| 1. |
- Legeby, Ann, 1972-
(författare)
-
Staden växer
- 2017
-
Ingår i: KTHA #3. - Stockholm : KTH Royal Institute of Technology. ; , s. 25-32
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholms stad liksom regionen som helhet expanderar. Bostadsbyggandet har undre en lång tid legat på låga nivåer vilket i kombination med hög inflyttning och befolkningstillväxt lett till bostadsbrist. Planeringspraktiken har de senaste åren fått tydlig inriktning på expansion och förtätning. Viktiga strategier i det arbetet handlar om att låta staden växa genom att utveckla nya tyngdpunkter och styra stadsbyggnadsinvesteringar till vissa specifika platser. Tyngdpunkter, regionala stadskärnor och urbana stråk i planerings- och stadsbyggnadssammanhang kan förstås som beskrivningar av fenomen, som abstraktioner eller som symboler för en viss funktion i en större helhet. I Stockholms översiktsplan antagen 2010 pekas nio tyngdpunkter ut med ett antal tillhörande stråk. I samrådsförslaget till ny översiktsplan från november 2016 har tyngdpunkternas framträdande position försvunnit men däremot präglas planen fortfarande starkt av en ambition att skapa en sammanhängande stad genom att utveckla stråk; utvecklingsstråk, aktivitetsstråk, promenadstråk m.m.. Intentionen är att dessa stråk ska göra ett jobb att koppla ihop staden i syfte att inte bara skapa en mer sammanhängande stad och tillgängliggöra resurser utan också främja den sociala sammanhållningen.Syftet med att koppla samman staden, utveckla nya tyngdpunkter och stråk, är delvis att motverka uppkomsten av så kallade sovstadsdelar som saknar samhällsfunktioner såsom service, arbetsplatser och urbana kvaliteter men syftar också till att motverka segregation och att skapa mer jämlika livsvillkor.
|
|
| 2. |
- Cars, Göran
(författare)
-
Stimulera staden
- 2007
-
Ingår i: Turism & Truism. - Stockholm : Turism i storstadsregion. ; , s. 98-105
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Wennerhag, Magnus, et al.
(författare)
-
Staden och motståndet
- 2001
-
Ingår i: Stadskultur. ; , s. 37-45
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En text om betydelsen av rummet, makten och motståndet i staden – från modernitet och postmodernitet.
|
|
| 4. |
- Thufvesson, Ola, et al.
(författare)
-
Staden som upplevelserum
- 2002
-
Ingår i: Upplevelsens materialitet. - 9144041640 ; , s. 91-108
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under perioden mellan 1955 och 1995 präglades det svenska stadsbyggandet av rationalitet och funktionsuppdelning. En bieffekt blev att staden som upplevelselandskap utarmades. I många snabbt växande svenska städer kom de "riktiga stadskvarteren" att ligga som små öar omgärdade av ett allt större modernt bebyggelselandskap. Mängder av verksamheter, invånare och besökare fortsätter dock att föredra de kvarvarande äldre stadskvarteren. Mot slutet av 1990 görs emellertid en del trevande försök att åter försöka bygga traditionella stadskvarter.
|
|
| 5. |
- Lidskog, Rolf, 1961-
(författare)
-
Den farliga staden : Om rädslan för det okända och möjligheten att skapa trygghet segregering
- 2014
-
Ingår i: Från skuggsidan. - Stockholm : Stockholmia förlag. - 9789170312779 ; , s. 11-20
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Medierna rapporterar dagligen om våldsbrott och människors otrygghet att vistas i stadsrummet. Frågan om skapandet av trygga och säkra städer fått en allt högre prioritet bland såväl offentliga som privata aktörer. Det ställs krav på ordning och säkerhet, till exempel genom fler poliser och ordningsvakter, starkare social kontroll och kameraövervakning av tunnlar och allmänna platser. Säkerhetstänkandet har spridit sig i samhället, detta trots att brottsstatistiken inte visar på någon ökad brottslighet. Istället pekar många forskare på att vi håller på att utveckla en rädslokultur i samhället, där staden starkt förknippas med brott, våld och otrygghet, våld. En rädslokultur som hotar stadens integrerande funktioner. Bland annat är olika typer av segregation och utanförskap ett stort hot mot stadens kvaliteter: det som kortsiktigt kan skapa individuell trygghet kan långsiktigt leda till kollektiv otrygghet.Denna situation utgör utgångspunkt för denna text som diskuterar hur en stad samtidigt kan vara öppen och trygg, innehålla såväl fredliga som konfliktfyllda möten samt omfatta kulturell mångfald och gemensamma normer. Med hjälp av urbansociologiska anknytningar visar jag på hur staden historiskt sett kännetecknas av mångfald, hur konflikter och kontroverser har hanterats fredligt och hur en social ordning gradvis utvecklats där vi lärt oss samspela med människor som inte delar våra intressen och livsstil. Det största hotet mot staden är kanske inte en tilltagande brottslighet, utan vår rädsla för det okända och de avgränsade liv många av oss lever där vi endast möte de som är lika mig själv?
|
|
| 6. |
- Legeby, Ann, 1972-
(författare)
-
Tillgänglighet i staden : Analyser ur ett systemperspektiv
- 2022
-
Ingår i: Jämlik livsmiljö. - Stockholm : Kungliga tekniska högskolan. ; , s. 47-96
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Jämlik livsmiljö handlar om universell utformning och inom ramen för projektet vidareutvecklas modeller och metoder för stadsrumsanalys som specifikt handlar om utmaningar som rör funktionsnedsättningar. Arbetet är primärt inriktat på att fånga systemeffekter, hur hinder eller möjliggörande gestaltning påverkar tillgängligheten i staden i sig men också i relation till olika samhälleliga resurser.Delstudien Modell & metod har utforskat hur modellen av staden kan anpassas för att bättre spegla en viss typ av funktionsnedsättning eller en viss typ av behov. Målet är att klarlägga effekter av hinder respektive möjliggörare i den byggda miljön. I första hand gäller det effekter på systemet som helhet och inte primärt de helt lokala som annars är väl uppmärksammade inom universell design. Analyserna är framför allt inriktade på den byggda miljöns möjliggörande eller hindrande effekter för äldre och för personer med funktionsnedsättningar.För personer som behöver ”sitta för att kunna gå” så har sittplatser i stadens offentliga rum en avgörande betydelse. Analyser har genomförts vilka visar vilka stråk i Uppsala stad som är försedda med bänkar så att även de som behöver vila kan ta sig fram. Analyserna avslöjar även på ett mycket detaljerat sätt att det finns stora områden som kan beskrivas som ”bänköknar”, områden som präglas av en frånvaro av sittplatser. Det visar sig att detta inte bara får negativa konsekvenser för framkomligheten i sig, utan också för tillgängligheten till viktiga målpunkter, service och olika samhälleliga resurser.Resultatet ger värdefull kunskap om nuläget i staden och utgör ett träffsäkert planeringsunderlag. Det ger vägledning om vilka åtgärder som skulle behövas samt stöd för att formulera framtida strategier och policyer. Sammantaget bidrar tillvägagångssättet till att öka förståelsen för hur universell utformning kan integreras i processer som rör stadsbyggnad och gestaltingen av det offentliga rummet. I förlängningen kan detta stödja det långsiktiga målet om att bygga en stad tillgänglig för alla, oavsett ålder eller funktionsnedsättning.
|
|
| 7. |
- Berg, Johan
(författare)
-
Den privata staden?
- 2006
-
Ingår i: Nya stadsarkeologiska horisonter. - : Riksantikvarieämbetet, Stockholm. - 9172094249 ; , s. 318-
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Börjesson, Mats
(författare)
-
Den hotande staden
- 1991
-
Ingår i: Vad styr Sverige?. - : Göteborgs universtiet, Sociologiska institutionen.
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Cele, Sofia, 1977-
(författare)
-
Flickan i staden - staden i flickan
- 2018
-
Ingår i: Barnkulturens gränsland. - Stockholm : Centrum för Barnkulturforskning, Stockholms universitet. - 9789198232349 ; , s. 104-119
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
