| 1. |
- Andersson, Martin, et al.
(författare)
-
Att lära av staden : ekonomi och fysisk planering i urbaniseringens tidevarv
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Författarna går igenom modern forskning kring förtätningens ekonomiska drivkrafter och tydliggör vad forskningen säger; dels om generella konsekvenser av förtätning, dels om hur förtätningens effekter sprids i geografin. Vad förklarar de senaste årtiondenas starka urbanisering? Rapporten avslutas med en diskussion om framtida utmaningar för såväl forskning som fysisk planering.
|
|
| 2. |
- Öresjö, Eva
(författare)
-
Staden och den sociala hållbarheten
- 1997
-
Ingår i: Urban. - Karlskrona : Stadsmiljörådet. - 1400-2868. ; :13, s. 9-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Detta nummer av Urban är en dokumentation av Stadsmiljörådets årskonferens "Från bostadsbyggande till stadspolitik", som ägde rum i Stockholm den 22 november 1997. I artikeln "Staden och den sociala hållbarheten" berörs två frågeställningar, nämligen - Varför har den sociala hållbarheten tillkommit på dagordningen - Vad innebär social hållbarhet och hur kan man arbeta för att stärka den
|
|
| 3. |
- Bergman, Karl
(författare)
-
Staden, pesten, renhållning och modernitet, Karlskrona 1710-1712
- 2011
-
Ingår i: Karolinska förbundets årsbok. - : Karolinska förbundet. - 0348-9833. ; , s. 7-71
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study concerns the plague that hit Karlskrona and the navy alike in 1710, and which would come to threaten the navy’s very existence. Its theoretical basis is the Foucaultian field of research on disease and disease control as a part of a shift in the balance of power, for it demonstrates that it was doctors, not priests, who stood at the Admiralty leadership’s right hand as advisors and experts. Religious rhetoric, as an explanatory model, was indeed in evidence, but played a subordinate role. The subsequent systemization centred on a belief in human – or rather learned doctors’ – powers of observation and ability to draw conclusions. Categorization, separation, and control were the key-words in the process. Against this was the populace’s grass-roots, religiously inspired behaviour; behaviour that in their rulers’ eyes was a threat to the natural order and had to be suppressed. Doctors with their ‘science’ and the military with their brute power made for a powerful combination in the struggle against what they saw as disorder. On the heels of this battle against the plague, the navy furthermore appeared in the guise of the defender of fundamental ‘welfare’, to use a modern expression. At the peak of the crisis, the naval base was the lone institution able to offer the promise of food and medicine. The first basic hospitals also began to take shape. The issue is studied as one of many possible ‘tracks’ or steps in a Swedish modernization process.
|
|
| 4. |
- Högström, Ebba, 1961-
(författare)
-
…Säger du trottoar en gång till…” : Att se staden som relationer istället för ting
- 2018
-
Ingår i: Samhällsbyggandet som mysterium.. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789188661678
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jane Jacobs blev känd över världen för sin bok The Death and Life of Great American Cities. Genom boken och sin aktivism på gatunivå i 1960-talets New York blev hon en centralfigur inom stadsplaneringsfrågor och hennes insatser har efter genombrottet ständigt tolkats och debatterats.Den tidiga berömmelsen verkar emellertid ha överskuggat hennes författarskap trots att det sträcker sig fram till 2004. Jacobs breddade sitt tänkande till att omfatta samhällsbyggandet i dess vidaste mening från ekonomi och ekologi till politik och samhällsfilosofi. Hennes böcker tvingar läsaren att reflektera och vidga sitt synfält. Jacobs är mer aktuell än någonsin i den ovissa värld vi möter idag.I Samhällsbyggandet som mysterium tar tretton initierade skribenter upp unika aspekter av de brännande frågor hon väcker vad är det som i grunden gör ett samhälle hållbart? Tillsammans tecknar de medverkande för första gången på svenska en nära nog heltäckande bild av Jacobs verksamhet från 1930-tal till 2000-tal, och sätter in hennes arbeten i nutida kontexter. Boken utgör samtidigt en introduktion och guide till Jacobs författarskap som kan inspirera till vidare läsning och upptäckter.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bergman, Karl
(författare)
-
The Plague, crises and interaction between military and civilian in the early 18th century Sweden, the case of Karlskrona.
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Plague, crises and interaction between military and civilian in the early 18th century Sweden, the case of Karlskrona. The plague in 1710, the naval base and the city. The plague reached the German North Sea coast in 1709. The following year, in the summer or early autumn it hit the capital of Sweden, Stockholm. Later on, in October 1710, the plague reached the naval base in the south of Sweden. In March 1711, this wave of the plague faded out. It is not possible, due to the gaps in the sources, to estimate the exact figures of the dead in the city or at the naval base. However notes in the dead book from one of the three parishes in the city mention 6 000 dead. If we estimate the figures of dead people from different oral sources written down in the Admiralty colleague’s protocol, the rate of dead would be between 50 and 75 %. The numbers of death was, as every where else, a human catastrophe. This was a grave set back for the Swedish fleet at a time when the Swedish position in the Baltic Sea was challenged by the Russian and the Danish fleets. At the time when the plague hit the area around the Baltic sea, the Swedish Great Power lost several important bridgeheads on the east side of the Baltic sea to its enemies and the Swedish main land was in danger of being invaded. In the year 1709, the Danish army tried, but failed, to invade the south of Sweden (the former East Danish provinces, lost to Sweden in1658). These circumstances, the threat from the plague and the enemies at the same time, should have been a strong incentive for the authorities to act together and with force. The Swedish Great Power, the military state at that time, is often described as one of the truly centralized European states of the time. But did the state act as a centralized power and did civilian and military authorities act together? When we looking back it is obvious that the authorities were rather anxious and uncertain and if they acted at all it happend too late. The cooperation between different parts of society was never effective - according to modern standards. Another question is, if this intracity crisis also created a meeting between civil and military authorities with consequences beyond the present plague problem. One effect of this 18th century city crisis that will be discussed is the crisies as an incitement for, or a move towards growing urbanity. This was a process that implicated the development of the city, the organisation and resources needed for this project could not be found in the countryside. The interaction during the crisis tended to strengthened the division between the “own” city and the strangers from the outside or from the other city or from the countryside. In this way the crises, and the enforced interaction between military and civilian sectors, became one piece in a jigsaw puzzle which we can name the early modern urbanization process.
|
|
| 7. |
- Öresjö, Eva
(författare)
-
Stadsutveckling och välfärdsuppbyggnad i ett internationellt perspektiv
- 1997
-
Ingår i: Välfärdens operatörer. - Umeå : Boréa [i samarbete med] Byggforskningsrådet. - 9197269050 ; , s. 211-222
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är inte bara välfärdsstaten som hamnat i en återvändsgränd. Detsamma gäller även själva stadsbyggandet. Uppbrottet från det funktionalistiska stadsplanetänkandet har skapat ett tomrum. Det finns inte längre någon bärande metateori för den moderna staden. Med hjälp av interntionella utblickar diskuteras konsekvenserna av detta för utsatta grupper.
|
|
| 8. |
- Nyström, Gunnar
(författare)
-
Göteborgs översiktsplan 2008
- 2008
-
Ingår i: Plan : tidskrift för planering av landsbygd och tätorter. - 0032-0560. ; 62:6, s. 19-23
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Göteborg's most recent comprehensive plan was drawn up 2005-2008 with an exhibition about it last spring. Almost 400 pages long, it shows a great deal of confidence. Aiming to go from the industrial city to the city of knowledge, Göteborg looks slotted to be the winner in the new economic geography. The document contains complexity without being heavy and keeps steadfastly on the comprehensive level. The plan is also a result of extensive consultation, and several statements show the occurrence of debate among the municipal representatives. Göteborg has gained strength to stake out its new future as a continuous city rather than an agglomeration of smaller boroughs. As a large group project exploring a vision for Göteborg, the 2008 Comprehensive Plan is excellent.
|
|
| 9. |
- Jonsson, Anna C., et al.
(författare)
-
Climate Change Adaptation in urban India : The inclusive formulation of local adaptation strategies
- 2015
-
Ingår i: Global NEST. International Journal. - : Global NEST. - 1108-4006. ; 17:1, s. 61-71
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Kota, the third largest city of Rajasthan, poverty levels are high in many areas and there is a great need to assess the vulnerability and adaptive capacity of different societal groups and sectors to the impacts of climatic variability and change, and to formulate sustainable planning strategies. The city is a large rapidly growing centre (but not a megacity), facing a varied and challenging water situation and anticipated harmful effects of climate change. The methodological approach involves participatory workshops with key stakeholders in urban administration to identify vulnerabilities, and discuss concrete strategies for increasing the adaptive capacity of the most vulnerable areas and sectors. The paper focuses on water resource planning (storm, potable, and wastewater), since it is already a challenging societal issue and one which will become even more critical in the future with climate change. We aim to contribute to improved urban water management for sustainable climate change adaptation in developing countries through an improved methodology of vulnerability assessments, capacity building and social learning, and a deeper empirical understanding of an urban context in Central India.
|
|
| 10. |
- Bergman, Karl
(författare)
-
Borgaren och militärstaten. Den tidigmoderna stadens politiska kultur
- 2008
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 4:128:4, s. 621-645
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln återger mötet och interaktionen mellan militärstatens företrädare och det borgerskap som flyttade till den nya staden Karlskrona 1682. Undersökningen omspänner drygt tio år från 1682 fram till 1693. Teoretiska utgångspunkter har hämtats från ett internationellt forskningsläge som har det gemensamt att man utifrån en Habermas-kritisk läsning funnit ett behov av ett vidgat kommunikationsbegrepp. Med ett vidgat kommunikationsbegrepp blir det möjligt att undersöka och analysera frågor om offentlighet, rationalitet och kommunikation även under tidigmodern tid. En viktig underliggande frågeställning inom denna kritiska riktning har varit att man eftersträvat en forskningsdiskussion om hur ett samband mellan det tidigmoderna och det moderna kan ha sett ut inom detta område Genom att bryta med en alltför stelbent kronologisk uppdelning öppnas för nya tolkningar av det vi kan uppfatta som nationella särdrag i den politiska kulturen. Vilket blir då utfallet om detta forskningsperspektiv appliceras på en svensk tidigmodern kontext? Om vi väljer att betrakta borgerskapet i Karlskrona under den aktuella perioden som ett svenskt borgerskap och om vi karakteriserar staden som en svensk stad, begränsad och reglerad av en nationell kontext, då framstår detta borgerskap möjligen som oansenligt och utan större politisk kraft. Men den analys som företagits ger stöd för ett antagande att borgerskapet i Karlskrona innehade en icke oansenlig maktposition, vilken kunde användas i förhandlingarna med den svenska statsmakten. Maktpositionen baserades på delaktighet i ett handelsnätverk i Östersjön med starka förgreningar till Holland. Hade detta nätverk raserats av en oförsiktig statsmakt hade det fått betydande konsekvenser för den svenska flottan. Den kommunikativa praktik som utvecklades inom borgerskapet var präglad av en ekonomisk praxis som var funktionell i detta internationella handelssammanhang. Den ekonomiska rationalitet, den form av offentlighet, den tilltro till och användning av skriftliga dokument som borgerskapet företrädde hämtade sin legitimitet från det faktum att det var en accepterad praxis i städerna runt Östersjön. Det var en praxis med en legitimitet som inte ens en absolut statsmakt kunde förbise utan konsekvenser. Ett alltför auktoritärt agerande mot detta borgerskap hade kunnat påverka handelssituationen i Östersjön och därmed försvårat försörjning och expansion av den svenska flottan. Även statsmakten förhandlade utifrån en maktposition. Hänsyn måste tas till borgerskapets position och styrka men det innebar inte att statsmakten underordnade sig borgerskapet. En dialogisk ordning etablerades utifrån denna maktkonfiguration. Som undersökningen visat kunde statsmakten långsiktigt påverka maktförhållandena till sin fördel och den kunde åstadkomma maktförskjutningar till sin fördel. Samtalet om privat och offentligt antyder en sådan maktförskjutning till statsmaktens fördel. Borgerskapets enskilda eller kollektiva agerande konfronterades med en föreställning om den offentliga maktutövningen. En konsekvens var att borgerskapets kollektiva agerande och den inbördes solidariteten trängdes tillbaka. Statsmaktens strävan till professionalisering och ökad byråkratisering visar också hur borgerskapets strävan till större självständighet trängdes tillbaka. Borgerskapets bruk av offentligheten lyckades statsmakten delvis begränsa. Offentligheten som ett medel för en artikulerad gemenskapsformering inom borgerskapet och som ett vapen mot statsmakten hade inget verkligt genomslag. I stället polariserades eller förstärktes en polarisering inom borgerskapet.
|
|
