisering av vuxna och en pedagogisk dokumentation av deltagarnas arbete. Portföljen består av en lärarhandledning samt ett deltagarmaterial som bygger på portfoliometodik. Materialet har översatts från holländska och anpassats till svenska förhållanden och kursplanen för sfi, där den grundläggande läs- och skrivinlärningen ingår som en egen del. Alfaportföljen har tagits fram genom samverkan mellan Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Institutet för svenska som andraspråk vid Göteborgs Universitet och Myndigheten för skolutveckling.
|
|
