| 1. |
- Sahlin Lilja, Hanna, 1989-, et al.
(författare)
-
(O) trygghet i Göteborg? Från kust till inland
- 2022. - 1
-
Ingår i: Hög tid för Göteborg. - Göteborg : SOM-institutet. ; , s. 131-153
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid tiden för Göteborgs 400-årsjubileum var ordet trygghet på många av göteborgarnas läppar. Göteborgs Stad hade sedan några år inlett ett tydligt fokus på att försöka öka invånarnas trygghet genom projekt som” Trygg i Göteborg” och genom polisiära insatser för att minska den organiserade brottsligheten. Med tanke på sådana insatser tedde det sig kanske inte underligt att hela 15 procent av de svarande i SOM-undersökningen i Göteborg mellan åren 2018 och 2020 skrev ordet trygghet när de tillfrågades om vilket samhällsproblem eller fråga de tyckte var viktigast för Göteborg. I detta kapitel avhandlas ordet trygghet, dess etymologi (ursprung) och utvecklade betydelse under de senaste århundradena i Sverige. Vidare undersöks vilka faktorer som hänger samman med att känna sig trygg, dels i sitt bostadsområde och dels i staden Göteborg. Genom analyserna framkommer att Göteborgs områden är segregerade i var och vem som känner sig trygg. Personer som bor i områden där andelen med hög utbildning är stor och i områden med en hög andel utrikesfödd befolkning sticker ut som särskilt otrygga. Samtidigt visar analyserna att personer som bor i Göteborgs mer välbärgade områden ofta känner sig väldigt trygga i sitt bostadsområde men upplever staden Göteborg som en relativt otrygg plats.
|
|
| 2. |
- Möller, Daniel
(författare)
-
Avsked från världen : Dikter. Jacob Frese. Urval, inledning och kommentarer av Daniel Möller
- 2012
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Barockskalden Jacob Frese tillhörde länge de mest omtyckta svenskspråkiga poeterna från första hälften av 1700-talet, men idag är det få som hittar fram till hans diktskatt. Frese var född i Viborg omkring 1690. Sedan ryssarna 1710 ockuperat staden kom han till Stockholm och fick tjänst som kanslist vid det kungliga kansliet. Våren 1712 drabbades han av ”skälvesot”, en häftig frossa som sedan återkom varje vår fram till hans död 1729. Samtliga vårar under återstoden av sitt liv skrev han en dikt om sjukdomen. I ”Verser i sjukdom”, som sviten kallas, ställs hoppets, lyckans och ungdomens årstid antitetiskt mot den egna ohälsan. Här presenteras några av författarens bästa dikter.
|
|
| 3. |
-
Inne och ute i Malmö : Studier av urbana förändringsprocesser
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna antologi är ett resultat av aktuell forskning kring urbana förändringsprocesser. Under det senaste århundradet har Malmö i södra Sverige gått från att ha varit en utskeppningshamn och marknad för jordbruksprodukter och fisk, till en modern, tungt industrialiserad stad, via en stor depression i slutet av 1900-talet till en idag globaliserad, internationell postindustriell stad. Denna snabba förändring, har utgjort en utmaning på alla de fält som presenteras i boken: stadens och dess invånares självbild, socioekonomiska förhållanden, såsom de kommer till uttryck inom arbetslivet och i bostadspolitiken, ekologiska effekter och förhållanden i före detta och nuvarande grönområden, rörelsemösnter och brukarmönster hos medborgarna och hur staden omskapar sin självbild på en globaliserad marknad. Boken är skriven av forskare som ingår i forskarnätverket Urbana studier som har sin bas på Malmö högskola, även om några medverkande arbetar på Lunds universitet.
|
|
| 4. |
- Lisberg Jensen, Ebba, et al.
(författare)
-
Contested construction of nature for city fringe outdoor recreation in southern Sweden : The Arrie case
- 2008
-
Ingår i: Urban Forestry & Urban Greening. - München : Elsevier. - 1618-8667 .- 1610-8167. ; 4:7, s. 171-182
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln handlar om en omvandling från industriområde till strövområde på en 60 ha plats 12 km sydost om Malmö i södra Sverige. Platsen heter Arriesjöns strövområde och är ett övergivet grustag mitt i jordbrukslandskapet. Vi presenterar en kort bakgrund och de möjligheter till utveckling och förändring som finns till framtidens konstruktion av natur för friluftsliv. Vi diskuterar också de hälsobringande aspekterna av friluftsliv, och hur dessa tar sig uttryck vid Arrie. Därutöver lyfter vi fram diskussionen om mångfald som ett hyllat postmodernt ideal både i naturen och kulturen. Skiftande ideal kan orsaka konflikter i planeringsprocessen. För att få kännedom om olika önskemål bedrivs så kallade samrådsprocesser. De sociala och politiska spänningarna kring området reflekterar ett föränderligt samhälles behov. Under den tidigare industrialismen, var detta område en enklav av industri i ett omgivande jordbrukslandskap. Idag är det snarare en enklav av "natur" i ett omgivande, industrialiserat jordbrukslandskap. När staden idag kommer närmare produceras på det lilla området inte längre industriprodukter eller bete, utan snarare en känsla av natur för de omkringboendes behov.
|
|
| 5. |
- Burcar, Veronika, 1976-, et al.
(författare)
-
Lugnt på stan? : en studie av trygghetsarbete i Landskrona centrum
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2005 intensifierades de kommunala insatserna mot brott och för trygghet i centrala Landskrona. Bakgrunden var en ökning i antalet anmälda misshandelsfall och personrån samt en medborgarundersökning som visade att Landskronaborna upplevde en stor otrygghet. I föreliggande rapport uppmärksammas delar av trygghetsinsatserna i Landskrona, särskilt Lugnt på stan-projektet och brottsförebyggarnas (Blåjackornas) arbete. Rapporten utgår från statistiskt och etnografiskt material, mediarapportering samt en mindre enkätundersökning. Insatserna har bland annat studerats genom så kallade ”go-alongs” vid vandringar tillsammans med ordningsvakter, fältarbetare och brottsförebyggare. Vidare har representanter från polisen och Socialtjänsten intervjuats. Även centrumhandlare, ungdomar och ”folk på stan” har fått ge sina synpunkter angående trygghet och trygghetsarbete i Landskrona. Studien utvärderar inte enbart effekten av satsningarna utan behandlar också processen, det vill säga sättet på vilket insatserna utförts. Statistiken visar att antalet anmälda misshandelsfall och personrån minskat i Landskrona tätort år 2006. Landskrona utmärker sig dessutom positivt i jämförelse med regional och nationell statistik angående anmäld misshandel. Nedgången i antalet anmälda brott sammanfaller med det intensifierade kommunala trygghetsarbetet. I rapporten beskrivs ökad närvaro av trygghetsaktörer i centrum, medling i kritiska situationer och uppsökande arbete som brottsdämpande och brottsförebyggande insatser, vilka sannolikt har bidragit till den positiva riktningen. Otryggheten i Landskrona tätort verkar emellertid bestå. Rapporten behandlar tänkbara orsaker till detta. Aktörerna i studien beskriver media som en orsak till sin egen eller andra människors upplevda otrygghet; lokalpressen sägs ha bidragit till rädsla särskilt för ungdomar med invandrarbakgrund. En vanlig inställning hos tillfrågade Landskronabor är att andra, det vill säga inte i första hand de själva, blir uppskrämda av lokalpressens artiklar.Bilden av ett centrum tömt på andra individer än ungdomsgäng tycks vara särskilt oroväckande. Enligt aktörerna i studien skulle större lugn och ökad trygghet bli den positiva konsekvensen av att ungdomar ägnade sig åt andra aktiviteter än att ”hänga på stan”. Samtidigt efterfrågas liv och rörelse i centrum; fler individer på stan skapar större trygghet. Det är emellertid ”rätt” personer (dvs. inte unga män med invandrarbakgrund) som eftersöks. Rapporten visar på en speciell problematik relaterad till Landskronabornas rädsla för ungdomsgäng. Fokuseringen på ungdomen som problem får till följd att även skötsamma ungdomar blir potentiella hotfaktorer. I detta avseende tycks unga män med invandrarbakgrund bli särskilt drabbade. Etnisk grupptillhörighet som grund för en polarisering av invånarna i Landskrona uppmärksammas i anslutning till detta. Vidare diskuteras Landskronabornas inställningar till trygghetsinsatserna. Trygghetssktörerna (framförallt brottsförebyggarna) beskrivs i positiva ordalag då det handlar om att hålla ordning på barn och ungdomar som vistas i centrum. Den kritik som förs fram kretsar kring deras otillräckliga befogenheter. I rapporten analyseras även trygghetsaktörernas arbete med att åstadkomma lugn på stan. Fyra olika metoder i trygghetsarbetet beskrivs och tolkas; kunskapsinhämtning, samtal, synlighet och aktiveringar. Det handlar här om trygghetsarbetet som förstärkt social kontroll, i synnerhet av unga killar på offentliga platser. ”Den höga brottsligheten i Landskrona” återkommer ständigt i diskussioner med Landskronabor. Detta utgör en del i en allmän nedgångsdiskurs beträffande staden. Två förhållningssätt till denna diskurs urskiljs i materialet; moralisk indignation och socialt entreprenörskap. Oavsett vilken uppfattning man har om diskussionsämnet (dvs. om det anses överdrivet eller inte) reproduceras bilden av Landskrona som en stad förknippad med kriminalitet.
|
|
