| 1. |
- Elenius, Lars, 1952-, et al.
(författare)
-
Staden som steg ur havet : landhöjningen och landskapets förändring
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Landhöjningen efter istiden har påverkat det landskap som omger kyrkstaden i Gammelstad, som är ett världsarv. Fram till början av 1800-talet trodde forskarna att den sjunkande havsytan berodde på att Bibelns syndaflod drog sig tillbaka. Till dem hörde bl.a. Carl von Linne och Anders Celsius. Upptäckten av istiden gjorde att landskapet runt Gammelstad och Luleå kunde avläsas på ett nytt sätt. Landhöjningen påverkade det nuvarande världsarvet på ett påtagligt sätt. Staden flyttades från den medeltida kyrkplatsen 1649. Bönderna fick ny åkermark. Den uppgrundade Gammelstadsviken är i dag ett naturreservat som ingår i Natura 2000.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Öberg, Maria, et al.
(författare)
-
Förbifart eller genomfart? : E10 och Nikkaluoktavägen (väg 870) i Kiruna
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Kiruna pågår en omfattande stadsomvandlingsprocess. Den orsakas av att gruvbolaget LKAB arbetar med en ny huvudnivå i underjordsgruvan för järnmalm. Malmkroppen lutar in under staden och brytningen ger sprickbildning som innebär att delar av staden, bland annat Kiruna centrum, måste flyttas om gruvverksamheten ska kunna fortgå. Järnvägen, E10 samt väg 870, Nikkaluoktavägen, måste också få nya sträckningar.I samband med att E10 ska få ny sträckning har det diskuterats om E10 ska fortsätta utgöra genomfart genom nya centrala Kiruna eller om en förbifart ska byggas, nära centrum (tangentiell förbifart) eller lite längre från själva bebyggelsen.Syftet med detta PM är att genom studie av forskning och utredningar öka kunskapen om vilka effekter valet av förbifart eller genomfart kan få, och tillämpa dessa resonemang i fallet Kiruna.Utifrån de områden som analyserats har det framkommit att det finns både faktorer som talar för respektive mot en förbifart i Kiruna. Flera faktorer är för osäkra för att kunna beskriva konsekvenserna av. Genom att öka kunskapen om hur utbyggnad av trafiksystemen i Kiruna kan påverka utvecklingen, skapas ett bättre underlag för beslutsfattande.
|
|
| 6. |
- Elenius, Lars, Professor emeritus, 1952-
(författare)
-
Kyrkstadens förändring : husens former och deras sociala funktion
- 2020. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Runt den medeltida kyrkan i Gammelstad växte tidigt fram en kyrkstad av små kyrkstugor som användes av bönderna under kyrkhelger och andra högtider. Kyrkplatsen var under medeltiden tätt omgiven av vatten vilket bidrog till att kyrkstugorna byggdes mycket tätt. Under medeltiden fanns därför topografiska likheter mellan kyrkstaden i Gammelstad och Gamla stan i Stockholm. I kyrkstugornas utformning ser vi den sekellånga dragkampen mellan individ och kollektiv. Var och en har alltid hittat sin egen estetiska lösning för sin kyrkstuga inom ramen för den gemensamma traditionen. Ett genomgående stildrag hos kyrkstugorna är de vita ytterdörrarna med sin påverkan från nyklassicismen. Där kan man spåra påverkan från kung Gustav III som efter sina resor i Italien starkt påverkade arkitekturen i Sverige. Under några decennier i början av 1600-talet fick staden Luleå stadsprivilegier på östra delen av kyrkplatsen. Det påverkade på ett genomgripande sätt den homogena medeltida kyrkstaden. För att ge plats åt nya rutmönstrade stadskvarter tvångsförflyttades de kyrkstugor som stod i vägen. Stora kringbyggda gårdar med bodar och ladugårdar tog deras plats. När staden flyttades till Luleås nuvarande plats flyttades också många av byggnaderna. De tomter som borgarna hade kvar lade grunden för det vi idag kallar kyrkbyn, medan kyrkans mark med kyrkstugorna kallas kyrkstaden. Förhållandet mellan de två har påverkat hur kyrkstaden utvecklades. Medan kyrkbyn moderniserats har kyrkstaden behållit sin medeltida karaktär.
|
|
| 7. |
- Johansson, Charlotta
(författare)
-
Verkstad på temat SNÖHANTERING, Kiruna
- 2013
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Verkstaden anordnas inom Attracts WP3 där vi arbetar med utemiljö i tätorten. Med snöhantering avses olika aspekter av snö, t .ex. hur vi hanterar, lagrar och transporterar snö i tätorten. Även snöns positiva egenskaper ska användas. Snön smälter dessutom på våren.Exempel på frågor som behandlas:• Vad är det vi (barn, ungdomar, vuxna, äldre, funktionshindrade, lediga, turister, yrkesverksamma osv) uppskattar med snö• Hur ska vi hantera snöupplag så att snön inte blir ett problem?• Hur ska snö hanteras och förvaras - redan vid projektering av stadsmiljön?• hur stor infiltrationsyta behövs för snöupplag• hur brett går det att snöröja maskinellt, hur smalt går det att snöröja maskinellt• hur bred behöver GC-ytor och en gata vara i relation till snöförvaring• Var, och hur, är det lämpligt att snö används som ett aktivt gestaltningselement i staden, ex som landskap, torg, lek, byggnader, scen, bänkar, trappor, konst och skulptur?
|
|
| 8. |
- Söderholm, Kristina
(författare)
-
Uppbyggnaden av Luleås VA-system vid sekelskiftet 1900 : en djärv "miljö"-satsning i en tid av teknisk och vetenskaplig omdaning
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten studeras uppbyggnaden av Luleås VA-system vid sekelskiftet 1900. Diskussioner om ett eventuellt upprättande av ett avloppsnät uppstod i Luleå under 1880-talet. Vattenledningsfrågan tog inte vid förrän under andra halvan av 1890-talet. Beslut togs i Luleå stadsfullmäktige 1904 om att upprätta näten och på senhösten 1906 fanns de på plats. Detta var förhållandevis sent med svenska mått mätt. Flertalet svenska städer uppförde VA-system under 1800-talets två sista och 1900-talets första decennium (samtida med amerikanska städer). Att speciellt frågan om ett vattenledningsnät dröjde i Luleå torde bero på stadens gynnsamma läge sett ur ett vattentillgångsperspektiv (staden omgärdades av Lule älv). Trots att staden utsattes för en förödande brand så sent som 1887 utgjorde inte önskan om att uppnå högre brandsäkerhet med ett uppbyggt vattenledningsnät och tillhörande brandposter någon stark drivkraft till uppförandet av ett vattenledningsnät i Luleå till skillnad från i många andra städer. Det var brister i avfallshanteringen, inte minst i bortfraktandet av slask och latrin ur staden, såväl som dräneringsproblem på gator och gårdar, som utgjorde drivkrafter bakom uppförandet av ett avloppsnät. Utgångspunkten för rapporten är att vi genom historiska studier av tekniska system kan utöka vår förståelse för systemens inre dynamik, vilket i sin tur är till hjälp i utvecklandet av miljöpolitik som vill påverka systemen i en mer hållbar riktning. Genom att analysera uppbyggnaden av Luleås VA- system vid sekelskiftet 1900 erhåller vi kunskap om sammansättningen på, samt funktionen av, de tekniska system (vatten och avlopp) som bl.a. bidrar med miljöproblem i form av dagvattenutsläpp i Luleälven såväl som inverkar på möjligheten att mer hållbart hantera dem. Vilken inverkan hade vetenskaplig och teknisk utveckling på systemens utformning? I vilken mån påverkade idéer om hållbarhet utformningen av systemet? Vilka grundläggande lärdomar kan vi dra av detta i utformandet av en hållbar miljöpolitik idag? Dessa utgör de centrala frågeställningarna i föreliggande rapport. Det visar sig att planeringen och uppbyggnaden av Luleås VA-system vid sekelskiftet 1900 skedde i en tid av teknisk och vetenskaplig omdaning. Bland annat växte den bakteriologiska vetenskapen fram och ersatte tidigare smittospridningsteorier, vilket kom att få en direkt inverkan på utformningen av Luleås VA-system. Denna utveckling speglar betydelsen av att Luleå stad hade tillgång till en teknisk expertis som utöver att förmedla kunskaper om vedertagen teknik på VA-området också i vissa fall förmedlade nyaste utveckling inom näraliggande tekniska och vetenskapliga områden. Överhuvudtaget speglar Luleåfallet mycket tydligt den centrala roll som expertkunskap spelar vid stora beslut kring tekniska system. Vid uppbyggnaden av Luleås VA-system fanns en väldigt nära koppling mellan nya vetenskapliga och tekniska rön och de beslut man tog (informationsvägen var kort). Idag finns expertisen i infrasystemfrågor i stor utsträckning i den administrativa apparat som vuxit upp kring dem, och som bidragit till att infrasystemen kommit att besitta en allt större inre spårbundenhet i takt med att den administrativa apparaten vuxit (fler och fler tjänstemän och experter som har ett egenintresse i att bevara systemen). Samtidigt har systemen politiseras, dvs. de har blivit mer av en kommunal fråga än ett ingenjörsproblem. Att genomföra radikala förändringar under sådana förhållanden är i regel politiskt svårt.
|
|
| 9. |
-
PASSIO : en Matteuspassion i ekumenisk och tidlös anda
- 2024
-
Konstnärligt arbeteabstract
- Detta är en Matteuspassion på latin, det vill säga ett påskoratorium som återberättar historien om Jesu lidande och död (passionshistorien) som den återges i Bibeln av evangelisten Matteus. Musiken är komponerad för tre sång solister (sopran, mezzosopran och baryton), blandad kör (med tio mindre solo insatser som sjungs av korister), och fem musiker (två altvioliner, två violonceller och orgel). Speltiden är ca. 90 minuter.Sedan några år bor jag en stor del av min tid i Rom, där det finns fler än 900 kyrkor. Även i vår tid har religionen en tydlig närvaro i "den eviga staden". Jag älskar att bege mig till de äldsta kyrkorna, såsom San Giovanni in Laterano eller Santa Maria in Trastevere från 300-talet, Santa Sabina och Santa Maria Maggiore från 400-talet, eller San Lorenzo fuori le mura från 500-talet. När jag är där lyssnar jag in rummet och musik kommer till mig.Tyvärr finns det idag inte mycket musikliv utöver mässan i den italienska katolska kyrkan i Rom, men för mig känns det som att dessa fantastiska rum kräver musik för att komma till liv, musik som också kan berätta om den tro som är orsaken till kyrkornas tillkomst. En dröm föddes om att skriva en passion som inte går i J. S. Bachs fotspår, men som i ekumenisk och tidlös anda är tänkbar såväl i en protestantisk kyrka som i de historiska katolska helgedomarna i Rom.Jag har sammanställt en text med utgångspunkt i Matteusevangeliets kapitel 26 och 27 i den latinska Vulgatan. Utöver detta har jag lagt till texter av Ambrosius (ca. 340-397), Venantius Fortunatus (ca. 530-600), Bonaventura (ca. 1217- 1274) och Jacopone da Todi (ca. 1230-1306), samt ur de katolska Tenebrae responsorierna för Skärtorsdagen och Långfredagen.Passio är tillägnad Rom, den eviga staden, med all sin skönhet, men framför allt den mest magiska platsen, Basilica di Santa Sabina all'A ventino, som har inspirerat mig till att skapa denna passion. Verket är en sambeställning från tio olika körer - (i alfabetisk ordning) Carl Johans församling, Göteborg (David Molin); Erik West bergs Vokalensemble, Piteå (Erik Westberg); Kalmar Domkyrka (Jan H. Börjesson); Linköpings Domkyrka (Marie-Louise Beckman); Lunds Domkyrka (Robert Ben nesh); Maria Magdalena kyrka, Stockholm (Mats Nilsson); Norrköpings församling (Gunnar Björkvall); Sankt Johannes kyrka, Malmö (Christian Schultze); Uppenba relsekyrkan, Hägersten (Martin Blomqvist); Östersund församling (Nicklas Strand berg).B. Tommy Andersson
|
|
| 10. |
- Öberg, Maria, et al.
(författare)
-
Översiktlig analys av olika faktorers påverkan på en långsiktigt hållbar stadsplanering : Scenariobeskrivningar för huvudstråk för trafik och stadsform respektive karaktärer för olika bebyggelsestrukturer i Kiruna
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kiruna står i dagsläget inför en stor utmaning då stora delar av staden måste flyttas till ett nytt läge för att gruvbrytningen ska kunna fortgå. Det är en unik samhällsplaneringsprocess som pågår som kräver insikt, nytänkade och samarbete med många aktörer.Den här rapporten utgör en översiktlig beskrivning av några former/kollektivtrafikstråk och bebyggelsestrukturer, samt dess konsekvenser för en långsiktigt hållbar stadsutveckling, med fallstudie i Kiruna. Problem som bör analyseras djupare har identifierats.Dagens strävan mot långsiktig hållbarhet, också i stadsplanering, talar för en koncentrerad bebyggelsestruktur i motsats till en utglesad struktur. Från ett vetenskapligt perspektiv finns det både för- och nackdelar med en kompakt stad, men en koncentrerad stad skapar bättre förutsättningar för korta avstånd inom staden, vilket främjar gående och cyklande, samt ger större möjligheter till attraktiva kollektiva transportsystem.Tre olika typer av bebyggelsestrukturer har studerats; gles struktur, blandad struktur och tät struktur. Gles struktur utgörs främst av villabebyggelse och tät struktur utgörs av bebyggelse med tydlig stadskaraktär, med flerbostadshus, affärslokaler m m.Tre olika scenarier för huvudsakliga utvecklingsstråk i Kiruna har studerats översiktligt; bandstruktur (målpunkter längs linje), fingerstruktur (nav med linjer ut från centrum som ”fingrar”) och slingstruktur (målpunkter längs ring). Det kollektiva trafiksystemet kan utgöra stommen i stråken. Stråken karaktäriseras av hög aktivitet av människor och händelser.Analysen av stråkstrukturer visar att de olika stråkstrukturerna samtliga är generellt bra som trafikstrukturer, men tar olika stor hänsyn till den befintliga bebyggelsen, därför kan man tänka sig att de är mer eller mindre användbara på kort eller lång sikt. Fingerstrukturen kan vara en tänkbar lösning på längre sikt, medan slingstruktur kan vara lämplig i närtid, och bandstruktur i en övergångsperiod alternativt på längre sikt. Det är viktigt att planera långsiktigt under hela stadsomvandlingsprocessen eftersom lokalisering av viktiga målpunkter och val av trafikstråk är beroende av varandra.Avseende bebyggelsestrukturer konstateras att en koncentrerad bebyggelse underlättar för attraktiva kollektivtrafiklösningar och ger närhet till service och nöjen och korta avstånd för gång- och cykeltrafikanter. Detta stödjer också jämställdheten. Gles bebyggelse ger å andra sidan generellt sett en hög tillgänglighet till grönområden. Med en koncentrerad bebyggelse minskar ytor för uppställning av fordon, släpvagnar och dylikt samt ytor för offentligt bruk för till exempel snöupplag.Trygghet i form av ett aktivt stadsliv med människor i rörelse stöder koncentration av bebyggelse. Trygghet i form av att vara känd i kvarteret, och att nya människor som rör sig i kvarteret noteras, är en fördel med gles bebyggelse. Gles bebyggelse kräver en högre markexploatering och leder till en högre energianvändning och emissioner totalt sett med längre transportsträckor. Gles bebyggelse skapar däremot förutsättningar för miljöer med låga lokala emissions- och bullerstörningar. Blandad bebyggelsestruktur ger goda förutsättningar för en ökad integration i samhället avseende socioekonomiska faktorer, och skapar en flexibel miljö för om- och tillbyggnad. Olika bebyggelsestrukturer har alla sin plats i en stad för att möta olika önskemål hos invånarna. Hur mycket som ska finnas av olika strukturer formas i en process mellan önskvärd samhällsutveckling och efterfrågan på olika strukturer.
|
|
