| 1. |
|
|
| 2. |
- Friman, Helena, 1941-
(författare)
-
I staden
- 1995
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :3, s. 51-53
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ju mer vi vet om vår miljö, vår hembygd eller stad, desto mer värdesätter vi den. Då blir det också lättare för oss att försvara den mot oförstående behandling och förstörelse. Att skolan skall använda staden som kunskapskälla är självklart, men det gäller att rätt utnyttja och lyfta fram det konkreta historiska objektet - staden själv - för att få ungdomarna att öppna ögonen för denna upplevelse.
|
|
| 3. |
- Peterson, Marie
(författare)
-
Syna staden
- 1999
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad är en stad? Varför ligger det rådhus och kyrkor vid så många torg? När började bilen att styra stadsplaneringen? För att förstå hur en stad vuxit fram och varför den ser ut som den gör måste man känna till lite om historiens gång. 'Syna staden' handlar om de svenska städernas historia och ställer viktiga frågor och ger förslag på om hur man kan undersöka sin egen stad.
|
|
| 4. |
-
Staden [med mera] : kalender
- 1997
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :2, s. [onumr.]-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Antell, Elina, 1947-
(författare)
-
Att studera staden : en tillbakablick
- 1995
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :3, s. 54-57
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Idén att använda staden som studieobjekt i skolundervisningen utvecklades i Storbritannien för snart 30 år sedan. Metoden har tillämpats även i Sverige, främst av grupper av entusiaster. När vi nu fått en ny läroplan för skolan kan det vara på sin plats att göra en tillbakablick och lyfta fram några av de första pionjärerna.
|
|
| 6. |
- Garnert, Jan, 1950-
(författare)
-
Staden - en kvällsbetraktelse
- 1998
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :1-2, s. 58-63
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Till ett annorlunda, ett strålande - lysande Stockholm kom en generation författare och konstnärer och gjorde den moderna tiden till sitt tema. Bland dem fanns namn som Ivar Lo-Johansson, Sven Erixson och Arnold Ljungdal. De lät sig fascineras och inspireras av det Stockholm som just smyckade sig i elektriskt ljus och neon - modernitetens lysande signum. Om denna vändpunkt i Stockholms historia handlar Staden, en kvällsbetraktelse.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Börjesson, Mats
(författare)
-
Den hotande staden
- 1991
-
Ingår i: Vad styr Sverige?. - : Göteborgs universtiet, Sociologiska institutionen.
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Edvinsson, Sören, 1953-
(författare)
-
Den osunda staden : sociala skillnader i dödlighet i 1800-talets Sundsvall
- 1992
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study deals with the topic of social class and mortality. In particular, the analyses are concentrated on the question of how social differences developed in an era which was characterised by industrialisation, urbanisation and sanitary improvements. This work also discusses how the problems of social class and health were dealt with in the nineteenth Century. The development of medicai care and public health are especially studied. The development of mortality in different social classes is analysed on micro level in the town of Sundsvall during the 19th century, for which the parish registers for the period 1803-1894 have been transferred on to data. This town became the centre of an expansive saw mill area from the middle of the Century.In contrast to the view of contemporary witnesses, inequality seems to have been fairly small in some age groups, but the pattems diverged between them. Mortality among adults was largely dependent on cultural variables such as life style and attitudes, and social differences played a minor role. Men had much higher mortality than women. The development does not seem to have been primarily affected by industrialisation, urbanisation or sanitary improvements. For children 1-14 years old, on the other hand, conditions created by industrialisation and urbanisation seem to have been of the utmost importance. Child mortality increased from 1860, affecting first of all working class children. Overcrowding increased the spread of infectious diseases. Sanitary improvements may have had an effect on the mortality level from around 1880, but more definitely in the 1890's. The same is also the case regarding infant mortality. They may have had some impact on the initial decline in infant mortality, but the connection appears to be stronger in the 1890's. The social inequality in infant mortality was insignificant until late 19th centuiy, but increased at that time. Among infants, feeding practises were also of importance.
|
|
| 10. |
- Franzén, Mats
(författare)
-
Våldet och staden : En kritisk granskning av svensk kriminologisk forskning
- 1997
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 34:4, s. 24-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Violence and the city. A critical assessment of Swedish criminologyViolence and urban life, particularly street violence, is currently a prominent public issue, of rising importance to various social sciences. Disciplinary, however, there is, traditionally, a double starting point here, one rooted in criminology, the other in urban sociology. Departing in a specific understanding of the urban order as a liminal space subjugated to several forms of social control, this article is aimed at a critical assessment of Swedish criminology, particularly the work of P-O Wikström. Two instances of this empiricist discourse are scrutinised. First a general model relating level of crime to level of urbanisation, the essence of which is shown to be the so called routine activity approach, is examined step by step. Second, the dimensions of violent crime in terms of place and social relations is discussed critically.
|
|
