| 1. |
- Ek, Richard, et al.
(author)
-
Den statsfria staden - framtidsstaden
- 2016
-
In: Den postpolitiska staden. - Sandered : Recito. - 9789175179049 ; , s. 14-51
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 2. |
-
Den postpolitiska staden
- 2016
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Den postpolitiska staden är ett bidrag till kartläggningen av nutida urbaniseringsprocessersom sätter idéen om ekonomisk tillväxt i främsta rummet och (om)skapar staden som en tillväxtens och ackumulationens maskin. Borta är tiden då staden utgjorde det gemensammas rum och angelägenhet, i en sådan utsträckning att det inte längre går att relatera bak till den politiska idén om polis. In träder den nya staden, postpolis, en organisationsprincip helt baserad på en idé om ekonomisk tillväxt för tillväxtens egen skull, där politiken är underordnad ekonomiska imperativ, med tilltagande klassmässiga, rumsliga och etniska klyftor som följd. I den postpolitiska staden villkoras rätten till staden med omfattande övervakning och kontroll. Den postpolitiska staden formas och ordnas med säkerhetslogiker och det militära som förebild. Boken är den första som på svenska introducerar den politiska filosofin om postpolitik och postdemokrati, och berör dagens urbana geografiska, sociala, politiska och ekonomiska nuläge.
|
|
| 3. |
- Guldåker, Nicklas, et al.
(author)
-
Inledning
- 2014
-
In: Att laga revor i samhällsväven – om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden. - 9789187997006 ; 18, s. 8-9
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Under de senaste trettio åren har Sverige och Europa genomgått en dramatisk omvandling. Geopolitiska förändringar i kombination med globalisering har förändrat näringsliv och politik i grunden. Därmed har efterkrigstidens hot och risker ersatts av andra och i vissa fall mer diffusa samhällsrisker. Även sociala frågor har kommit att diskuteras och betraktas som hot och risker. Denna rapport är en samlad redovisning av forskningsprojektet ”Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För en beredskap inför 2000-talets kriser”. Projektet har pågått under tre och ett halvt år och finansierats av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Bakgrunden till forskningsprojektet är den framväxt eller snarare återkomst av socialt orsakade risker, händelser och kriser som inträffat i början av 2000-talet men som historiskt sett inte är nya. Vad som kan ses som sociala risker är ett brett fält, men under senare år har särskilt konflikter i svenska bostadsområden blivit särskilt uppmärksammade. Som rapporten visar har begreppet social risk emellertid ett mycket bredare användningsområde än så. Forskningsprojektets syfte har varit att identifiera och analysera sociala risker och deras bakomliggande orsaker, men också att utveckla metoder och synsätt för social riskanalys samt ge förslag på hur samhället i vid mening skall kunna förbättra sin förmåga att motverka och hantera sociala risker.Projektet har behandlat ett antal forskningsfrågor:• Hur kan sociala risker bestämda av långsamma och underliggande samhälleliga förändringsprocesser identifieras och analyseras?• Hur kan lokalt förankrade nätverk för risk- och krishantering utvecklas och stödjas, och vilken roll kan myndigheter som räddningstjänst och polis ha i detta arbete?• Är vissa bostadsområden med likartade förhållanden mer motståndskraftiga (resilienta) mot socialt oönskade händelser än andra och i så fall varför?• Hur kan en gemensam kunskapsutveckling och kunskapspraktik kring sociala risker och krishantering utvecklas och tillämpas mellan räddningstjänst, polis, kommunala förvaltningar, fastighetsföretag, forskning och andra aktörer?
|
|
| 4. |
- Ek, Richard, et al.
(author)
-
Att laga revor i samhällsväven - om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden
- 2014
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Håller Sverige på att glida isär, fragmenteras eller är sprickorna i välfärden få och begränsade? Det är svårt att bortse från att de senaste 30 årens utveckling har inneburit stora förändringar i den välfärdsstat som utvecklades främst efter andra världskriget. I vissa avseenden har skyddsnäten blivit glesare. Utvecklingen har varit särskilt markant efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Samtidigt har stora delar av befolkningen fått en högre levnadsstandard och större valfrihet än tidigare. Att göra riskbedömningar ingår numera i de flesta familjers vardagsliv, om det så gäller val av bostad, boendeort, yrkesval, mat, skola, bank, lån, vårdcentral, försäkrings- eller elbolag för att bara nämna några av alla de valsituationer som uppstått. Värre är det för de grupper som har mer utsatta livssituationer och inte kan eller har begränsade möjligheter att välja. Dessa grupper finns både på landsbygden och i städerna. Strukturförändringar inom näringsliv, utvecklingen i omvärlden och förändringar i den traditionella välfärdsstaten leder till osäkerheter för många människor och deras livssituationer och framtidsutsikter. I många delar av Europa återvänder en politiskt aggressiv nationalism som utnyttjar den oro som växt fram i eurokrisens spår. Om sociala risker hittills främst handlat om social utsatthet för vissa individer, sociala grupper och bostadsområden kommer framtiden kanske att innebära en breddad riskbild med ökad ekonomisk, politisk och etnisk polarisering, men också ifrågasättande och angrepp på demokratiska institutioner. Att i förtid göra relevanta bedömningar av sociala risker kan utifrån ett sådant perspektiv vara en god försäkring för att så tidigt som möjligt vidta nödvändiga åtgärder för att upprätthålla den demokrati och de starka tillitsformer som kännetecknat ett land som Sverige. Sociala risker i urbana områden blir allt mer uppmärksammade. Detta projekt har analyserat sociala risker och bakomliggande orsaker, utvecklat metoder för risk- och sårbarhetsanalys samt gett förslag på förebyggande åtgärder för att hantera sociala risker.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Clark, Eric, et al.
(author)
-
Kulturgeografisk forskning om svenska storstäders kulturmiljöer under efterkrigstiden
- 2001
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport ger en översikt över kulturgeografisk forskning som berör kulturmiljöer i de tre svenska storstadsregionerna under efterkrigstiden. Översikten är strukturerad efter tema snarare än tidsavsnitt eller region. Dessa tema är "Mark och planering", "Stadens funktionsuppdelning och dagligrum", "Geografisk stadsekologi", "Platsen i staden" samt "Segregation och stadsomvandling". Rapporten har skrivits på uppdrag av Riksantikvarieämbetet som ett led i projektet "Storstadens arkitektur och kulturmiljö".
|
|
| 7. |
- Larsson, Per, 1971-
(author)
-
Samnyttjad mark och urbana allmänningar : En fallstudie av skyfallsanpassning i Malmö och Köpenhamn
- 2020
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- I avhandlingen analyseras möjligheter och hinder för samnyttjande av mark utifrån en fallstudie av skyfallsanpassning i Malmö och Köpenhamn. Som bakgrund står de klimatutmaningar i form av ökad framtida nederbörd och risk för översvämningar som städerna ställs inför, tillsammans med en tilltagande konkurrens om marken från allt fler behov. Fallstudien jämför hur de båda städerna planerat för och tagit sig an skyfallsanpassningen av befintliga stadsmiljöer. Fallstudiens huvudsakliga intresse utgörs dock inte av skyfallsanpassning som sådan, utan denna nyttjas främst för att ta reda på kommunernas inställning till möjligheten att samnyttja mark, samt vilka reella svårigheter samnyttjandet medför. Analysen av fallstudien sker med hjälp av governance-teorier där ett flertal institutionella hinder belyses såväl på strukturell nivå som inom det praktiknära genomförandet. Jämförelsen mellan städerna gör det tydligt att de institutionella förutsättningarna för samnyttjande ser olika ut, men att olikheten också förstärks av kommunernas förmåga att nyttja styrmedel för att möjliggöra skyfallsanpassning genom samnyttjande av mark. Analysen använder även teorier om allmänningar och urbana allmänningar för att belysa institutionella strukturer för samnyttjande av mark utan äganderättsliga anspråk. Avhandlingen har resulterat i att kunna beskriva två olika former av samnyttjande i termer av urban allmänning. Den första formen beskriver allmänningen som ett objekt och belyser i synnerhet materiella och institutionella aspekter. I samband med att ett stort antal markområden inom såväl kvartersmark som allmän platsmark anpassas att avlasta det allmänna va-ledningsnätet vid skyfall, bildas ett nätverk som kan besk- 14 rivas som en urban allmänning. Denna form av urban allmänning utgör ett objekt som sammanfogas genom dess funktionella samband men bibehåller ett diversifierat ägande och förvaltning. Den andra formen beskriver den urbana allmänningen som en process där möjligheten till samnyttjande inom allmän platsmark föranleder inkluderande invånarmedverkan. Genom invånardeltagande och uppmuntran till initiativtagande i den egna stadsdelen tillför samnyttjandet sociala värden till stadsrummet i form av trivsel, trygghet, tillhörighet och andra uttryck för livskvalitet. Denna invånarmedverkan utgör tydliga uttryck för den urbana allmänningen som process samtidigt som själva objektet, stadsrummet, kan fortsätta att räknas som endera en offentlig resurs under kommunal förvaltning eller en gemensam resurs under privat förvaltning. Avhandlingens slutsatser beskriver samnyttjandets möjligheter som en till stora delar outforskad potential att finna synergier och funktionell integration mellan olika markanvändningar och funktioner i stadsrummet. Med ett resursbaserat synsätt ses samnyttjande av mark som ett verktyg att överbrygga fastighetsindelning och de planerade användningsgränserna utan att äventyra egendomsrätten eller planinstrumentets intentioner. Det resursbaserade synsättet ger också samnyttjande möjlighet att låta såväl allmän platsmark som kvartersmark bidra med kvaliteter till staden genom positiva externa effekter. Samnyttjandets huvudsakliga hinder utifrån fallstudierna beskrivs från ett kommunalt institutionellt perspektiv med de tre faktorerna: ett snävt sektorsperspektiv, en strikt uppdelning mellan offentlig och privat mark samt betydelsen av styrmedel. Slutsatsen är att det finns goda möjligheter att berika städernas stadsrum med fler och mer integrerade funktioner genom att utveckla samnyttjande av mark. Denna omställning ställer emellertid krav på ett förhållningssätt av tvärsektoriell samverkan och institutionell förändring.
|
|
