| 1. |
- Brusman, Mats, 1966-
(författare)
-
Den verkliga staden? : Norrköpings innerstad mellan urbana idéer och lokala identiteter
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation studies how city planning is affected by notions on urbanity and ideas of the value of local places. Empirically, the dissertation deals with the development of the city of Norrköping in the 1990’s and the early 2000’s. The physical urban environment is formed with influences from general ideas of what a city is and should be, but also out of conceptions of the unique local place. The local history is an important factor for understanding the possibilities and obstacles in contemporary city planning. Theoretically, the dissertation is inspired by geographic, historical and sociological perspectives on space and time. Henri Lefebvre’s spatial triad is a central reference. The dissertation focus on three places in the city of Norrköping; Söder Tull, Skvallertorget and Nya Torget. Through a broad archival material and interviews with planners, politicians and other actors, the development of the places in 1990-2005 is analyzed in the light of urban development in Norrköping in the industrial and post-industrial eras.
|
|
| 2. |
- Edwardsson, Erik, et al.
(författare)
-
Visionen om staden : att utveckla en stadsvision i dialog med medborgarna
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport handlar om Motala kommuns arbete med att ta fram en framtidsvision för staden Motala. Det är alltså ett specifikt fall som står i centrum för rapporten, men de frågor som behandlas är av generellt intresse.Rapporten pekar på att visioner och visionsarbete kan ges olika betydelse av olika aktörer. Visionen kan ses som ett riktmärke som ska ge övergripande vägledning för beslutsfattande. Den kan också ses som något som succesivt ska konkretiseras via faktiska beslut och åtgärder. En slutsats är därför att visionsarbete bör åtföljas av en tydlig diskussion om visionens plats i den lokala politiken och planeringen.Rapporten pekar också på att samverkan är en arbetsform som värdesätts av i princip alla de som ingår i vårt intervjumaterial. Graden av samverkan i det aktuella projektet beskrivs emellertid som lägre än önskad. Flera av informanterna ger dock uttryck för att det utvecklats en större tillit och ett förbättrat samtalsklimat under projektperioden. En möjlig slutsats är att de parter som ingått i projektet nu är bättre rustade än tidigare att gemensamt formulera strategier och framtidsbilder för staden. Samverkan är då att betrakta som ett resultat i projektet, snarare än en förutsättning eller ett medel. Detta bör också klargöras då samverkansprojekt inleds. Framförallt för att skapa rimliga förväntningar på sådana projekt.Rapporten visar att projektet haft en uttalad ambition att involvera medborgarna i arbetet med visionen. Samtidigt ger studiens informanter uttryck för svårigheter att nå en bredare allmänhet, istället för de som i intervjuerna beskrivs som ”proffstyckare”. I arbetet med att skapa förutsättningar för medborgarnas delaktighet behövs en reflektion över varför dessa inte är delaktiga i så stor utsträckning som önskat. I enlighet med tidigare forskning lyfts tid, kompetens och intresse fram som tre viktiga förklaringar till låg grad av deltagande.Rapportförfattarna argumenterar avslutningsvis för att arbetet med en vision kan vara alltför abstrakt för att väcka engagemang hos medborgarna. Däremot kan de beslut som fattas i framtiden, mot bakgrund av den nya stadsvisionen, komma att både välkomnas och kritiseras av medborgarna i kommunen. Här är det centralt att protester i efterhand, och protester mot oväntade konsekvenser av visionsarbetet, ses som en del i den löpande medborgardialogen. Även om visionsprojektet i formell mening avslutas, bör det offentliga samtalet om framtidsfrågorna fortsätta.
|
|
| 3. |
- Möller, Per
(författare)
-
Kulturens inflytande och utflytande : Aspektpolitik i staden
- 2009
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För kulturlivet har den kapitalets och produktionens kulturaliseringsprocess som på senare tid populärt benämns den kreativa ekonomin inneburit en paradoxal tendens. Å ena sidan expanderar kulturen och blir mer central inom ekonomin. Å andra sidan utsätts kulturen för allt hårdare ekonomiska anspråk. Framförallt är denna tendens märkbar på lokal och regional politisk nivå, var kulturpolitik i många fall sammanfaller med en övergripande politik för ekonomisk tillväxt. Den numer vedertagna uppfattningen att kulturella resurser och händelser är viktiga för att skapa ett attraktivt stadsvarumärke är inte bara ett tecken på en generell politisk vändning efter välfärdstatens fall. Det är också en ideologisk figur som härigenom annekterar och modellerar kulturbegreppet genom att i första hand definiera kulturen utifrån dess värde av upplevelse och attraktionskraft till staden-som-varumärke. Jag är intresserad av vilka värden kulturen sägs och syns skapa, och vilka uttryck kulturbegreppet tar sig i denna kontext. Artikeln, som är ett led i mitt avhandlingsarbete kring Malmös stadsförnyelsearbete, tar sin utgångspunkt i den nya statliga kulturutredningens vilja att se kulturen och kulturpolitiken i större utsträckning som en ”aspektpolitik”. Jag menar att ett sådant synsätt, redan väletablerat i stadspolitiken, tenderar att inte bara försvaga kulturlivets redan prekära situation, men också riskerar urvattna den kulturella delaktigheten på en samhällelig nivå.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Lars, et al.
(författare)
-
Den stormskadade staden : Lokal krisberedskap och reaktioner på stormarna 1969
- 2007
-
Ingår i: Stockholms Lilja. - Stockholm : Stads och kommunhistoriska institutet. - 9188882292 ; , s. 89-110
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 8 januari 2005 drog stormen Gudrun fram över Sverige. Manga människor isolerades utan el eller telefon i veckor. Ett ar efteråt låg fortfarande många el- och teleledningar kvar längs vägkanter i Småland. En fjärdedel av Sveriges 230 000 privata skogsägare drabbades av svåra eller mycket svåra skador på sin egendom. For många innebar det ekonomisk ruin, identitetsforlust och ohälsa: "Effekter om ökad alkoholforbrukning, okat läkemedelsintag och allmänt forsämrad livskvalitet lever också kvar", rapporteras ett år efter stormen. I Stormen har för lång tid påverkat många lokalsamhällen i södra Sverige.
|
|
| 5. |
- Sparrman, Anna, 1965-
(författare)
-
Mysteriet med staden
- 2010
-
Ingår i: UEF Utställningsestetisktforum.
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Syssner, Josefina, 1973-
(författare)
-
Staden i världen
- 2011
-
Ingår i: Urbaniserad värld. - Stockholm : Global Utmaning. ; , s. 18-24
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Urban, Susanne, 1966-
(författare)
-
Att ordna staden : Den nya storstadspolitiken växer fram
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The sociology of the city has two faces: one of threat and one of promises. Originally, the city was portrayed as a threat to social life and individual identity, while, in contrast, the neighbourhood was seen to include the promise of restoring basic social relations to the web of city life. Later, the neighbourhood itself came to be perceived as a threat, as it was seen to separate people from one another. The solution to this dilemma was that the neighbourhood should be an arena for meetings between different groups, supplying not strong ‘excluding’ bonds, but subtle ‘bridge-building’ ones.The aim of the first part in the thesis is to study the public view of the neighbourhood and its significance for social integration. The aim of the second part is to investigate the new metropolitan policy approach to attain the challenging goal of integration at the local municipal level. This is explored using the theoretical model of a democratic welfare society, as developed by Jürgen Habermas.Ethnic housing segregation, as a social problem, has evolved in several stages. In 1990 the promise became to combat ”problem areas” through various methods for integration, commitment, improved reputation, an increasing sense of community and environmental improvement. More recently, since 2000, the question of ethnic housing segregation appears to be being dealt with through a process of delegation of responsibility to various authorities with different areas of expertise and to local municipal authorities. This suggests a possible fragmentalization of approaches to ethnic housing segregation. In official discussion of ethnic housing segregation, an acknowledgement of the relational approach has been severely lacking. A review of the literature of neighbourhood effects shows that ethnic clustering can result in positive as well in negative effects. In a relational perspective, local networks are one of several other relations that, in combination with different structures and power distributions, effects integration between ethnic groups in the society.Principles from new metropolitan policy, referred to as ”bottom-up”, are similar to Habermas’ ideal. However, the concrete experiences highlight the difficulty in offering possibilities for rational communication, development of communicative knowledge, and even less communicative power. The new metropolitan policy has posed a new formulation of threat and promise. The dichotomy of segregation versus integration has developed into one of exclusion versus participation. The ideal has changed from formal to subjective integration, which includes civil participation in state business. The neighbourhood has served as one arena to start inclusive processes. The practice, on the contrary, is still dominated by measures aimed at making society work more efficiently through state intrusion into private matters i.e. governmentalization.
|
|
| 8. |
- Möller, Per
(författare)
-
Kulturens inflytande och utflytande : Aspektpolitik i staden
- 2009
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - Borås : Högskolan i Borås. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 12:2, s. 127-154
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The flow and flow out of culture: ”Aspect policy” in the city.The celebration of culture expressed in notions of ”the experience economy” and alike involves a problematic tendency. On the one hand, culture is becoming more central to economy and policy making. On the other hand, culture is exposed to constraining economic and political claims. Especially noticeable on local and regional level, culture and cultural policy is in many cases integrated with an overall policy aimed at economic growth. The project is crucial for urban regimes using culture as a resource to stage the city as an attractive brand. However, when culture hereby is valued through what experience and attractiveness it brings to the city-as-brand, the very understanding of culture is negotiated.This article has its focus on urban regeneration in Malmö, the third largest city in Sweden. My interest is here focused on how culture is viewed upon and valuated by city officials and how it is represented in policy documents. The article also takes a starting-point in the promotion of ”aspect policy” in the 2009 report of the Swedish Committee of Inquiry on Cultural Policy.By this, the report stresses a need to integrate culture and cultural policy, as an aspect or dimension, in other policy areas, and to a lesser degree consider it to be an isolated sector. I will argue that such a view, well established in urban regeneration policies, tend to weaken the already precarious situation of the traditionally defined cultural sector. Furthermore, the same logic has profound democratic and, in the broadest sense, cultural implications regarding citizenship. When the city-as-brand is staged it is primarily promoted as a consumerable product for markets outside of the city. Meanwhile it invokes a certain ”way of life” among the public by shaping a culture and citizenship founded on the commodofication of place.
|
|
| 9. |
- Parks, Darcy, 1986-
(författare)
-
The Sustainable City Becomes Climate-Smart : How Smart City Ideas Reshape Urban Environmental Governance
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The idea of smart cities has become enormously popular during the past decade. Environmental governance is one issue in which smart city ideas seem to hold potential. However, there is an incredible variety in what it means for a city to be ‘smart’. For some, it involves the use of information and communication technology (ICT) to solve problems; for others, it has more to do with economic growth and city branding. Many social science researchers have criticised the idea of smart cities. They worry that it might allow multinational corporations to take control of municipal governance and lead to an undue focus on technological solutions to societal issues. However, only a few previous studies have examined the influence on urban environmental governance in practice. This thesis investigates the influence of smart city ideas on urban environmental governance through a study of Hyllie, a climate-smart city district in Malmö, Sweden. It applies a theoretical perspective based on science and technology studies and the concept of assemblage. It combines participant-observation of inter-organisational meetings, interviews with professionals and document analysis. This thesis contributes a more comprehensive picture of which actors influence the direction of the climate-smart city—beyond the usual suspects of municipal governments and multinational companies. Still, it shows how ICT-based smart city solutions have taken precedence in urban environmental governance at the expense of energy efficiency and renewable energy.
|
|
| 10. |
-
Makten över rummet : Tankar om den hållbara staden
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilken betydelse har arkitekturen och stadsplaneringen för att våra städer skall bli långsiktigt hållbara? Den frågan vill regeringen – och alldeles särskilt kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth och miljöminister Andreas Carlgren – ha diskuterad och belyst och gav därför hösten 2009 Arkitekturmuseet, Boverket, Riksantikvarieämbetet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) i uppdrag att studera hur vi genom miljö- och kulturpolitiken kan främja utvecklingen av långsiktigt hållbara städer.Vadstena forum för samhällsbyggande planerade att under våren 2010 arrangera ett symposium om städerna och en hållbar utveckling. När Vadstena forums styrelse fick kännedom om regeringens uppdrag beslöt den efter samråd med de fyra myndigheterna att ordna ett seminarium om Makten över rummet – Tankar om den hållbara staden. Till seminariet inbjöds dels företrädare för Arkitekturmuseet, Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas och Vadstena forum, dels ett tjugotal forskare som utifrån olika aspekter arbetat med frågor om att forma hållbara städer.
|
|
