| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Arkeologi och mångkultur : rapport från Svenskt arkeologmöte 2006
- 2006
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka utmaningar står arkeologin inför i det mångkulturella samhället? Håller vår syn på det förflutna på att förändras? Eller är det snarare så att det förflutna kan få oss att se på dagens samhälle med nya ögon? Och vad händer om vi blickar framåt? Måste vi ha gemensamma minnen för att känna samhörighet med varandra? Dessa och andra frågor diskuteras här av arkeologer, etnologer, historiker och kulturdebattörer.
|
|
| 4. |
-
Är det någon konst att vara akademiker? Ett symposium om Academic skills
- 2018
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad innebär det egentligen att vara akademiker i vår tid? Vilka är förväntningarna på oss som universitetslärare och forskare och hur lever vi upp till dem? Vad utmärker en skicklig akademiker och vilka är våra skyldigheter som lärare och kolleger? Går det att kombinera forskning och undervisning på ett fruktbart sätt? Och hur når vi ut med vår forskning? Ska vi publicera oss i tidskrifter eller ge ut böcker, skriva på svenska eller på engelska? Detta är frågor som akademiker dagligen ställer sig. Med anledning av Lunds universitets 350-årsjubileum bjöd Samhällsvetenskapliga fakulteten in ett antal forskare och lärare från olika discipliner till ett symposium på temat Academic skills – skapar kompletta akademiker excellenta utbildningsmiljöer? Samtliga talare gav sig in i samtalet med liv och lust och vände och vred på perspektiven. Här är resultatet!
|
|
| 5. |
-
Det urbana landskapet
- 2010
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Städerna växer världen över. FN har beräknat att sedan 2008 bor mer än hälften av världens befolkning i städer. Det innebär att majoriteten av framtidens människor kommer att uppleva, känna och minnas den urbana miljön som sin hembygd, för att inte säga sitt landskap. Vad kommer en sådan omställning att betyda för framtidens kunskap om och känsla för naturen? Rapporten ger en rad exempel på hur man kan sköta och skydda biologisk mångfald i städer, och hur man kan förstärka de ekosystemtjänster som kommer att bli så avgörande för vår överlevnad i framtiden. Med många internationella utblickar (på engelska) tar den sin utgångspunkt i Stockholm och dess förutsättningar. Stockholm är känd som en av de grönaste huvudstäderna i världen.
|
|
| 6. |
-
Gränser, mobilitet och mobilisering : nationell konferens för genusforskning : G16 : Linköping 23-25 november 2016 : [Boundaries, mobility and mobilisation : Swedish conference för gender research : G16 : Linköping 23-25 november 2016]
- 2016
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- g16 relaterar till aktuella samhällsutmaningar, lokalt och globalt, och diskuterar hur genusforskning kan bidra till att förstå och interagera med större skeenden i den värld vi lever i. Konferensen namn Gränser, mobilitet och mobilisering - syftar på geopolitiska, sociala och klimatrelaterade händelser som påkallar vår uppmärksamhet och manar oss till handling. Konferensens inbjudan var bred, och svaret från genusforskningsfältet har n u blivit ett program som uppvisar stor mångfald av perspektiv, frågor och problem, och avspeglar ett fält som villigt och kreativt tar sig an samtidens utmaningar.Under konferensen kommer fördjupade och problematiserande diskussion er kring gränser, mobilitet och mobilisering att föras. Vi kommer att få lyssna till bidrag som undersöker repression, maktutövande och meningskonstruktioner kopplade till nationsgränser, minoritetspositioners epistemologi , Skandinaviens koloniala historia, men också motstånd och mobilisering i relation till kolonialt fört ryck, återupprättade nationella gränskontroller och strukturell ras ism. Deltagande forskare tar sig an stora frågor om villkoren för liv och död för olika kroppar i vår värld, och anlägger kritiska perspektiv på begrepp som inkludering och mångfald .Vår strävan har också varit att göra konferensen tillgänglig: med differentierade konferensavgifter, teckenspråkstolkning, tillgänglighetsanpassade lokaler, öppna och kostnadsfria programpunkter och brett deltagande från samhällsaktörer som p å o lika sätt arbetar med konferensens teman. Denna ambition är behäftad med ständiga praktiskaoch principiella bedömningar. Hur ska vi dra gränsen för vilka som får betala den lägsta konferensavgiften? Har vi möjlighet att erbjuda barnpassning? Vilka personer och vilka erfarenheter är representerade i den vetenskapliga kommittén? Och hur ska vi kunna locka studenter och aktivister till konferensen?De tidigare g-konferenserna har haft enskilda inslag på engelska men i princip svenska som presentationsspråk. Men vi ser att genusforskare som verka r i Sverige inte med nödvändighet har svenska som arbetsspråk och ville aktivt inkludera den breda forskning som på olika sätt relaterar till internationella sammanhang. På Tema Genus används en mångfald av språk b land medarbetarna, och hela sektorn talar dagligen om "internationalisering ". Samtidigt vill vi inte heller understödja den engelskspråkiga norm som präglar så mycket av akademin redan: många forskare vill presentera sin forskning på svenska och svensktalande målgrupper är viktiga för vår kunskapsproduktion. Tvåspråkighet blev lösningen, men inkluderingsambitionen stöter ständigt på aspekter som behöver tas i beaktande. Om vi vill nå ut till en bred publik i Linköping som sällan lyssnar på akademiska anföranden, så riskerar engelska som presentationsspråk att b li en barriär. Och hur göra med sessionsindelningar då vi inte bara ska tematisera paperpresentationer utifrån innehåll, utan också utifrån språk?Resultatet av våra försök till att göra en inkluderande konferens vet vi inget om förrän konferensen faktiskt äger rum. Men vi vet detta: när vi arbetar för inkludering genom arrangerandet av en genusforsknings konferens, med alla de aspekter av maktassymmetrier och skillnader som präglar det samhälle vi försöker verka i , så är det en teoretiserad praktik, en handling som utmanar själva föreställningen om skillnad mellan teori och praktik.
|
|
| 7. |
-
Med livsberättelser som forskningsansats : en rapport från den 6:e livsberätteleskonferensen i Karlstad
- 2015
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är den första gemensamma publikation som vi gett ut inom ramen för konferensen om livsberättelseforskning som årligen hålls vid Karlstads universitet. De texter vi samlat här är skrivna av de författare som hörsammade vår uppmaning att bidra med färdiga artiklar till den sjätte livsberättelsekonferensen. De olika forskningsartiklarna är produkter av de enskilda författarnas arbete och de representerar deras särskilda intressen, men de har även påverkats av våra gemensamma diskussioner under och efter konferensen. Gemensamt för de olika bidragen i denna rapport är att livsberättelseansatsen är central för deras analyser och att de förhåller sig på olika sätt till relationen människa, erfarenhet och berättelse. Vi har placerat in artiklarna i tre temaområden, Livsberättelser - identitet och kontext, Livsberättelser - tillhörighet och språk samt Livsberättelser - livsvärld och lärande vilka illustrerar de centrala dragen avseende artiklarnas innehåll.
|
|
| 8. |
-
Relationell socialpsykologi : klassiska och samtida teorier
- 2013
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sociala relationer är avgörande i all social och personlig utveckling. Vi befinner oss ständigt mitt i dem - när vi möts ansikte mot ansikte, när vi kommunicerar mobilt och när vi i vår ensamhet begrundar våra liv. Arbete, kärlek, familj, vänskap, ovänskap, konkurrens, avund, försoning - allt är uttryck för sociala relationer.I denna bok presenteras teorier som betraktar sociala relationer som samhällets viktigaste element. Vi kallar detta perspektiv för relationell socialpsykologi. Det relationella perspektivet sätter människors samspel i förgrunden medan samhälleliga och psykologiska villkor utgör bakgrund. Bokens teorier är redskap för att analysera möten, situationer och interaktioner samt de sociala, emotionella och psykiska konsekvenser dessa kan få.I boken presenteras klassiska och samtida företrädare för socialpsykologin: George Herbert Mead, Erich Fromm, Simone de Beauvoir, Erving Goffman, Thomas J Scheff, Randall Collins, Arlie Russel Hochschild, Jack Katz, Johan Asplund och George Simmel.
|
|
| 9. |
-
Lantmäteriförrättningar
- 2017
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Heldagsseminariet handlar om lantmäteriförrättningar, där vi särskilt riktar in oss på lantmäteriförrättningarnas betydelse för fastighetsbranschen. Vi strävar alltid efter att ordna seminarier som ger klara och handfasta besked om centrala fastighetsrättsliga ämnen. Denna nionde gång är ämnet lantmäteriförrättningar. Ett centralt och ämne inom den speciella fastighetsrätten som vi nu tar ett samlat grepp på. Vi är glada att kunna presentera följande programpunkter och talare till vår seminariedag: o Rättskraften hos lantmäteriförrättningar – Tomas Vesterlin, Vesterlins & Co o Överklagade lantmäteriförrättningar: begränsningar och möjligheter i domstolsförfarandet – Cecilia Undén och Karina Liljeroos, tekniska råd MÖD o Hur bindande är medgivanden vid fastighetsbildning och bygglov? – Emma Eriksson, Landahl advokatbyrå o Handläggningstider och förturer hos Lantmäteriet– Mats Snäll, digitaliseringschef Lantmäteriet o Fastighetsbildning och särskilda rättigheter – Nils Larsson, Landahl advokatbyrå o Egendomsskyddet i detaljplaner och förrättningar – Ulf Jensen, professor emeritus o Lagförslag om stämpelskatt vid fastighetsbildning – Fredrik Warnquist, universitetsadjunkt
|
|
| 10. |
-
Friluftsforskning 2008. Sammanfattning av presentationer vid konferensen Friluftsforskning 2008 den 12-13 november vid Karlstads universitet
- 2008
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Välkommen till Friluftsforskning 2008 - en kreativ mötesplats om aktuell forskning kring friluftsliv vid Karlstads universitet den 12-13 november, 2008. Friluftsforskning 2008 är ett forum för dialog och samverkan kring aktuell forskning om friluftsliv och naturturism. Konferensen vänder sig till såväl akademiker som praktiker med intresse för forskning och utveckling inom dessa områden. I programmet till friluftsforskning 2008 finner du närmare 50 föredrag från Sverige Norge, Danmark och Finland, fördelade på 12 sessioner som handlar om… Friluftsliv och etnicitet Pedagogiska naturmöten och miljöengagemang Friluftslivets ekonomiska värden Friluftsstatistik och besökarstudier (nya aktiviteter och trender) Naturturism och regional utveckling Planering för friluftsliv och naturturism Friluftsliv och biologisk mångfald Utvecklingsarbete inom friluftsliv och naturvägledning I denna rapport har vi samlat sammanfattningarna till samtliga föredrag för att på översiktligt och lättillgängligt sätt förmedla kunskap från konferensen. Det ligger i sakens natur att en forskningskonferens fångar upp och förmedlar pågående och aktuellt arbete som ännu inte blivit publicerat på annat sätt. I anslutning till respektive sammanfattning finns därför kontaktinformation till presentatören för möjligheten att få en direkt och mer fördjupad dialog kring det aktuella arbetet. Samtliga texter i denna rapport har granskats och godkänts av forskare i Friluftsliv i förändring. Friluftsliv i förändring är ett forskningsprogram med uppgift att skapa och kommunicera forskningsbaserad kunskap om friluftsliv och naturturism i Sverige. Programmet, som finansieras av Naturvårdsverket, omfattar ca 15 forskare vid sju olika universitet och högskolor runt om i Sverige. Information om vår verksamhet finner du hemsidan www.friluftsforskning.se
|
|
