| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Vipsjö, Lars, 1959-, et al.
(författare)
-
Sagospelet Skaraborg
- 2023
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- KLUB-böckerna om Kira och Luppe är en barnboksserie som utspelar sig i gamla Skaraborgs län. Varje kommun har en egen bok med ett eget mytologiskt väsen ur den svenska folktron, exempelvis Jättinnan i Falköping, Näcken i Tibro och Gäddfrun i Grästorp.Spelet går ut på att lösa uppdrag genom att hitta på smarta och roliga sagor om skatter och väsen i Skaraborg. Spelarna kan hitta på sagor tillsammans, eller var för sig. De två olika spellägena gör att alla kan spela på det vis som passar dem bäst, kanske beroende på vad man gillar, eller hur gamla spelarna är.Till stöd för berättandet finns en karta över Skaraborg, vilken utgör spelplanen, och spelkort med bilder och spännande information om väsen, magi och skatter, kopplade till olika platser på kartan. Platserna går att besöka och skatterna finns faktiskt att se.KLUB Sagospelet Skaraborg har tagits fram i samarbete med Högskolan i Skövde, alla Skaraborgs kommuner, Västergötlands museum, Platåbergens geopark och Lokrantz förlag. Målgruppen är bred, från barn till alla som är intresserade av nordisk mytologi och av att själva dra en skröna.
|
|
| 7. |
- Dybelius, Anders, 1955-
(författare)
-
Bland titanomagnetitolivinit och gruvrået [Instagram]
- 2022
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Om du vill upptäcka en historisk plats ska du bege dig till Tabergsgruvan. Här han man brutit malm sedan 1400-talet. Här finns den unika stenarten titanomagnetitolivnit som bara finns på någon mer plats som i Rhode Island i USA.Mystiken i gruvan var enligt folktron stark. Skogsrået var ett kvinnligt väsen i folktron, men det fanns även ett kvinnligt väsen kopplat till gruvor, kallat gruvrået. Hon hade makten över gruvan och hon visade sig oftast som en elegant klädd dam. Ibland kunde hon framstå som skepnaden av ett djur. Det var därför förbjudet att döda något i gruvan för då gick man en ond bråd död till mötes. Alla ”djur” i gruvan var nämligen också hennes husdjur. Sex arter fladdermöss finns i Tabergsgruvan och de var gruvråets ”husdjur” och de får man inte skada. Skötte man sig däremot kunde gruvrået uppenbara sig och vara god och visa var man fann malm.
|
|
| 8. |
- Halldin, Olof, 1961-
(författare)
-
Dokumentation och reflexion från en kunskapsinsamling i Flandern : [del1]
- 2013
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Slutligen:Mitt bidrag här är att problematisera hur man kan arbeta som bibliotekarie på ett konstnärligt lärosäta för, som jag ser det, behöver en del nytänkande genomföras. Hur man bygger en samling när forskningen och utbildningen sker inom det konstnärliga området blir därmed enavgörande fråga (och kanske en egen artikel). Vad ska med andra ord stå på hyllorna när det primärt inte handlar om historisk vetenskaplig forskning utan om ett utforskande av konstens väsen. Vad kan användas för inspiration i denna process är den fråga jag försöker få svar på. Ett sätt är att studera den konstnärliga processen på plats och därför har bildningsresan till Flandern gett en hel del insikter som jag menar bör sätta spår i biblioteket vid Stockholms dramatiska högskola.
|
|
| 9. |
- Nilsson, Ola
(författare)
-
Kända och okända kroppars utbredning
- 2010
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Upprinnelsen till Kända och Okända kroppars Utbredning är min syster Annelies plötsliga död den 6 januari 2006. Chocken och sorgen som följde av att behöva ta avsked av henne alldeles för tidigt berör mig fortfarande. Drygt ett år senare dog även min far, Sven. Han var 82 år och 363 dagar gammal. Självklart inte lika plötsligt och oväntat, nedbruten av sjukdom och sorg de senaste åren. Ytterligare en person finns med i projektet och det är min morbror Bertil. Även han dog en för tidig död, 1990. Han dog alkoholiserad och ensam i sin lägenhet. Gestaltningen och texten är sammantaget min berättelse om vilka Annelie, Sven och Bertil var. Projektets namn Kända och Okända kroppars Utbredning refererar dels till faktiska människokroppar, personer, men även till fysiska objekt som har en utbredning, en kropp. Dels refererar det till minnen, eller kanske främst delvis bortglömda fragmentariska minnen, som också har en utbredning för att kunna ta plats i medvetandet. Huvudsyftet i mitt textarbete är att peka på det som försiggår i mig i förhållande till det jag gestaltar. Men det har också varit viktigt, som arbetsmetod, att arbeta parallellt med text och gestaltning. Detta parallella arbetssätt har gjort att texten fått en betydelse utöver sin funktion i projektet; den är också är en del av gestaltningen. Projektet har en stark jagprägel, men det finns implicit ett antagande att jag är beroende av mina medmänniskor, för att få syn på mig själv. Under projektets fortskridande har en frågeställning växt fram som problematiserar minnesakten. Vad är det jag rekonstruerar när jag minns den andre? Jag betraktar det som en relativ tidsaxel där jag rekonstruerar dåtid genom minnet betraktat i nutid. I projektet är det viktigt för mig att gestaltningen tar form parallellt med minnesefterforskningen i en sorts sekventiell process. Arbetet består av att kartlägga historien simultant med det framväxande dramat. Projektets väsen utgörs av efterforskandet med antagandet att det påverkar gestaltningen och minnena över tid. Skrivandet och texten är verktyg för att undersöka och rekonstruera minnen, men kommer också att vara en del av, och en länk till, gestaltningen. Däremot har jag valt att inte beskriva gestaltningsproces-sen i text. Hannah Arendts och Jacques Lacans teorier har betydelse för mitt arbete och jag återknyter till dem i den avslutande texten. Jag redovisar essän i scener för att styra läsningen av verket till den berättelse det är. I den berättelsen blandas nutida reflexioner med gamla minnen och drömmar. Men även dikttexter och påhittade drömmar dyker upp. För mig är det ett sätt att hantera komplexiteten med minnesarbetet. Essän bygger på min processdagbok som är basen för allt arbete i projektet. Jag har också varit på en privatseans med en spiritist för att undersöka hur den kontakten kan påverka berättelsen. Berättaren står i essän för gamla minnen, drömmar och dikttexter, Vittnet står för nutida reflektioner och Spiritisten redovisar delar av seansen. Sammantaget en sorts materialisering av medvetandeströmmar.
|
|
