| 1. |
- Guldåker, Nicklas, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2014
-
Ingår i: Att laga revor i samhällsväven – om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden. - 9789187997006 ; 18, s. 8-9
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under de senaste trettio åren har Sverige och Europa genomgått en dramatisk omvandling. Geopolitiska förändringar i kombination med globalisering har förändrat näringsliv och politik i grunden. Därmed har efterkrigstidens hot och risker ersatts av andra och i vissa fall mer diffusa samhällsrisker. Även sociala frågor har kommit att diskuteras och betraktas som hot och risker. Denna rapport är en samlad redovisning av forskningsprojektet ”Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För en beredskap inför 2000-talets kriser”. Projektet har pågått under tre och ett halvt år och finansierats av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Bakgrunden till forskningsprojektet är den framväxt eller snarare återkomst av socialt orsakade risker, händelser och kriser som inträffat i början av 2000-talet men som historiskt sett inte är nya. Vad som kan ses som sociala risker är ett brett fält, men under senare år har särskilt konflikter i svenska bostadsområden blivit särskilt uppmärksammade. Som rapporten visar har begreppet social risk emellertid ett mycket bredare användningsområde än så. Forskningsprojektets syfte har varit att identifiera och analysera sociala risker och deras bakomliggande orsaker, men också att utveckla metoder och synsätt för social riskanalys samt ge förslag på hur samhället i vid mening skall kunna förbättra sin förmåga att motverka och hantera sociala risker.Projektet har behandlat ett antal forskningsfrågor:• Hur kan sociala risker bestämda av långsamma och underliggande samhälleliga förändringsprocesser identifieras och analyseras?• Hur kan lokalt förankrade nätverk för risk- och krishantering utvecklas och stödjas, och vilken roll kan myndigheter som räddningstjänst och polis ha i detta arbete?• Är vissa bostadsområden med likartade förhållanden mer motståndskraftiga (resilienta) mot socialt oönskade händelser än andra och i så fall varför?• Hur kan en gemensam kunskapsutveckling och kunskapspraktik kring sociala risker och krishantering utvecklas och tillämpas mellan räddningstjänst, polis, kommunala förvaltningar, fastighetsföretag, forskning och andra aktörer?
|
|
| 2. |
- Guldåker, Nicklas, et al.
(författare)
-
Brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande rapport är genomförd inom forskningsprojektet Bostadsbränder i storstadsområden - rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden. Projektet är finansierat av MSB och har Institutionen för Urbana studier på Malmö universitet och Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet som bas. I denna rapport presenteras och analyseras det förebyggande brandsäkerhetsarbete som genomförsoch utvärderas i de räddningstjänstförbund och storstadsområden som ingår i studien. Genomgången berör olika förebyggande aktiviteter och faktorer som påverkar brandsäkerhetsarbetet med primärt fokus på bostadsbränder. I rapporten presenteras även ett förslag på hur ett områdesbaserat arbetssätt kan utvecklas och tillämpas som ett stöd till räddningstjänsters och andra berörda samhällsaktörers arbeten med att minska antalet brandriskmiljöer och höjabrandskyddsförmågan hos enskilda hushåll och andra aktörer.
|
|
| 3. |
- Ek, Richard, et al.
(författare)
-
Att laga revor i samhällsväven - om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Håller Sverige på att glida isär, fragmenteras eller är sprickorna i välfärden få och begränsade? Det är svårt att bortse från att de senaste 30 årens utveckling har inneburit stora förändringar i den välfärdsstat som utvecklades främst efter andra världskriget. I vissa avseenden har skyddsnäten blivit glesare. Utvecklingen har varit särskilt markant efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Samtidigt har stora delar av befolkningen fått en högre levnadsstandard och större valfrihet än tidigare. Att göra riskbedömningar ingår numera i de flesta familjers vardagsliv, om det så gäller val av bostad, boendeort, yrkesval, mat, skola, bank, lån, vårdcentral, försäkrings- eller elbolag för att bara nämna några av alla de valsituationer som uppstått. Värre är det för de grupper som har mer utsatta livssituationer och inte kan eller har begränsade möjligheter att välja. Dessa grupper finns både på landsbygden och i städerna. Strukturförändringar inom näringsliv, utvecklingen i omvärlden och förändringar i den traditionella välfärdsstaten leder till osäkerheter för många människor och deras livssituationer och framtidsutsikter. I många delar av Europa återvänder en politiskt aggressiv nationalism som utnyttjar den oro som växt fram i eurokrisens spår. Om sociala risker hittills främst handlat om social utsatthet för vissa individer, sociala grupper och bostadsområden kommer framtiden kanske att innebära en breddad riskbild med ökad ekonomisk, politisk och etnisk polarisering, men också ifrågasättande och angrepp på demokratiska institutioner. Att i förtid göra relevanta bedömningar av sociala risker kan utifrån ett sådant perspektiv vara en god försäkring för att så tidigt som möjligt vidta nödvändiga åtgärder för att upprätthålla den demokrati och de starka tillitsformer som kännetecknat ett land som Sverige. Sociala risker i urbana områden blir allt mer uppmärksammade. Detta projekt har analyserat sociala risker och bakomliggande orsaker, utvecklat metoder för risk- och sårbarhetsanalys samt gett förslag på förebyggande åtgärder för att hantera sociala risker.
|
|
| 4. |
- Guldåker, Nicklas, et al.
(författare)
-
Rumsliga skillnader i den socialt fragmenterade staden
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande rapport är genomförd inom forskningsprojektet Bostadsbränder i storstadsområden - rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden. Projektet är finansierat av MSB och har Institutionen för Urbana studier på Malmö universitet och Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet som bas. I denna rapport presenteras bostadsbrandutvecklingen mellan åren 2007 och 2015 i de räddningstjänstförbund, storstadsområden och kommuner som ingår i studien. Rapporten kommer att belysa den generella bostadsbrandsutvecklingen över tid och rum och redogöra för hur vanligt förekommande olika kategorier av bostadsbränder är i olika storstadsområden.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nordgren, Johan, et al.
(författare)
-
Hembesök som brandförebyggande arbete
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande rapport är genomförd inom forskningsprojektet Bostadsbränder i storstadsområden - rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden. Projektet är finansierat av MSB och har Institutionen för Urbana studier på Malmö universitet och Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet som bas. Denna rapport fokuserar på hembesök som förebyggande brandskyddsarbete och hur det kan utvärderas. En teoretisk analysmodell för utvärdering av hembesök prövas empiriskt.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Jerry, et al.
(författare)
-
Skillnader i brandförekomst inom och mellan olika storstadsområden – en statistisk analys
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande rapport är genomförd inom forskningsprojektet Bostadsbränder i storstadsområden - rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden. Projektet är finansierat av MSB och har Institutionen för Urbana studier på Malmö universitet och Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet som bas. I denna rapport presenteras skillnader i brandförekomst inom och mellan olika storstadsområden mellan åren 2007 och 2015 i de räddningstjänstförbund, storstadsområden och kommuner som ingår i studien utifrån ett statistiskt perspektiv.
|
|
| 8. |
- Rasmusson, Markus, et al.
(författare)
-
Smart Brandbekämpning - Användning av data i strategiskt brandsäkerhetsarbete
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande rapport är genomförd inom forskningsprojektet Bostadsbränder i storstadsområden - rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden. Projektet är finansierat av MSB och har Institutionen för Urbana studier på Malmö universitet och Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet som bas. Syftet med denna rapport är att ge en översikt över internationella exempel på hur data används, vilka metoder för strategiskt brandskyddsarbete som bedrivs och hur ett sådant arbete kan utvecklas för av svenska räddningstjänster för att kunna ta mer underbyggda beslut i sitt strategiska brandsäkerhetsarbete.
|
|
| 9. |
- Guldåker, Nicklas, et al.
(författare)
-
Bostadsbränder i storstadsområden
- 2018
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Syftet med detta forskningsprojekt är att i samverkan med räddningstjänster, kommuner och andra berörda aktörer i storstadsområden, analysera bakomliggande bestämningsfaktorer till rumsliga, bebyggelse - och befolkningsmässiga skillnader i förekomsten av bostadsbränder. Projektet ska genom samproduktion med berörda aktörer utveckla förslag på hur brandsäkerhetsarbetet kan bedrivas och utvärderas i dagens socialt fragmenterade storstadsområden.De forskningsfrågor som ska besvaras är:• Hur ser utvecklingen ut avseende bostadsbränder i de olika storstadsområdena?• Finns det olika typer och koncentrationer av bostadsbränder i de olika storstadsområdena? I så fall, hur ser dessa ut?• Varför finns det skillnader i brandförekomst inom och mellan de olika storstadsområdena?• Hur bedrivs och utvärderas brandsäkerhetsarbete i de olika storstadsområdena?• Hur bör brandsäkerhetsarbetet bedrivas och utvärderas i den socialt fragmenterade staden?Bostadsbränderna per 1 000 invånare minskar överlag i hela Sverige mellan 2007-2015. Det gäller även i storstadsområdena där särskilt Malmö har en kraftig nedgång främst beroende på ett minskat antal anlagda bränder. Samtliga storstadsområden har tydliga rumsliga koncentrationer av bostadsbränder.
|
|
| 10. |
- Tykesson Klubien, Mona, et al.
(författare)
-
Kvalitetsgranskning av insatsrapportering av bostadsbränder - Storstadsområdena Malmö, Göteborg, Södertörn och Stockholm
- 2018. - 2
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande rapport redovisar en studie inom forskningsprojektet Bostadsbränder i stor-stadsområden - rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden. Syftet med rapporten är att analysera i vad mån skillnaderna i statistiken gällande bostadsbränder i storstadsområdena Malmö, Göteborg, Södertörn och Stockholm kan förklaras av olikheter i hur inrapporteringen av bostadsbränder går till. Perioden som studeras är 2007-2013. Studien baseras på intervjuer med nyckelpersoner inom fyra räddningstjänstförbund, utdrag från MSB:s statistikdatabas IDA och förbundens lokala datorstöd. Resultaten visar att skillnaderna i förekomsten av bostadsbränder till viss del kan förklaras med olikheter och kvalitetsproblem relaterat till hur förbunden samlar in och sammanställer insatsdata. Omfattningen är svår att kvantifiera men studien visar att det sannolikt finns problem med tillförlitligheten i samtliga förbund. Mest påtag-liga verkar kvalitetsbristerna vara inom Storstockholm brandförsvar och inom Söder-törns brandförsvarsförbund. Problemen utgörs dels av att brandrelaterade olyckor kategoriseras olika mellan förbunden och i förhållande till MSB:s riktlinjer, att skadeplatser inte är korrekta, att rapporter inte fylls i fullständigt och att det i vissa fall förekommer bortfall.Orsakerna är flera; outvecklade rutiner, brist på återkoppling, upplevd tidsbrist inom förbundet och otydliga riktlinjer vad gäller definitioner på nationell nivå. Det finns dock tecken på förbättring vad gäller kultur och systematik som är viktig inför lanseringen av den nya insatsrapporten 2016. Författarna drar slutsatsen att problemen med datamaterialet inte är så omfattande eller allvarliga att det inte kan ge tillförlitliga analysresultat av bakomliggande orsaker till bostadsbränder. Materialet kommer därför att användas i vidare studier.
|
|
