SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning ""Staden" ;lar1:(vti)"

Sökning: "Staden" > VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut

  • Resultat 1-10 av 33
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Stave, Christina, 1957-, et al. (författare)
  • Hälsa och cykling i staden : en tvärvetenskaplig studie
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Studien visar att ett tvärvetenskapligt angreppssätt kan ge ett större djup i förståelsen för de komplexa samband som är aktuella vid planering av transportinfrastruktur. Redan vid planeringen framkom att de olika disciplinerna har olika behov vad gäller förberedelsetid för planering, mätutrustning och mätplatser, vilket tydliggjorde att stort behov av tid och kommunikation inom forskargruppen. Pilotstudiens resultat visade att de som valde cykelbanan inne i parken hade upplevelsen av grönskan, välbefinnande, och mindre stress större betydelse. Den yttre cykelbana betraktades som ”autostradan”, den var snabbare, utan gående och med få avbrott. De delar av hälsan som handlar om upplevelser av grönska och mental balans tycks prioriteras av färre cyklister. Risker för exponering av luftföroreningar och buller tycktes inte vara stor och övervägde inte snabbhet och framkomlighet för de flesta. Det behövs vägval för cyklister som ger en mindre exponering för luftföreningar och buller samt att vidare studera de variabler som påverkar valet i den aktuella situationen. Denna pilotstudie visar dock att det finns goda möjligheter att förbättra den positiva hälsoeffekten genom att utforma miljön kring cykelvägarna så att mental hälsa och balans samt exponering för miljörisker minimeras. För att få med de många faktorer som påverkar cyklisters val av färdväg samt planläggning av infrastruktur för cyklister behövs tvärvetenskapliga studieupplägg.
  •  
2.
  • Aretun, Åsa, 1970-, et al. (författare)
  • GoMate – Diversifierad elfordonspool för den förtätade staden : slutrapport
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I GoMate-projektet har diversifierad elfordonspool vid boendet testats: pool bestående av elcyklar, elassisterade lådcyklar och elbilar, i två innerstadsområden i Jönköping. Det övergripande syftet med projektet har varit att undersöka om och i vilken utsträckning som en diversifierad elfordonspool kan bidra till minskad bilanvändning till förmån för användning av mer hållbara mobilitetslösningar.Resultaten visar att en diversifierad elfordonspool har potential att minska bilanvändningen. Det är framförallt elcykel som ersätter bilresor till vardags, vilket på sikt kan minska bilinnehav till förmån för nyttjande av biltjänster vid enstaka tillfällen (sällanresor).Om potentialen ska kunna realiseras krävs dock pris- och affärsmodeller för pooltjänsterna som stimulerar till minskad bilanvändning, betraktat som en process som kan förväntas ske successivt över tid. En sådan process behöver vidare understödjas av policy, styrmedel och åtgärder som begränsar och försvårar bilresande i innerstaden.Om potentialen ska realiseras behöver också poolverksamheten skalas upp betydligt avseende antal fordon per lägenhet. Trots att det var en relativt stor poolverksamhet med totalt 17 (varav 15 cyklar) fordon för 160 hushåll, som testades i projektet, så hade den endast kapacitet att försörja en mycket liten andel av de boendes totala resande, och med mycket små effekter avseenden bidrag till energioch klimatmål.
  •  
3.
  • Andersson-Sköld, Yvonne, 1957-, et al. (författare)
  • Metod för bedömning och värdering av ekosystemtjänster i staden (VEKST) : Handbok version 1.0
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under åren 2013–2016 genomfördes forskningsprojektet Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska med syftet att kartlägga, synliggöra och värdera den urbana grönskan. Inom forskningsprojektet studerades bland annat hur ekosystemtjänsterna klimatreglering, förbättrad luftkvalitet, dagvattenhantering, bullerdämpning, rekreation och välbefinnande kan bedömas och värderas. Dessutom kartlades delar av den biologiska mångfalden (träd, buskar, örter, bin och fåglar). För att kunna bedöma och värdera de ekosystemtjänster som ingick i projektet utvecklades en stegvis metod. Metoden baseras på mätningar och inventeringar i sju fallstudieområden i Göteborg, intervjuer och enkätstudier samt relevant litteratur. I denna handbok presenteras metoden samt mallar som guidar användaren genom metodens fem steg. Handboken innehåller också exempel på hur metoden har använts. Viktigt att poängtera är att metoden som beskrivs i denna handbok inte är en slutprodukt utan en första version. I takt med ökad kunskap kan, och bör, metoden utvecklas, kompletteras och förbättras. Till exempel kan fler ekosystemtjänster bedömas och värderas. Metoden är utvecklad med tanken att den ska vara enkel att använda, systematisk och transparent i alla steg. Denna handbok vänder sig bland annat till stadsplanerare och konsulter som på uppdrag av planerare arbetar med beslutsstöd i planprocessen. Metoden kan användas för att bedöma inverkan av förändringar i stadsbilden, t ex vid förtätning, eller för att följa förändringar över tid.
  •  
4.
  • Gil Sola, Ana, et al. (författare)
  • Närhetens roll för människors livsprojekt och genuspräglade vardagsliv i staden
  • 2024
  • Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 195-196
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vår studie belyser närhetens roll i människors vardag, olika överordnade ambitioner och syften bakom människors användning av närområdet, i vilka vardagssituationer närhet är avgörande, och för vilka syften långväga rörlighet är det lämpligaste sättet att få tillgång till aktiviteter i vardagen. Studien bygger på 20 djupintervjuer genomförda i två områden i Göteborg: Frölunda och Kvillebäcken. För att förstå hur hushåll organiserar sin vardag i samklang med olika övergripande mål, tar vi stöd i begreppet livsprojekt. Vi lånar begreppet projekt från tidsgeografin, där det används för att beskriva de rutiner en människa upprätthåller i relation till vissa överordnade mål i livet. De innefattar således flera aktiviteter vilka utförs med ett gemensamt syfte, exempelvis att ta hand om sina barn eller att försörja sig.Intervjustudierna visar att närområdet kan spela flera olika roller i människors liv, samtidigt som det på olikartade sätt integreras i vardagslivet. Respondenterna eftersträvar flera livsprojekt samtidigt, och dessa uppfylls ibland parallellt genom olika aktiviteter. Från våra studier kan vi tydliggöra fem livsprojekt där närhet har en avgörande betydelse: att ha ett flexibelt vardagsliv, att leva ett självständigt liv, att vara socialt förankrad, att ha okomplicerad rekreation i vardagen, samt att ha en miljömässigt hållbar livsföring. Hur viktiga dessa livsprojekt är i människors liv varierar från individ till individ och beror bland annat på kön och i vilken livsfas man befinner sig i.En slutsats är att avstånd och skala spelar en tydlig roll för hur olika livsprojekt kan uppfyllas, liksom att alla människors livsprojekt inte understödjs av närområdet. Förtätning av områden som är viktiga för människors lokala livsprojekt bör ske med stor omsorg för dessa. Risken är annars att förutsättningar för de lokala livsprojekten försämras: att grönområden byggs bort, platsens identitet förändras, gentrifiering sker med krav på flyttningar, liksom förlust av lugna miljöer för rekreation, social samvaro och trygga förflyttningar (på grund av ökad trafik och minskad vegetation och naturmiljöer).
  •  
5.
  • Andersson, Kristina, et al. (författare)
  • Smarta urbana trafikzoner : en del av den flexibla staden där fordon rör sig på människors villkor - resultatrapport steg 2
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Projektet Smarta urbana trafikzoner har genomfört tre demonstrationer av smarta zoner som kan bli ett kraftfullt verktyg för att bidra till tystare, säkrare och hälsosammare urbana miljöer. Den smarta zonen bygger på digitala verktyg såsom uppkopplade sensorer och geofencing. Ett geofence är ett digitalt definierat område där fordonet styrs av digitalt uppsatta regler, vilket möjliggör kontroll av hur ett fordon körs inom zonen, utan mänsklig inblandning.
  •  
6.
  • Sammanställning av referat från Transportforum 2021
  • 2021
  • Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • VTI arrangerade Transportforum 13–14 januari 2021. En konferens som är störst i sitt slag i Norden och som 2021 hölls digitalt. Den innehöll ett 20-tal sessioner med en stor variation mellan olika ämnen. Temat för 2021 års inledande session var Coronakrisens påverkan på staden.
  •  
7.
  • Lindgren, Hanna, 1985- (författare)
  • Parkeringsavgifter : en översikt av parkeringsavgifter i sex europeiska städer
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna studie innehåller en sammanställning av parkeringsavgifter och -normer i Stockholm samt fem andra europeiska städer: Helsingfors, Oslo, Köpenhamn, Amsterdam och Frankfurt am Main.De flesta städerna har tydliga zonindelningar eller taxeområden där priset beror på områdets avstånd till stadskärnan. Oslo har den högsta taxan (56 NOK per timme), följt av Stockholm, Köpenhamn, Amsterdam, Helsingfors och slutligen Frankfurt am Main. Oslo är den enda staden med dynamisk taxa som ökar med tiden man står parkerad.Oslo sticker även ut som staden med lägst boendeparkeringsavgifter. Stockholm ligger högst med 13 200 kronor per år. Oslo, Köpenhamn och Helsingfors har enhetliga boendeparkeringsavgifter i sina städer. Stockholm och Oslo tillåter inte boendeparkering i de mest centrala områdena (Sentrum i Oslo och taxeområde 1 i Stockholm).Frankfurt am Main utmärker sig med fokus på parkering i parkeringshus som ägs av ett offentligägt bolag. Jämfört med övriga städer är information om parkeringspolicy mer knapphändig för Frankfurt am Main.
  •  
8.
  • Fredriksson, Anna, 1979-, et al. (författare)
  • Störningsfri stad : slutrapport i projektet Visualiserad byggtrafikplanering för en störningsfri stadsutveckling
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Störningsfri stad har kombinerat kunskaper inom Trafikplanering, Visualisering, Bygglogistik, Sensorer och Offentlig planering och styrning. Projektet har letts av Linköpings universitet, Institutionen för Teknik och Naturvetenskap och finansierats av Vinnova, IHS. Projektet har löpt mellan slutet av 2018 och 2021 ut. Projektdeltagare har varit VTI, RISE, Norrköpings kommun, Linköpings kommun, Stockholm stad, Uppsala kommun, Trafikverket Projekt Ostlänken, LE Lundbergs Fastigheter, Wiklunds Åkeri, Wellsec, SanktKors, Byggföretagen, Telenor och Logistikia.Projektet har utvecklat en verktygsprototyp som stöttar kollaborativ planering av byggtrafik och stadsplanering genom att visualisera pågående byggprojekts sammanlagda mängd transporter och var i staden (i form av en kartvy) det uppstår störningar i form av förseningar pga dessa. Verktyget bygger på en MATSim trafikmodell (i nuläget Norrköping) inkluderande både persontransporter (modellerat baserat på mobilnätsdata) och byggtrafik (modellerat baserat på data från bygglogistiklösningar). Med hjälp av verktyget kan olika scenarier för att minska störningarna av byggtransporter testas. För att stötta användandet av verktyget har en kollaborativ planeringsprocess som visar på hur de olika aktörerna involverade i planeringen av byggtransporter och stadsutveckling behöver interagera med varandra utvecklats. Projektet också deltagit i utvecklingen av en sensorbox (partiklar, luftfuktighet, temperatur och ljud) samt slangmätningsmetodik för att öka kunskapen om byggtransporter. Baserat på de resultat som projektet har behovsägarna har påbörjat arbeten med att bättre hantera de störningar som uppstår pga byggprojekt i staden.
  •  
9.
  • Anund, Anna, 1964-, et al. (författare)
  • Autonoma elektrifierade bussar : sammanlagda erfarenheter med fokus på användare
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Ride the future är en mobilitetslösning med tre elektrifierade autonoma bussar som trafikerar en 4,2 km lång slinga vid Linköpings Universitet och Vallastaden. Ett av målen för Ride the future är att visa hur en autonom elektrifierad buss kan vara en del av mobiliteten i den moderna förtätade staden. För att nå upp till det målet finns ett behov av att summera resultat från forskningsprojekt som har studerat användningen av de autonoma bussarna. Syftet med den här rapporten är att sammanfatta och diskutera dessa resultat med utgångspunkt i användares behov och erfarenheter.I sammanfattningen ingår aspekter kring fordon och drift, infrastruktur och användarnas uppfattning kring attraktivitet, tillgänglighet, bekvämlighet och inkludering.En sammanställning av genomförda användarstudier visar att majoriteten av de resenärer som testat bussarna är positiva till resandet, men att det krävs insatser för att attrahera bilister. Vidare behövs ett ökat fokus på utvecklingen av hur fordonen ska kunna kommunicera med resenärer i bussen, men även med de som interagerar med bussen utanför (fotgängare, cyklister och andra fordonsförare). Föraren är viktig sett utifrån den situation vi har idag med en till viss del omogen teknik. Förarna stöttar såväl bussen som resenärerna och då i synnerhet barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. För att mobilitetstjänsten ska vara tillgänglig för alla passagerare behövs ändå utveckling och förbättring av både fysisk infrastruktur och digitala lösningar.Projektet Ride the futures parter avser att fortsätta med den gemensamma ambitionen att testa och bidra till utvecklingen av de lösningar som krävs för ett framtida hållbart mobilitetssystem inom både den förtätade staden och landsbygden. Frågeställningar som är nödvändiga att arbeta vidare med är både tekniska, mellanmänskliga samt affärsmässiga.
  •  
10.
  • Ryan, Jean, et al. (författare)
  • Mikromobilitet i städer : En litteraturstudie om livscykel-, system- och jämlikhetsaspekter
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Göteborgs Stad genomför ett strategiskt arbete för delad mikromobilitet. Syftet med detta uppdrag var att ta fram ett evidensbaserat underlag i form av en litteraturstudie för att besvara ett antal frågeställningar som berör mikromobilitet och transportsystem i städer. Underlaget ska ligga till grund för Göteborgs Stads strategiarbete med mikromobilietsfrågor. Göteborgs Stads strategiska arbete syftar till att ta beslut om förvaltningen av delad mikromobilitet i staden.  Med detta uppdrag angriper vi följande frågor:Livscykelaspekter: För delad mikromobilitet, hur ser de mest aktuella och oberoende livscykelanalyserna/livscykelbedömningarna inom framför allt koldioxidekvivalenta utsläpp ut? Har andra miljöpåverkande faktorer studerats? Systemefffekter: För delad mikromobilitet, hur ser systemeffekterna ut, med avseende på tjänsternas påverkan på transportsystemet, med avseende på indirekt påverkan på (1) resbeteende och (2) systemnivå i resmönster?  Jämlikhetsaspekter: Hur påverkar delad mikromobilitet transportsystemets funktion inom kategorier som kön, ålder och funktionsnedsättning? 
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 33
Typ av publikation
rapport (21)
konferensbidrag (11)
konstnärligt arbete (1)
proceedings (redaktörskap) (1)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (32)
populärvet., debatt m.m. (1)
Författare/redaktör
Svensson, Tomas (2)
Anund, Anna, 1964- (2)
Gustafsson, Mats, 19 ... (2)
Vadeby, Anna, 1969- (2)
Berg, Jessica, 1975- (2)
Forward, Sonja, 1956 ... (2)
visa fler...
Henriksson, Per, 196 ... (2)
Larsson, Kristina, 1 ... (2)
Stave, Christina, 19 ... (2)
Järlskog, Ida, 1991 (2)
Blomqvist, Göran, 19 ... (2)
Weidel, My, 1993- (2)
Kronsell, Annica (1)
Fredriksson, Anna, 1 ... (1)
Eriksson, Daniel (1)
Johansson, Håkan (1)
Johansson, Thomas (1)
Kircher, Katja, 1973 ... (1)
Smidfelt Rosqvist, L ... (1)
Niska, Anna, 1971- (1)
Ihlström, Jonas, 198 ... (1)
Hellman, Fredrik, 19 ... (1)
Thulin, Eva (1)
Hjort, Mattias, 1972 ... (1)
Eriksson, Linnea (1)
Alfredsson, Hampus (1)
Hrelja, Robert, 1974 ... (1)
Gundlegård, David, 1 ... (1)
Dickinson, Joanna (1)
Forsman, Åsa, 1972- (1)
Singh, Amritpal (1)
Thorsson, Sofia, 197 ... (1)
Wallén Warner, Henri ... (1)
Winslott Hiselius, L ... (1)
Genell, Anders, 1974 ... (1)
Hedman, Erik (1)
Henriksson, Per (1)
Andersson, Kristina (1)
Herslöf, Victoria (1)
Hökars, Felicia (1)
Malmryd, Jonas (1)
Salmi, Anna-Karin (1)
Svedin, Martin (1)
Gunnarsson, Bengt, 1 ... (1)
Andersson-Sköld, Yvo ... (1)
Klingberg, Jenny, 19 ... (1)
Angelakis, Vangelis, ... (1)
Isaksson, Karolina (1)
Nygårdhs, Sara, 1979 ... (1)
Hardestam, Hugo (1)
visa färre...
Lärosäte
Linköpings universitet (2)
Malmö universitet (1)
Språk
Svenska (31)
Engelska (2)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Teknik (21)
Samhällsvetenskap (9)
Naturvetenskap (4)
Medicin och hälsovetenskap (1)
Lantbruksvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy