| 1. |
- Bergman, Bosse, 1942-
(författare)
-
E4 staden : det trafikala stadslandskapet längs E4:an genom Stockholm
- 2008
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- E4:an är Stockholms huvudtrafikåder. Troligen rör sig uppåt en halv miljon personer dagligen längs olika avsnitt av motorvägen mellan Arlanda och Södertälje, Upplands Väsby och Botkyrka. Motorvägen och dess trafikmot, på landet och i staden, är monument över bilsamhället och den bilism som griper in i våra vardagsliv på en mängd olika sätt, oavsett om vi har bil eller inte.Boken E4 Staden är centrerad kring motorvägens och dess roll som stadsstrukturerande faktor och lokaliseringsmotiv för företag, men behandlar även bilismen som individuell konsumtion, kultur, livsstil och tar upp olika viktiga miljö- och hälsofrågor.
|
|
| 2. |
- Legeby, Ann, 1972-
(författare)
-
Staden växer
- 2017
-
Ingår i: KTHA #3. - Stockholm : KTH Royal Institute of Technology. ; , s. 25-32
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholms stad liksom regionen som helhet expanderar. Bostadsbyggandet har undre en lång tid legat på låga nivåer vilket i kombination med hög inflyttning och befolkningstillväxt lett till bostadsbrist. Planeringspraktiken har de senaste åren fått tydlig inriktning på expansion och förtätning. Viktiga strategier i det arbetet handlar om att låta staden växa genom att utveckla nya tyngdpunkter och styra stadsbyggnadsinvesteringar till vissa specifika platser. Tyngdpunkter, regionala stadskärnor och urbana stråk i planerings- och stadsbyggnadssammanhang kan förstås som beskrivningar av fenomen, som abstraktioner eller som symboler för en viss funktion i en större helhet. I Stockholms översiktsplan antagen 2010 pekas nio tyngdpunkter ut med ett antal tillhörande stråk. I samrådsförslaget till ny översiktsplan från november 2016 har tyngdpunkternas framträdande position försvunnit men däremot präglas planen fortfarande starkt av en ambition att skapa en sammanhängande stad genom att utveckla stråk; utvecklingsstråk, aktivitetsstråk, promenadstråk m.m.. Intentionen är att dessa stråk ska göra ett jobb att koppla ihop staden i syfte att inte bara skapa en mer sammanhängande stad och tillgängliggöra resurser utan också främja den sociala sammanhållningen.Syftet med att koppla samman staden, utveckla nya tyngdpunkter och stråk, är delvis att motverka uppkomsten av så kallade sovstadsdelar som saknar samhällsfunktioner såsom service, arbetsplatser och urbana kvaliteter men syftar också till att motverka segregation och att skapa mer jämlika livsvillkor.
|
|
| 3. |
- Cars, Göran
(författare)
-
Stimulera staden
- 2007
-
Ingår i: Turism & Truism. - Stockholm : Turism i storstadsregion. ; , s. 98-105
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Giuliani, G., et al.
(författare)
-
Round-Robin Measurements of Linewidth Enhancement Factor of Semiconductor Lasers in COST 288 Action
- 2007
-
Ingår i: Lasers and Electro-Optics, 2007 and the International Quantum Electronics Conference. CLEOE-IQEC 2007. European Conference on. - 1424409306 - 9781424409303 ; , s. 4385967-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Round-robin measurements on the linewidth enhancement factor are carried out in many laboratories participating to EU COST 288 Action. Up to 7 different techniques are applied to DFB, VCSELs, QCL, and QD lasers, and results are compared.
|
|
| 5. |
- Villafranca, A., et al.
(författare)
-
Linewidth Enhancement Factor of Semiconductor Lasers : Results from Round-Robin Measurements in COST 288
- 2007
-
Ingår i: 2007 CONFERENCE ON LASERS & ELECTRO-OPTICS/QUANTUM ELECTRONICS AND LASER SCIENCE CONFERENCE (CLEO/QELS 2007), VOLS 1-5.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Round-robin measurements on the linewidth enhancement factor are carried out within several laboratories participating to EU COST 288 action. The alpha-factor is measured by applying up to 7 different techniques. The obtained results are compared.
|
|
| 6. |
- Koch, Daniel, 1976-
(författare)
-
Den produktiva staden
- 2019
-
Ingår i: Arkitekten. - Stockholm : Sveriges Arkitekter. - 0347-058X. ; :5, s. 52-53
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Framtidens hållbara stad är en minst sagt het potatis. En mängd olika aktörer presenterar förslag, modeller och idéer som rör allt från problembeskrivning till lösningar. Trots alla inlägg och oavsett hur problematiken beskrivs så formuleras lösningen ofta som en relativt tät, kvarterslik stadsstruktur med aktiva bottenvåningar och levande stadsrum.Samtidigt blir frågor om lokal produktion och resurshantering allt viktigare, och lyfts som utmaningar för framtida hållbar utveckling av bland annat FN. Men hur väl går lokal produktion och levande stadsmiljö ihop?Om vi talar om ”den produktiva staden”, så följer frågan om hur vi föreställer oss staden och hur vi sätter upp ideal och mål för den. I dagsläget är den ideala stadsbilden i princip alltid fri från de komponenter som möjliggör lejonparten av den produktion vi konsumerar.
|
|
| 7. |
- Legeby, Ann, 1972-
(författare)
-
Tillgänglighet i staden : Analyser ur ett systemperspektiv
- 2022
-
Ingår i: Jämlik livsmiljö. - Stockholm : Kungliga tekniska högskolan. ; , s. 47-96
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Jämlik livsmiljö handlar om universell utformning och inom ramen för projektet vidareutvecklas modeller och metoder för stadsrumsanalys som specifikt handlar om utmaningar som rör funktionsnedsättningar. Arbetet är primärt inriktat på att fånga systemeffekter, hur hinder eller möjliggörande gestaltning påverkar tillgängligheten i staden i sig men också i relation till olika samhälleliga resurser.Delstudien Modell & metod har utforskat hur modellen av staden kan anpassas för att bättre spegla en viss typ av funktionsnedsättning eller en viss typ av behov. Målet är att klarlägga effekter av hinder respektive möjliggörare i den byggda miljön. I första hand gäller det effekter på systemet som helhet och inte primärt de helt lokala som annars är väl uppmärksammade inom universell design. Analyserna är framför allt inriktade på den byggda miljöns möjliggörande eller hindrande effekter för äldre och för personer med funktionsnedsättningar.För personer som behöver ”sitta för att kunna gå” så har sittplatser i stadens offentliga rum en avgörande betydelse. Analyser har genomförts vilka visar vilka stråk i Uppsala stad som är försedda med bänkar så att även de som behöver vila kan ta sig fram. Analyserna avslöjar även på ett mycket detaljerat sätt att det finns stora områden som kan beskrivas som ”bänköknar”, områden som präglas av en frånvaro av sittplatser. Det visar sig att detta inte bara får negativa konsekvenser för framkomligheten i sig, utan också för tillgängligheten till viktiga målpunkter, service och olika samhälleliga resurser.Resultatet ger värdefull kunskap om nuläget i staden och utgör ett träffsäkert planeringsunderlag. Det ger vägledning om vilka åtgärder som skulle behövas samt stöd för att formulera framtida strategier och policyer. Sammantaget bidrar tillvägagångssättet till att öka förståelsen för hur universell utformning kan integreras i processer som rör stadsbyggnad och gestaltingen av det offentliga rummet. I förlängningen kan detta stödja det långsiktiga målet om att bygga en stad tillgänglig för alla, oavsett ålder eller funktionsnedsättning.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
