1. |
|
|
2. |
- Forsell, Håkan, 1968-
(författare)
-
Den föränderliga staden : Staden. RJ årsbox 2020
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det första häftet av RJ:s årsbox 2020 presenterar Håkan Forsell en ny epokindelning av den moderna stadens utveckling. Det är stadens föränderlighet som ligger till grund för analysen. Staden är både planerad och tillfällig.Enligt FN kommer närmare 70 procent av jordens befolkning att leva i städer år 2050. Antalet megastäder kommer att växa – men också mindre metropoler förväntas öka sin befolkning. Men staden innebär i sig en rad utmaningar som inte bara är ekologiska. Är det lämpligt att bo så tätt ihop? Vad innebär det? Stadens drar dessutom till sig våld. Så hur ska framtidens städer planeras och se ut? Och varför dras vi till städerna? Vilka behov fyller de?I RJ:s årsbox 2020 försöker ett antal forskare att svara på de frågorna och några till. Först ut är alltså stadshistorikern Håkan Forsell som gör en resa i den moderna stadens historia. För även om staden tycks stå pall, är den en plats i ständig rörelse och förändring.
|
|
3. |
- Peterson, Marie
(författare)
-
Syna staden
- 1999
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad är en stad? Varför ligger det rådhus och kyrkor vid så många torg? När började bilen att styra stadsplaneringen? För att förstå hur en stad vuxit fram och varför den ser ut som den gör måste man känna till lite om historiens gång. 'Syna staden' handlar om de svenska städernas historia och ställer viktiga frågor och ger förslag på om hur man kan undersöka sin egen stad.
|
|
4. |
- Legeby, Ann, 1972-
(författare)
-
Staden växer
- 2017
-
Ingår i: KTHA #3. - Stockholm : KTH Royal Institute of Technology. ; , s. 25-32
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholms stad liksom regionen som helhet expanderar. Bostadsbyggandet har undre en lång tid legat på låga nivåer vilket i kombination med hög inflyttning och befolkningstillväxt lett till bostadsbrist. Planeringspraktiken har de senaste åren fått tydlig inriktning på expansion och förtätning. Viktiga strategier i det arbetet handlar om att låta staden växa genom att utveckla nya tyngdpunkter och styra stadsbyggnadsinvesteringar till vissa specifika platser. Tyngdpunkter, regionala stadskärnor och urbana stråk i planerings- och stadsbyggnadssammanhang kan förstås som beskrivningar av fenomen, som abstraktioner eller som symboler för en viss funktion i en större helhet. I Stockholms översiktsplan antagen 2010 pekas nio tyngdpunkter ut med ett antal tillhörande stråk. I samrådsförslaget till ny översiktsplan från november 2016 har tyngdpunkternas framträdande position försvunnit men däremot präglas planen fortfarande starkt av en ambition att skapa en sammanhängande stad genom att utveckla stråk; utvecklingsstråk, aktivitetsstråk, promenadstråk m.m.. Intentionen är att dessa stråk ska göra ett jobb att koppla ihop staden i syfte att inte bara skapa en mer sammanhängande stad och tillgängliggöra resurser utan också främja den sociala sammanhållningen.Syftet med att koppla samman staden, utveckla nya tyngdpunkter och stråk, är delvis att motverka uppkomsten av så kallade sovstadsdelar som saknar samhällsfunktioner såsom service, arbetsplatser och urbana kvaliteter men syftar också till att motverka segregation och att skapa mer jämlika livsvillkor.
|
|
5. |
|
|
6. |
- Holgersson, Helena, 1978
(författare)
-
Staden & medborgarskapet
- 2007
-
Ingår i: Konferensen Kulturella identiteter och nationella gränser, CERGU, Göteborg, 7-8 juni.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
7. |
|
|
8. |
|
|
9. |
- Elfversson, Emma, 1983-, et al.
(författare)
-
Den våldsamma staden
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
10. |
- Wennerhag, Magnus, et al.
(författare)
-
Staden och motståndet
- 2001
-
Ingår i: Stadskultur. ; , s. 37-45
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En text om betydelsen av rummet, makten och motståndet i staden – från modernitet och postmodernitet.
|
|