| 1. |
- Alm Carlsson, Gudrun, et al.
(författare)
-
Riskuppskattningar och strålskydds-rekommendationer : Vår strålningsmiljö
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Människan har i alla tider varit utsatt för joniserande strålning. Kosmiskstrålning och naturligt radioaktiva nuklider i vår omgivning och i vår kropp ger ett årligtbidrag till den absorberade dosen i hela kroppen, som i genomsnitt för människorna påjorden uppgår till 1 mGy/år (1Gy = 1 J/kg). Det finns områden på jorden där stråldosenfrån naturlig strålning är 10-100 ggr större, jfr avsnittet "Vår strålningsmiljö". I slutet av 1800-talet upptäckte Röntgen röntgenstrålningen och Becquerel den naturligaradioaktiviteten. Människan fick därmed för första gången tillgång till starka källor avjoniserande strålning. Dessa togs snabbt i bruk framförallt inom medicinsk röntgendiagnostikoch radioterapi. Man gjorde snart bittra erfarenheter av den joniserandestrålningens skadliga biologiska verkningar efter höga stråldoser. Fram till år 1922 hadec:a 100 radiologer dött av strålskador. Man insåg att något måste göras för att förbättraläget för personalen och år 1928 bildades ICRP (International Commission on RadiationProtection). ICRP ger ut rekommendationer för strålskydd, som ligger till grund förnationella lagar och förordningar över hela världen. Den förhållandevis långa erfarenhet människan har av joniserande strålning och denlätthet med vilken även små stråldoser kan mätas har gett oss stränga normer vad gällerhanteringen av producerade strålkällor. Många har därför uppfattningen att joniserandestrålning är en exklusiv miljökomponent. Så är knappast fallet. Förutom att vi alltid varitnaturligt bestrålade finns det idag anledning att förmoda att den kemiska nedsmutsningenav miljön är ett långt allvarligare hot mot vårt välbefinnande än den nuvarandeanvändningen av producerade strålkällor. En rättvis bedömning av olika miljökomponenterkan endast göras den gång alla mäts med samma mått. Arbete med dennainriktning pågår med strålskydds-verksamheten som förebild.
|
|
| 2. |
- Redelius, Karin, 1961-, et al.
(författare)
-
Vår idrott – eller deras? : Unga idrottares perspektiv på delaktighet
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska idrottsrörelsen är en stor ungdomsrörelse. Tusentals barn och ungdomar idrottar inom ramen för en förening och de utgör en betydande del avidrotten. Frågan är om de också är delaktiga i idrott. Att vara delaktig och ha inflytande är en rättighet. Idrottsrörelsen vill vara en skola i demokrati och delaktighet främjar lärande. Därför borde unga idrottares delaktighet vara självklar. Tidigare undersökningar vittnar dock om att deras rätt till delaktighet inte tillgodoses i särskilt hög grad – ungas röster hörs svagt eller inte alls. I den här studien tar vi avstamp i att möjligheten till delaktighet verkar variera, och att mer kunskap behövs om vad som påverkar unga idrottares rätt att vara delaktiga.En utgångspunkt i studien är att delaktighet är en del av demokratibegreppet och att det därmed har en bred betydelse som inbegriper både inflytande och inkludering. Vi skiljer på olika former av delaktighet – en politisk, en social och en tävlingsidrottslig delaktighet. Den politiska delaktigheten handlar om rätten till inflytande och att ha en ”röst”. Den sociala delaktigheten handlar om rätten att vara inkluderad och ingå i en gemenskap. Alla har rätt att vara medlem i en förening och för många finns också möjlighet att ingå i ett sammanhang där tränings- och tävlingsdeltagande ingår i medlemskapet. Med stigande ålder tenderar dock föreningsidrott att bli allt mer prestations- och resultatinriktad och därmed är den delaktighet som innebär att bli uttagen till tävlingar och matcher inte lika självklar för alla. Därför riktas blicken också mot det vi valt att kallatävlingsidrottslig delaktighet.Syftet är att undersöka unga idrottares upplevelser av social, politisk och tävlingsidrottsligdelaktighet och att analysera villkoren för delaktighet i föreningsidrott. Målsättningen är att bidra med kunskap som kan leda till att unga föreningsidrottaresrätt till delaktighet och inflytande säkerställs, vilket i sin tur kan ledatill att fler unga idrottare fortsätter med föreningsidrott.Sammantaget deltar 426 idrottare i åldern 15–17 år. Ungdomarna är föreningsaktiva i Stockholmsområdet och Västerbotten i fyra olika idrotter: gymnastik(57), fotboll (116), innebandy (120) och ishockey (133). Ungefär var fjärde ingå ri ett akademilag eller en utvald tävlingsgrupp. Ungdomarna medverkar genom att besvara en webbenkät som innehåller ett fyrtiotal frågor.Ett viktigt resultat är att ungas delaktighet är tvetydig; den är både stor och liten på samma gång. Unga idrottare upplever i stor utsträckning social delaktighet i mindre utsträckning politisk delaktighet (vissa mer än andra), och de kan i liten eller ingen utsträckning alls påverka den tävlingsidrottsliga delaktigheten. De ungdomar som menar att de tillhör de bästa i laget eller gruppen, upplever i högre grad att de har stort inflytande och alltid är delaktiga. När det gällerviktiga frågor, såsom träningsfrekvens, träningsinnehåll, laguttagning och spelsystem, så har unga idrottare lite att säga till om. Tränare bestämmer i allt väsentligt över idrottens utformning.Att aktivt verka för att idrottande barn och ungdomar är mer delaktiga och har större inflytande över sin idrott framstår som en ödesfråga för idrottsrörelsen. Här finns stor potential till förbättring.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hagquist, Curt, 1952-
(författare)
-
Vår bästa tid var då
- 2016
-
Ingår i: Pedagogiska Magasinet. - Stockholm : Lärarförbundet. - 1401-3320. ; 3, s. 28-33
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Mellhammar, Lisa, et al.
(författare)
-
Sepsis - vår tids okända folksjukdom
- 2015
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 112:47
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Heyman, Lovisa
(författare)
-
Berries in Prevention of Metabolic Disease – focus on obesity, diabetes and gut microbiota
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The increasing prevalence of obesity is a worldwide health problem closely linked to diet and lifestyle factors. Obesity is associated with increased risk of several metabolic disorders including insulin resistance, nonalcoholic fatty liver disease and type 2 diabetes. Hence, there is a great need to identify dietary strategies for the prevention of obesity and related diseases. This thesis investigates the potential of different berries to mediate beneficial health effects in a mouse model of diet-induced obesity and prediabetes. We found that supplementation with lingonberries, blackcurrants and bilberries reduced body weight gain, insulin resistance, low-grade inflammation and hepatic lipid accumulation in C57BL/6J mice fed a high-fat diet. Supplementation with raspberries, crowberries, blackberries or prunes had no or small effects, whereas açai berries promoted development of obesity and fatty liver compared to the control group receiving high-fat diet without berries. Global hepatic gene expression analysis revealed that the phenotype in the lingonberry and bilberry groups was coupled to an anti-inflammatory effect, including downregulation of acute-phase proteins and inflammatory mediators. Mice receiving açai displayed an upregulation of steatosis markers and genes related to lipid synthesis, in line with the exacerbation of high-fat-induced fatty liver in these mice. The HELP-tagging assay was used to identify differentially methylated CpG sites in the lingonberry group compared to the high-fat control group. Lingonberries induced genome-wide and specific alterations of DNA methylation, however the significance of these findings remains to be established. Furthermore, different batches of lingonberries were found to have different capacity to prevent obesity. However lingonberries prevented low-grade inflammation, metabolic endotoxemia and modified the gut microbiota of high-fat fed mice, including increasing the Firmicutes/Bacteroidetes ratio. These findings were independent of effects on body weight gain and achieved regardless of the source of berries. The capacity of lingonberries to counteract negative outcomes of an unhealthy diet should be further evaluated in humans, including assessment of anti-inflammation and microbiota modulation. The generated knowledge about berries and their effects on metabolism may be useful in designing future dietary strategies aimed at preventing metabolic disease.
|
|
| 10. |
|
|
