| 1. |
-
Sagolikt
- 2018
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- Borde inte vår vilja ha resulterat i något mer sagolikt? (2018) 5’00’’ – för fyra sopraner, en skådespelare och elektronik i åtta högtalareMiniatyren Borde inte vår vilja ha resulterat i något mer sagolikt? ingår i sviten Spegelminiatyrerna för sångare, skådespelare och elektronik. Sviten har sin startpunkt i en scen ur Shakespeares Richard II. Projektet har stöd från KMA.Borde inte vår vilja ha resulterat i något mer sagolikt? uruppfördes av skådespelaren Ester Claesson tillsammans med de fyra sopranerna Kristine Nowlain, Linnéa Törnqvist, Amanda Liljefors och Ellen Gripenstad plus elektronik i åtta högtalare i Bernadottebiblioteket på Kungliga slottet 2 maj 2018.Miniatyren har även framförts vid festivalen Dramaton på Audiorama 26 maj 2018 samt vid Kungliga Musikaliska Akademiens högtidssammankomst på Musikaliska 26 november 2018.Christina Ouzounidis/Kim Hedås: Borde inte vår vilja ha resulterat i något mer sagolikt? (2018) 5’00’’
|
|
| 2. |
-
Facetter av duetter
- 2023
-
Konstnärligt arbete (ljud/tal) (refereegranskat)abstract
- En inseplning av en version av vår bearbetning.Verket hade premiär på Årsta Folkets Hus den 24 april 2023 tillsammans med tre andra duetversioner som baserades på en av de andra versioner.
|
|
| 3. |
- Bojner Horwitz, Eva
(creator_code:cre_t, creator_code:pdr_t, regissör, creator_code:res_t, kommentar)
-
Prelude Before Nobel 2020 Preludium inför Nobel 2020 : Beethovens musikaliska arv: ett levande testamente – en musikalisk soaré i Ludwig van Beethovens anda, med ciceron Marie Göranzon
- 2020
-
Konstnärligt arbete (film/video) (refereegranskat)abstract
- Ludwig van Beethoven föddes i december 1770 och växte upp i en musikalisk familj i Bonn med sina två yngre bröder. Modern avled när Beethoven var 16 år, vilket hämmade hans musikkarriär och etableringen i Wien sköts därmed på framtiden. Beethoven var dyslektiker, saknade utbildning och komponerade omständligt med möda. Han drabbades vid 26 års ålder av tinnitus och en eskalerande hörselskada utvecklades så småningom till en total dövhet. Beethoven åtnjöt stjärnstatus som pianovirtuos i Wien. På grund av sin hörselskada tvingades han ge upp karriären som pianist och fokuserade istället på komposition, vilket finns beskrivet i Heiligenstadt testamentet. Beethoven gestaltade musiken i sitt inre och behövde därför inte hörseln för att komponera. Dövheten bidrog paradoxalt nog till genikulten och mytologiseringen av Beethoven. Att resa 250 år tillbaka i tiden innebär att vi får perspektiv på vår samtid och även vår framtid. Hur skulle vi kunna visualisera ”vår tids Beethoven” och dennes inverkan på de kommande 250 åren? Preludium inför Nobel presenterar i år en väv av förflutna och framtida narrativ innehållandes utanförskap, marginalisering, kreativitet och skapandekraft. Kvällen kommer att bjuda på en musikalisk resa med avstamp i Beethovens komponerande med utblickar mot framtidens jämställda, demokratiska och inkluderande musikliv, i kompositörens anda – ”ett levande testamente”.Presentatörer Eva Bojner Horwitz – professor i musik och hälsa, David Thyrén – lektor i musikhistoria och musikvetenskap, Ciceron Marie Göranzon – skådespelare vid Kungl. Dramaten.Program Ludwig van Beethoven, Pianosonat No. 21. Op. 53. C-dur. Waldstein Sats 1 Allegro con brio (1804) – Filip Koroec (marimba) och Elias Gustafsson (marimba). Arrangemang för marimbaduo av Filip Korasec och Elias Gustafsson. Ludwig van Beethoven, Pianosonat No. 8. Op. 13. c-moll. Pathétique Sats 2 Adagio Cantabile (1799) – Simon Landqvist (vibrafon) och Andreas Nyström (marimba). Arrangemang för vibrafon och marimba av Simon Landqvist och Andreas Nyström. Lili Boulanger, Nocturne pour violon et piano (1911) – Siri Sperling (violin) och Staffan Scheja (piano). 'Jazz Elise' – Jerry Adbo (dragspel). Arrangemang av Jerry Adbo. Europahymnen – David Thyrén. Perspektiv på vår samtid och även vår framtid. Hur visualiserar vi ”vår tids Beethoven” och dennes inverkan på kommande 250 år? – Folke Tersman, Institutet för framtidsstudier och Uppsala universitet. Kim Hedås, Mimionimas (2018) – Danial Shariati (violin), Jonna Simonsson (violin), Sara Kurki (viola), Josef Alin (violoncell). Henrik Frisk, improvisation över Mimionimas (2020). Om utanförskap och marginalisering – Walter Osika, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Centrum för Social Hållbarhet (CSS) Karolinska Institutet. Ludwig van Beethoven, Pianosonat No. 23. Op. 57. f-moll Appassionata Sats 1. Allegro Assai – Staffan Scheja (piano). Medverkande Jerry Adbo – dragspelare, Henrik Frisk – professor och kompositör, Elias Gustafsson – slagverkare, Kim Hedås – professor och kompositör, Filip Korosec – slagverkare, Simon Landqvist – slagverkare, Andreas Nyström – slagverkare, Walter Osika – docent och föreståndare vid Centrum för social hållbarhet, Staffan Scheja – professor och pianist, Siri Sperling – violinist, Folke Tersman – professor och framtidsforskare vid institutet för framtidsstudier.
|
|
| 4. |
- Gullö, Jan-Olof, 1961-, et al.
(författare)
-
Hur vi i högre musikutbildning förhåller oss till likheter och skillnader mellan artister, musiker och musikproducenter
- 2018
-
Ingår i: NU2018. - Västerås : Mälardalens högskola, Örebro universitet & Linköpings universitet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Det ökande intresset för att studera populärmusik och musikproduktion i svensk högre utbildning ärbakgrunden till denna studie. Tidigare forskning visar att den framgångsrika svenska musikexportenär en bidragande orsak till detta. Men tidigare studier indikerar även att många av de studenter somär intresserade av musikutbildning främst siktar på en karriär som artist eller upphovsman inompopulärmusik. För universiteten och högskolorna är detta ett problem eftersom den utbildning somerbjuds, i de flesta fall, förväntas leda till arbete som yrkesmusiker inom konstmusikaliska genrereller som musiklärare. En konsekvens av detta är att det är högt söktryck till de utbildningar imusikproduktion som finns vid flera av våra lärosäten.Vår studie visar dock att förhållandevis lite av innehållet i den högre musikutbildningen är inriktad påatt utveckla talanger till fullfjädrade artister, inte ens i musikproduktionsutbildningarna. Det går alltsåatt alltså identifiera ett gap mellan vad som erbjuds och vad många studenter nog helst önskar. Ettannat problem är att många av lärarna i högre musikutbildning ofta har mycket begränsad erfarenhetsom artister, men däremot har en bra och lång erfarenhet som yrkesmusiker. Detta kan leda till attstudenter i högre musikutbildning snarare utvecklar färdigheter som yrkesmusiker än som artister.Ett liknande problematik har vi identifierat i musikproducentutbildning där många av dem somundervisar snarare har professionell erfarenhet som ljudtekniker än som musikproducent.För att skapa ny kunskap om dessa problem och med syfte att bidra till att utveckla den högreutbildningen i musik samlar vi i detta projekt in mångsidiga data genom intervjuer med nyckelaktörerinom den svenska musikbranschen: artister, musiker och musikproducenter. Ett viktigt syfte är attidentifiera kärnegenskaper och viktiga skillnader mellan dessa yrkesgrupper. Ävenobservationsstudier ingår i detta pågående projekt. Ett delsyfte är även att jämföra erfarenheter frånstudenters uppfattningar i högre musikutbildning med studenters syn på framtida karriärer i andrapopulära utbildningar som t ex journalistutbildning.Vår målsättning med att presentera valda delar av undersökningens resultat vid NU2018 är att bidratill samtalet om det akademiska lärarskapet och fokusera på några av de särskilda utmaningar som vihar identifierat i den högre musikutbildningen rörande den ovan beskrivna målkonflikten. Denhuvudsakliga målgruppen för vår presentation är de som är intresserade av utbildning som sker påkonstnärlig grund samt andra med intresse för problematiken att vi i högre utbildning kanske intealltid erbjuder vad studenterna helst önskar.
|
|
| 5. |
-
Hernik Frisk & Rikard Lindell duo
- 2023
-
Konstnärligt arbete (ljud/tal) (refereegranskat)abstract
- I det här projektet undersöker vi på övergripande nivå hur såväl musiker som publik kan få tillgång till information som kan bidra till en ny typ av konsertupplevelse där plats och tid är två dimensioner som delvis är upplösta.q En konsert i skogen kan upplevas som specifikt i skogen även om du som publik befinner dig i en annan skog eller någon annanstans och kanske vid en annan tidpunkt. Vi kritiskt granskar, utforskar, undersöker och utvecklar merged reality som en metod för att skapa närvaro och engagemang i en ny form för konsert som erbjuder nya upplevelsemässiga möjligheter.Projektet undersöker också musikernas behov av åtkomst av konstnärligt material, både det egna och sådant som kan finns tillgängligt externt. Vi undersöker hur musiker mer effektivt kan komma åt, använda och återanvända sådant material vid kompositionstillfället såväl som i framförandet eller improvisationen. Vi utgår från en holistisk syn på konserten som en aktivitet där val som görs innan och i stunden är en del av musikens uttryck och något som kan synliggöras för lyssnaren samt att detta kan skapa nya förutsättningar för upplevelsen av deltagande. Detta även om, eller inte minst när, både tid och plats är förskjutet. En integrerad konstnärlig process vars början och slut i tid och rum löses upp.I denna duo undersöker vi dessa frågor genom vår egen improvisationspraktik.
|
|
| 6. |
- Thyrén, David, 1967-, et al.
(författare)
-
Isbrytare och kluster inom det svenska musikundret
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Inom vårt pågående projekt Searching for Sophia in Music Production utforskas faktorer som varit av stor betydelse för det svenska musikundret. I detta sammanhang åsyftas att identifiera viktiga aktörer inom olika genrer som banat väg för svenska internationella musikframgångar. En hypotes vi arbetar med är att ett fåtal mindre ”kluster” centrerade kring skivbolag med några enstaka personer som agerat som ”isbrytare” varit av stor betydelse. Här exemplifieras ett urval musikaliska isbrytare och kluster som framgångsrikt men på olika sätt bidragit till det svenska musikundret: Stig ”Stikkan” Anderson och Polar Music International AB, Bert Karlsson och Mariann Records, Ola Håkansson med Sonet och Ten Music Group, Robert von Bahr med BIS Records, Per-Olof ”Pelle” Karlsson och Prim Records samt Dag Volle ”Denniz PoP” med Cheiron Studios. Studien bygger metodologiskt på litteraturstudier och inventering av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner inom svenskt musikliv. Teoretiska perspektiv inkluderar Jennifer Lena och Richard Petersons (2008) modell för genrers livscykler med skapelse, utveckling, konservering och stagnation, Paul Thompsons modell för kreativitet vid skivproduktion (2019) och Mats Trondmans teorier om folkliga musikaliska uttryck (1999). Dessutom används i analysen även teorier inom motivationsforskning (Deci & Ryan, 2000) och entreprenörsforskning med relevans för musik och musikbranschutveckling (Tschmuck, 2006; Östman 2018). Resultat och slutsatser Vår analys visar tydligt att enskilda teorier inte kan förklara alla väsentliga delar i det svenska musikundret. Det behövs därför en kombination av flera teorier och förklaringsmodeller. I vår panel diskuteras kärnfrågor kring just detta.
|
|
