| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Kaatari, Hans, 1952-
(författare)
-
Symbolfunktion och mening : En undersökning av den psykoanalytiska psykoterapins artegna väsen
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This work in two parts – entitled Symbolic Function and Meaning: An Investigation of the Species-Specific Essence of Psychoanalytic Psychotherapy – could be characterized as an interpretation of the above-mentioned therapy and the meaning of its particular experience. In the first part, besides a licentiate thesis, four topics are examined: the therapeutic framework, the transference – especially in neurotic form – and its interpretation, psychotherapy with borderline patients, and therapy with psychotics. This has been done by combining studies of literature with analyses of the transference meaning of a number of illuminative clinical examples or vignettes – anecdotes, i.e. narratives with a significant point – the main part of which are the outcome of the author’s own activity in the form of participant observation as a psychotherapist. The general conclusion is that promoting the symbolic function is the essential ingredient in the psychoanalytic form of therapy – its very rationality – and how it effectuates its unique therapeutic potentiality; a characterization which, despite obvious differences in the adequacy of symbolic functioning, is valid irrespective of whether the patient is diagnosed as neurotic, borderline or psychotic. In the second part – essentially of a theoretical nature in contrast to the preceding one – the study is influenced by philosophical hermeneutics, and in this process assimilates its particular conceptuality. The continued analysis of the research object shows that it is misleading, in view of its ontology, to conceptualize it in medical terms as treatment. Aimed at promoting the symbolic function by the transference being interpreted, psychoanalytic psychotherapy instead operates in an ethical dimension and is rather what Aristotle terms a praxis, on the one hand; on the other hand, it is moreover implicitly human science action research into intersubjective appropriation of meaning. In this latter respect, the investigation highlights the fact that the very special interview method in the form of free associations, with their reflexivity, gives the psychoanalytic form of psychotherapy the potential to be not only a qualitative research method but also simultaneously metaresearch. The analyses of the transference meaning of clinical anecdotes in the first part have thereby been able to be methodologically clarified retroactively as psychoanalytic metaresearch.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 7. |
- Sporre, Karin, 1952-
(författare)
-
Barn, kvinnor och passion
- 2020
-
Ingår i: Kvinnligt religiöst ledarskap. - Stockholm : Södertörns högskola. - 9789189109032 ; , s. 219-228
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I kapitlet presenteras huvuddragen i filosofen John Walls syn på hur barn och frågor om barns rättigheter skulle kunna förvandla etisk teori på ett grundläggande sätt. Detta utifrån hans bok (2010) Ethics in Light of Childhood.
|
|
| 8. |
- Strand, Marianne, et al.
(författare)
-
Ofilmatiserat
- 2017
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En film är en berättelse visualiserad genom rörlig bild och ljud. Men vad är en filmberättelse som aldrig filmatiseras? Runtomkring i världen ligger de, i lådor, staplar, pärmar och kartonger, i väskor, lönnfack, på vindar och i källare; prydliga, tummade, nedklottrade, fläckade, vitsläta eller skrynklade – oräkneliga filmmanuskript, berättelser utfunderade in i minsta detalj och som under långa perioder uppfyllt en människa, men som aldrig nått eller någonsin kommer att nå läsare eller publik. Tillsammans utgör dessa berättelser en omätlig, osynlig gravgård. Rapporten OFILMATISERAT, som ges ut av Nordiskt Filmarkiv, ställer frågan om filmmanuskriptet besitter egenvärde och funktion bortom syftet att transponera text till kropp, röst, ljud och scenografi. Vad kan i så fall dessa, av olika skäl ratade, berättelser erbjuda forskare inom till exempel litteratur- och filmvetenskap, etnologi, genusstudier, idé- och mentalitetshistoria? Rapporten presenterar (facsimile!) ett kanske lite udda textfynd bestående av tre kortfilmsmanuskript, och ett försök till kontextualisering görs. Manuskripten kompletteras med en serie polaroidbilder från något som kan ha varit tänkta eller verkliga inspelningsplatser, samt avfotograferade föremål från själva fyndplatsen. Läsaren bjuds in att själv visualisera de orealiserade filmberättelserna. För som arkivarie Ingrid M. Ripa skriver kanske det är ”just i texten, i narrativets ansiktslösa partitur, vi möter filmens själva väsen?”
|
|
