| 1. |
|
|
| 2. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Fåglarna i vår tjänst
- 2020
-
Ingår i: Vår Fågelvärld. - 0042-2649. ; , s. 28-32
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Persson, Martin, 1976, et al.
(författare)
-
Vår köttkonsumtion har ökat kraftigt
- 2015
-
Ingår i: Land Lantbruk & Skogsland.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Knut Svensson hävdar att vi har glömt att ta hänsyn till en lång rad fakta när vi argumenterar för en skatt på konsumtion av kött i Sverige för en kostnadseffektiv klimatpolitik. Så är inte fallet.För det första: Ja, uppskattningen att produktionen av 1 kilo nötkött ger lika stora utsläpp av växthusgaser som 10 liter bensin tar i beaktande metanets och koldioxidens olika livslängd. Metanet ingår inte heller i något naturligt kretslopp. Precis som för fossil koldioxid så bidrar alla utsläpp av metan till att förstärka den naturliga växthuseffekten.För det andra: Nej, vi har inte glömt att antalet köttdjur i Sverige har minskat sedan 1980. Problemet är att under samma tid har vår köttkonsumtion ökat med en tredjedel så att köttet i dag ensamt står för en tiondel av en medelsvensks totala klimatutsläpp.För klimatet spelar det inte någon roll om dessa utsläpp sker i Sverige, Indien eller Brasilien. Och det är just det som är det fiffiga med en köttskatt, den ger ett incitament att minska vår köttkonsumtion, och de utsläpp den orsakar, oavsett var de sker.
|
|
| 4. |
- Ericsson, Göran, et al.
(författare)
-
Fler rovdjur vid vår sida
- 2010
-
Ingår i: Miljötrender från SLU. - 1403-4743. ; , s. 3-5
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Rehn, Therese, et al.
(författare)
-
Hunden lockar fram vår kärlek
- 2016
-
Ingår i: Forskning och framsteg. - 0015-7937. ; , s. 58-58
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951
(författare)
-
Biologisk mångfald - en förutsättning för vår matförsörjning
- 2021
-
Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - Stockholm & Uppsala : Naturvårdsverket & Centrum för biologisk mångfald. - 1403-6568. - 9789188083364 ; , s. 222-233
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta kapitel ges först en kort inblick i hur den vilda biologiska mångfalden blev grunden för jordbruket och utvecklats som en del av människors matlandskap inom olika lokala ekosystem. I takt med att tillgång till nya energikällor har matproduktionen och matsystemen ändrats vilket bidragit till den allvarliga, lokala och globala miljösituationen vi befinner oss i. Möjligheter till och ramverk för en hållbar matproduktion och hållbara matsystem baserade på agroekologiska system skisseras.
|
|
| 7. |
- Berghauser Pont, Meta, 1972
(författare)
-
Munken som kan rädda vår stad
- 2019
-
Ingår i: Stadsbyggnad. ; 2, s. 16-17
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom stadsbyggnad har högre täthet blivit lösningen på det mesta. Utan tvekan finns det tydliga fördelar såsom ökat underlag för handel och kollektivtrafik, sparad mark utanför städerna, och innovationsfördelar (Ahlfedt et al. 2017). Detta har lett till riktlinjer för hållbar stadsutveckling som FN Habitat (2014) sprider där en hög täthet är en av fem föreslagna stadsbyggnads-principer.
|
|
| 8. |
- Kumm, Karl-Ivar
(författare)
-
Svensk fårskötsels framtid i en globaliserad värld
- 2011
-
Ingår i: Fårskötsel. - 1650-2426. ; , s. 15-16
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Globaliseringen gör att det som händer i omvärlden blir allt viktigare för vår framtid. Detta gäller också för svensk fårskötsel. Den gamla svenska jordbrukspolitiken där prisförhandlingar i skydd av höga tullmurar bestämde priserna blir allt mera avlägsen. Om de senaste årens snabbt ökade efterfrågan på lammkött i Sverige hade skett på "den gamla goda tiden" hade priserna kunnat höjas så att den inhemska produktionen ökat i takt med efterfrågan. Nu i en värld med friare handel har i stället den ökade efterfrågan tillgodosetts främst med ökad import. Om WTO-uppgörelser leder till ännu friare världshandel kommer priserna att bestämmas i ännu högre grad av utbud och efterfrågan i världen som helhet. För den som överväger större investeringar bör det därför vara intressant att fundera över hur världsmarknaden kommer att utvecklas
|
|
| 9. |
- Höjgård, Sören, et al.
(författare)
-
Antimicrobial sensitivity as a natural resource and global public good - Resistance as an externality
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antibiotika har, alltsedan dess upptäckt för mer än 70 år sedan, varit ett effektivt medel vid behandling av bakteriella infektioner. Att utsätta bakterier för antibiotika kan emellertid leda till att de utvecklar resistens, inte bara mot den aktuella substansen, utan även mot andra antibiotika med liknande verkningssätt. Sannolikheten för att detta sker kan befaras vara högre inom det veterinärmedicinska området eftersom antibiotika där ges som fodertillskott, doserna är högre och risken att välja olämpligt preparat är större än inom humanmedicin pga. sämre diagonstikmöjligheter. Historisk sett har resistensproblemet lösts genom att nya antibiotika utvecklats och ersatt gamla substanser när dessa blivit ineffektiva. Sedan 1990-talet har utvecklingen av nya substanser emellertid bromsat in kraftigt. Syftet med detta working paper – som innehåller en mer teknisk framställning av diskussionen i vår artikel Antimicrobila sensitivity – a natural resource to be protected by a Pigouvian tax? (Preventive Veterinary Medicine, 2010; 96: 9-18. Homepage: http://www.elsevier.com/locate/prevetmed) – är att diskutera hur problemet med resistensutveckling kan minimeras samtidigt som incitamenten att utveckla nya metoder för att behandla bakteriella infektioner förstärks
|
|
| 10. |
- Arnesson, Annika, et al.
(författare)
-
Forskningsverksamhet och försöksstallar inom nöt- och lammköttsproduktion i Wales, Irland, Skottland och Danmark : erfarenhetsutbyte - 2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SLU:s forskningsstation för nöt- och lammköttsproduktion är belägen på Götala gård utanför Skara. Här bedrivs utfodringsförsök till nöt och lamm baserat på vall och bete kompletterat med huvudsakligen inhemska kraftfodermedel, där syftet är att ta fram nöt- och lammkött av hög kvalitet. Djurens välfärd och lantbrukarens ekonomi står i centrum för vår forskning. Under 2010 kommer projektering utföras för nya försöksstallar för nöt och får. För att utbyta erfarenheter med forskare inom nöt- och lammproduktion och få idéer till smarta byggnadslösningar och utfodringsanläggningar i försöksstallar besökte vi under 2009 IBERS, Aberystwyth i Wales, Teagasc Grange Beef Research Centre på Irland och SAC Animal Breeding & Development Team i Skottland. I Danmark besökte vi Tjele gods, Forskningscenter Foulum och Kvaegbrugets Forsogscentrum (KFC). Forskningen i Wales, Irland och Skottland hade blivit mer inriktad mot mera tvärvetenskaplig forskning med klimat och miljö som viktiga faktorer. De nybyggda stallarna på IBERS och SAC var stora ljusa, luftiga fribärande hallar, där större delen av väggarna bestod av vindvävsgardiner. Man hade satsat på breda foderbord, flexibla boxstorlekar och fantastiska hanteringsanläggningar för sortering, vägning och behandling av djur. Det var imponerande att se deras foderhantering med många silor i olika storlekar och allt under tak. Fullfoder var vanligt och medförde en rationell utfodring. De datastyrda utfodringskrubborna, av både den holländska och brittiska modellen, krävde både tillsyn och skötsel för att fungera. Det blir också en stor mängd data att hantera vid användning av dem. På Tjele gods i Danmark hade man satsat på en enkel byggnad, med djurhantering i fokus. Mycket av arbetet gjordes maskinellt för att spara arbetskraft. Foderanläggningen på Foulum gav möjlighet till stor flexibilitet när det gäller att hantera många fodermedel och olika foderblandningar. Fodret utfodrades i de olika stallarna med hjälp av förarlösa robottruckar. Försöksstallet för mjölkkor var isolerat och inrett med liggbås och skrapade fodergångar. Här gavs möjlighet att genomföra försök med många behandlingar under exakt samma stallbetingelser. Stallet var utrustat med individuell utfodring av grovfoder. Kraftfoder fanns i automater där de kunde ha fyra olika foder samtidigt. Den dammsugare som användes för att tömma foderkrubborna ansågs helt nödvändig för en rationell foderhantering. All data från försöksstallarna registrerades automatiskt och samlades in till en gemensam databank, varifrån forskarna kunde hämta information. All datafiltrering sysselsatte fem datatekniker. Det som forskarna på Foulum skickade med oss som råd inför vår projektering, var att tänka på att ta till ordenligt när det gäller utrymmen, så att foder- och djurhantering blir rationell. KFC var en mycket välskött försöksgård som ägdes av näringen. Eftersom de höll på att slutföra en om- och tillbyggnation av ladugården var det extra intressant för oss att se och höra hur de tänkt vid projekteringen. De hade t.ex. gått ifrån gummimattor i mjölkkostallets fodergångar och satsat på betongspalt och gödselrobot, för att få torrare miljö och därmed bättre klövhälsa. Efter att ha prövat många olika sorter liggunderlag i liggbåsen hade man satsat på en 18 cm tjock madrass med små luftfyllda gummibollar, vilken höll formen bra. En självgående strövagn på räls för spån över liggbåsen, samt även en för halm i ungdjurs-avdelningen sparade mycket arbete. Även på KFC tillämpades individuell utfodring till alla mjölkkor och de hade 2-2,5 kor/ fodertråg. Utfodring gjordes fyra gånger per dag. I ungdjursstallet var det två fodertråg per tio djur och utfodringen gjordes två gånger per dag. Fodergrindar vid varje fodertråg var nödvändigt hos ungdjuren för att inte djuren skulle bli undanknuffade när de åt. Personalen påpekade att den individuella utfodringen kräver mycket datatekniskt arbete för att installation och funktion ska bli användarvänlig. Diskussionen med forskare och försökspersonal har varit oerhört värdefull och gett oss mycket att tänka på inför vår egen planering av nya försöksstallar. Det viktigaste att tänka på vid projektering, enligt våra kollegor både på Brittiska öarna och i Danmark, är flexibilitet, väl tilltagna ytor och en genomtänkt logistik. Det ger förutsättningar för stallar med god forsknings- och arbetsmiljö samt en god djurvälfärd
|
|
