| 1. |
- Andersson, Robert, 1968-
(författare)
-
Brottsförebyggande arbete som politisk profilering
- 2011
-
Ingår i: Hela staden. - Umeå : Boréa Bokförlag. - 9789189140752 ; , s. 267-287
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Denna bok handlar om en svensk stads utveckling under några omvälvande årtionden runt millennieskiftet. Staden är Landskrona, men den stadsutveckling som skildras är en strukturomvandling som sker i hela västvärlden idag. Forskningen visar att bostadsomflyttningen handlar om genomgripande samhällsförändringar. Bostadssegregationen är ett uttryck för dessa förändringar.Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och offentligt. Men istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostadsområden, analyseras Hela staden. I det vakuum som uppstod efter industriepokens dramatiska nedgång har vilsenhet och otrygghet brett ut sig. Staden hålls inte längre samman, vare sig som social eller funktionell enhet. Genom en fysisk uppdelning mellan rika och fattiga områden och genom föreställningar om olika ”vi” och ”dom”, sönderfaller staden i olika beståndsdelar. Här är begreppet desintegration centralt. Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas i modern stadsutveckling. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen.
|
|
| 2. |
- Andersson, Robert, 1968-, et al.
(författare)
-
Renhetens kriminalpolitik : fortifikation, kontroll och den visuella nedsmutsningen
- 2008
-
Ingår i: “Disorder in Urban Public Space: Resistance or Crime?” “Economic Crime, Organised Crime and Corruption”. - Aarhus : Scandinavian Research Council for Criminology. - 8276880177 ; , s. 234-242
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagens kriminalpolitik och brottspreventiva arbete bygger på olika former av kontroll. Arbetet baseras på en orsaksbild där brott uppstår på grund av bristande kontroll, vilket ger att brottsförebyggande arbete handlar om ökad kontroll, gärna upp till en nolltoleransnivå. Genom teorier som Fixing brokens windows går också det brottsförebyggande arbetet hand i hand med målsättningar om att göra staden ”ren och vacker”. Ett utryck för dessa ambitioner är Stockholms stads klotterpolicy. De senaste åren har emellertid sett framväxten av ett fenomen som vanligtvis går under begreppet gatukonst, ett estetiskt uttryck som inte helt enkelt låter sig inordnas under stadens nolltolerans. Gatukonsten väcker frågan om vilka kulturella uttryck som skall tillåtas finnas i staden. I detta arbete tittar vi dels på fenomenet gatukonst i relation till dagens kriminalpolitik, dels försöker vi utveckla en teoretisk modell för hur man kan förstå dagens skeenden. Denna modell tar sin utgångspunkt i att styrandet har förskjutits från ett styrande av befolkningen till ett styrande av territorium.
|
|
