| 1. |
-
Staden
- 2005
-
Ingår i: Fronesis. - 1404-2614. ; :18
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Mer än halva mänskligheten bor nu i städer. I Fronesis nr 18 granskas stadens roll i en globaliserad kapitalism, och dess roll för flödena av människor och ekonomiska värden. Det handlar om framväxten av en nyliberal stadspolitik, byggd på nya klass- och könsorättvisor, nya gränser och kontroll.Den nyliberala staden och dess alternativI år beräknas världens stadsbefolkning överskrida antalet människor som bor på landsbygden. Det som hände i Sverige för 70 år sedan händer i dag på global nivå. Föreställningen om Syd som ruralt och jordbruksdominerat, i motsats Nord som antas vara urbant och industriellt, förefaller inte längre giltig. Det är inte i Nord som den största tillväxten av stadsbefolkningar sker, utan i Syd.Fronesis nr 18 har tema Staden. Det handlar om de växande städernas roll i den globaliserade kapitalismen. Om vilka mekanismer som länkar samman staden med de globala flödena av människor, varor och kapital. Om framväxten av en nyliberal stadspolitik, vars kärna ligger i att marknadsföra städerna för att attrahera kapital och ”rätt” arbetskraft, samtidigt som det skapas nya gränser och kontrollformer. Och om hur nya klass- och könsorättvisor växer fram som ett resultat av denna politikDet tycks som om de snabbast växande städerna i dagens Syd närs av en bräcklig informell sektor, med en explosionsartad ökning av slumområden i dess spår. Mike Davis skriver om den globala urbana befolkningsutvecklingens betydelse för Syd när det gäller demokrati, utveckling och välfärd.Tudelningen av städer i Nord behandlas i en rad texter av bland andra geograferna Saskia Sassen och Neil Smith och arkitekten Lars Mikael Raattamaa. Som regionala tillväxtmotorer och noder i ett globalt ekonomiskt nätverk tycks storstäderna allt mer frigöra sig från sina nationella kopplingar, för att likt medeltidens stadsstäder leva sina egna liv. Politikens syfte blir att attrahera och hålla kvar välutbildade och tillväxtgenererande grupper, vilket samtidigt förutsätter en ökning av lågbetalda och osäkra tjänstearbeten.Dalia Mukhtar-Landgren skriver om Malmö kommuns handlingsplan Välfärd för alla och hur diskursen kring ”problemstaden” både reflekterar och reproducerar befintliga ojämlikheter.Vi introducerar även kulturgeografen David Harveys teorier om pengarnas, tidens och rummets betydelse för den urbana utvecklingen. Ekonomen Massimo De Angelis skriver om behovet av allmänningar och diskuterar hur staden kan grunda sig på andra principer än marknadsutbytet.
|
|
| 2. |
- Wennerhag, Magnus, et al.
(författare)
-
Staden och motståndet
- 2001
-
Ingår i: Stadskultur. ; , s. 37-45
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En text om betydelsen av rummet, makten och motståndet i staden – från modernitet och postmodernitet.
|
|
| 3. |
- Wennerhag, Magnus
(författare)
-
Staden och motståndet
- 2001
-
Ingår i: Stadskultur. - Lund : Sociol. inst., Univ.. - 9172671157 ; , s. 37-45
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Ojämlikhetens nya geografi. Texter om stadens och rummets förändringar under den globala kapitalismen
- 2011
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vem har rätt till staden i en tid präglad av ökad ojämlikhet, gentrifiering och konkurrens städer emellan? Hur har nyliberalismen berett rum för kapitalismen genom att frånta människor deras platser och rättigheter? Vilka är förutsättningarna för samhällsförändring? I Ojämlikhetens nya geografi analyserar kulturgeografen David Harvey den globala kapitalismens nya rumslighet och den ojämlikhet som den skapar. Han diskuterar hur vår kunskap om dessa processer kan bidra till att både stärka jämlikheten och förbättra miljön. Boken innehåller några av Harveys mest betydande texter och teorier. Här finns både nyskrivet och äldre material från ett författarskap som under fyra årtionden gett oss viktiga inblickar i kapitalismens rumsliga dimension.
|
|
| 6. |
- Hörnqvist, Magnus, et al.
(författare)
-
En öppen stad, en ej befästad
- 2005
-
Ingår i: Fronesis. - 1404-2614. ; :18, s. 8-19
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vår tid är urbanitetens epok. Människor vill komma till staden. Utflyttningen från landsbygd till stad tycks vara en social omvandlingsprocess utan ände. I dagens Sverige bor 84 procent av befolkningen i städer. På tvåhundra år har förhållandet mellan stad och landsbygd nästan vänts i sin motsats. Någon gång under 1930-talets början passerade antalet stadsboende landsbygdens befolkning. Det som hände i Sverige för 70 år sedan händer i dag på global nivå. Under 2005 beräknas antalet människor som bor i en stad någonstans i världen passera det antal som bor på landsbygden. Och det är inte i Nord som den största tillväxten av stadsbefolkningar sker, utan i Syd. Bilden av Syd som det rurala, jordbrukshushållande och efterblivna – i kontrast till bilden av Nord som det urbana, industriella och i utveckling stadda – känns allt mer förfelad. Det är i Syd som de verkligt stora städerna formligen exploderar fram. Men denna omkastning innebär inte en utvecklingsväg som följer det sätt på vilket storstäder i Nord växte fram. Det paradoxala för storstäderna i Syd är att det inte alltid är industrialiseringen som driver fram urbaniseringen. Stor- eller megastäderna i Syd närs av en bräcklig informell sektor. Denna utveckling av en "informaliserad" sektor på arbetsmarknaden – med lågbetalda och osäkra tjänstearbeten – är inte något som enbart sker i Syd. Det som tycks karaktärisera västvärldens metropoler är just framväxten av denna typ av arbeten, samtidigt som industrijobben är på tillbakagång. Samtidigt blir storstäderna allt viktigare för de globala ekonomiska flödena – och självmedvetenheten om detta faktum hos städernas makthavare växer i samma utsträckning. Städer konkurrerar med andra städer om att attrahera kapital och arbetskraft. Staden blir ett varumärke som ska säljas in på städernas marknad, med hjälp av stadsmiljöer som passar en framväxande kreativ klass.
|
|
| 7. |
- Wennerhag, Magnus, et al.
(författare)
-
En annan värld är möjlig
- 2007
-
Ingår i: Rapport 4: En ny demokrati. - 9789197700832 ; , s. 48-54
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det är mot bakgrund av globaliseringens demokratiska underskott man bör se uppkomsten av det som kommit att kallas den globala rättviserörelsen. När denna rörelse blev synlig i slutet av 90-talet var det oftast genom demonstrationer under de globala och regionala maktinstitutionernas toppmöten. Under senare år har rörelsen dock allt mer förknippats med det som kallas ”sociala forum” – breda och välbesökta sammankomster för diskussioner om samtida problem och framtida lösningar. Som modell för de sociala forumen står World Social Forum, som arrangerades för första gången i januari 2001 i den sydbrasilianska staden Porto Alegre. Huvudparollen var ”en annan värld är möjlig”. Sedan dess har sju sociala världsforum hållits, i bland annat Porto Alegre, Mumbai och Nairobi. Även i Sverige har ett antal lokala sociala forum hållits, med World Social Forum som förebild. För att undersöka vilka frågor som engagerar aktivister inom den globala rättviserörelsen genomförde jag 2004 tillsammans med fyra andra forskare – Hilma Holm, Johan Lindgren, Henrik Nordvall och Adrienne Sörbom – en större enkätundersökning. Sammanlagt 1066 aktivister gav oss sin syn på en rad frågor, vid tre forum som hölls i Lund, Göteborg och Stockholm. I denna artikel redovisas delar av denna undersökning.
|
|
