| 1. |
- Nord, Lars
(författare)
-
Vår tids ledare : en studie av den svenska dagspressens politiska opinionsbildning
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objective of this dissertation is to audit political opinion making by the Swedish press on the editorial pages by analyzing editorial production conditions and content and the role of the editorial in local democracy. Three main questions are of central interest in this effort: By whom are editorials written and what guides the work of the editorial writers? What is written in editorials? Who reads editorials and what role do editorials play in local democracy? These questions may be said to be linked to a journalistic scholarly ambition to illuminate a trend within the journalistic genre where in the relationship between the press and the party no longer seems to be playing the same role for editorial writers and editorials. If this relationship does not matter any more, or if it fills a completely different function and if so what impact it has on political opinion making in modern democracy are important questions when it comes to the main objective of this study.The scholarly methods used in this dissertation are first and foremost content analysis of editorials and survey studies directed at editorial writers, politicians, journalists and citizens. The editorial texts analyzed were primarily studied through quantitative content analysis. A selection of daily newspapers was made in order to gain a representative sample of various political groupings, various kinds of newspapers, different geographical areas, and various political levels. This material also includes a survey among Swedish editorial writers. The study was carried out in 1993 and included all newspapers published five, six, or seven days a week in Sweden. Eighty-two editorial writers responded to the survey. The third perspective of the analysis was the encounter between editorials and their audiences, so a survey study was included. The study was carried out in 1998 in six Swedish municipalities.The results indicated that the historically important party press ideal has to a great extent played out its role with respect to its former core area as well - political commentary by the press on the editorial pages. Party standpoints are becoming less common in editorials and party loyalty is not in high favor among editorial writers or their sub-audiences. Professional prioritizations in editorial work are also contributing causes of the party press connection having declined in importance. The only counteracting factors are certain lingering traditional and/or institutional ties between the press and the party and, sometimes, political reality. In dramatic political situations - during election campaigns or in connection with crisis response packages - the press still functions as an opinion maker according to the party press pattern. Otherwise, the overall picture is that the party-controlled press has lost significant portions of its original meaning as an anchor bolt of opinion making in the daily press.
|
|
| 2. |
- Grusell, Marie, 1965, et al.
(författare)
-
Vår hatkärlek till tv-reklam
- 2010
-
Ingår i: Älskade Hatade 14 röster om TV. - Stockholm : TV 4 Gruppen. - 9789197928809
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- En bok om televisionens utveckling och framtid i Sverige.
|
|
| 3. |
- Nord, Lars, 1958-, et al.
(författare)
-
Vår hatkärlek till tv-reklam
- 2010
-
Ingår i: Älskade, hatade. - Stockholm : TV4-Gruppen. - 9789197928809 ; , s. 55-68
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det var länge sedan svensk television var lika med SverigesTelevision. För 20 år sedan var farhågorna många och starka omvad som riskerade hända när tv-monopolet bröts upp. Vad skulleske med kvaliteten, med annonsutbudet, med allmänbildningen?Domedagsprofetiorna duggade tätt.Så vad hände? Blev det som befarat? Värre? Eller bättre? Och vadkommer att ske framöver?Dessa frågor diskuterar några av landets mest spännande ochkunniga tv-kännare
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Nord, Lars, et al.
(författare)
-
Hot på agendan : En analys av nyhetsförmedling vid risker och kriser
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka hot och risker blir stora nyheter i medierna och beskrivs som samhälleliga kriser? Vilken roll spelar nyhetsförmedlingen för vår uppfattning om vad som är hotfullt? En central fråga i denna rapport är att diskutera hur olika faktiska händelseförlopp, hot och risker beskrivs och eventuellt utvecklas till kriser i mediernas rapportering. Särskilt intressant är att granska vad som kännetecknar de hot och risker som regelmässigt förefaller att utvecklas till kriser i medierna, och varför kriterierna för när olika hot och risker uppmärksammas av medierna förefaller att variera. Tre frågor är centrala i denna forskningsöversikt. För det första, hur byggs en dagordning om samhälleliga hot och risker upp baserad på mediernas uppfattning om dessa? För det andra, hur sätts en dagordning för samhälleliga hot och risker, baserad på mediernas rapportering om olika samhälleliga kriser? Och för det tredje, hur utvecklas denna dagordning för samhälleliga hot och risker i den redaktionella nyhetsprocessen?
|
|
| 6. |
- Grusell, Marie, 1965, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2020
-
Ingår i: Stjärnspäckat : Reflektioner från amerikanska presidentvalet 2020 av ledande forskare.. - Sundsvall : Mittuniversitetet. - 9789188527714
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Vad som händer i USA antas påverka hela omvärlden. Stjärnspäckat är vårt bidrag till att snabbt analysera valresultatet och dess påverkan på svenskt samhällsliv. Titeln associerar både till stjärnbaneret och till kalibern på de medverkande experterna som generöst bidragit med sina respektive analyser av det amerikanska valet och dess konsekvenser.Den vetenskapliga analysen av val och valrörelser har långa traditioner. Inte minst svenska forskare var tidigt ute med omfattande studier av svenska val. Vi själva har också nära följt många val. Såväl här på hemmaplan som till Europaparlamentet och i USA. Vi menar att det finns goda skäl att återigen ge utrymme för akademiska analyser nära efter valets genomförande. I vanlig ordning ges perspektiv från medie- och statsvetenskap. Men då amerikanska val tilldrar sig ett enormt intresse och har stor påverkan på många aspekter av samhället menar vi att det finns anledning att bredda analysen till att inkludera expertis från även andra akademiska discipliner. I denna rapport tar vi således ett mångvetenskapligt perspektiv på det amerikanska valet. Med bidrag från såväl naturvetenskap som humaniora och samhällsvetenskap är vår övertygelse att vi kan nå en bredare förståelse för det amerikanska valet och dess påverkan på Sverige än vad en traditionell valanalys skulle bidra med. Rapporten är den tredje i sitt slag där vi samlar ledande forskare för att analysera val och valrörelser. I Snabbtänkt analyserades det svenska valet 2018 medan vi tog oss an Europaparlamentsvalet 2019 i Euroflections. Upplägget är enkelt. Varje medverkande forskare ges en sida för att med utgångspunkt i sin expertis analysera det amerikanska valet och i vad mån det har betydelse för Sverige. Stilistiskt är anslaget populärvetenskapligt och vårt mål är att texterna ska läsas av en bredare läsekrets än de som vanligtvis tar sig an veten-skapliga publikationer. Man kan läsa rapporten från pärm till pärm eller välja ut godbitarna.Även om framtiden står skriven i stjärnorna är vår förhoppning att denna volym ger läsaren insikter som kan underlätta tydningen av den.
|
|
| 7. |
-
Stjärnspäckat : Reflektioner från amerikanska presidentvalet 2020 av ledande forskare.
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad som händer i USA antas påverka hela omvärlden. Stjärnspäckat är vårt bidrag till att snabbt analysera valresultatet och dess påverkan på svenskt samhällsliv. Titeln associerar både till stjärnbaneret och till kalibern på de medverkande experterna som generöst bidragit med sina respektive analyser av det amerikanska valet och dess konsekvenser.Den vetenskapliga analysen av val och valrörelser har långa traditioner. Inte minst svenska forskare var tidigt ute med omfattande studier av svenska val. Vi själva har också nära följt många val. Såväl här på hemmaplan som till Europaparlamentet och i USA. Vi menar att det finns goda skäl att återigen ge utrymme för akademiska analyser nära efter valets genomförande. I vanlig ordning ges perspektiv från medie- och statsvetenskap. Men då amerikanska val tilldrar sig ett enormt intresse och har stor påverkan på många aspekter av samhället menar vi att det finns anledning att bredda analysen till att inkludera expertis från även andra akademiska discipliner. I denna rapport tar vi således ett mångvetenskapligt perspektiv på det amerikanska valet. Med bidrag från såväl naturvetenskap som humaniora och samhällsvetenskap är vår övertygelse att vi kan nå en bredare förståelse för det amerikanska valet och dess påverkan på Sverige än vad en traditionell valanalys skulle bidra med. Rapporten är den tredje i sitt slag där vi samlar ledande forskare för att analysera val och valrörelser. I Snabbtänkt analyserades det svenska valet 2018 medan vi tog oss an Europaparlamentsvalet 2019 i Euroflections. Upplägget är enkelt. Varje medverkande forskare ges en sida för att med utgångspunkt i sin expertis analysera det amerikanska valet och i vad mån det har betydelse för Sverige. Stilistiskt är anslaget populärvetenskapligt och vårt mål är att texterna ska läsas av en bredare läsekrets än de som vanligtvis tar sig an veten-skapliga publikationer. Man kan läsa rapporten från pärm till pärm eller välja ut godbitarna.Även om framtiden står skriven i stjärnorna är vår förhoppning att denna volym ger läsaren insikter som kan underlätta tydningen av den.
|
|
| 8. |
-
Snabbtänkt Reflektioner från valet 2018 av ledande forskare
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Snabbtänkt är valkommentarer som medeldistanslopp. Inte alls lika explosivt snabba som nyhetsanalytikers och ledarskribenters politiska bedömningar när valresultatet börjar utkristalliseras. Men inte heller lika uthålliga som akade-mins maratonlopp med konklusioner i antologier och publikationer långt efter det att den aktuella valrörelsen ägt rum. Snabbtänkt är i stället något ”mitt-i-mellan”. Förhoppningsvis i ordets bästa bemärkelse. En samling analyser som lyckas fånga det bästa av två världar: nyhetsmediernas snabbhet och forskarvärldens klokskap. Vår tanke med den här volymen har därför varit att försöka bidra till en professionell och saklig eftervalsdebatt. Nästan hundra av Sveriges ledande forskare har därför bjudits in för att utifrån sina specialkunskaper tio dagar efter valet kort kommentera vad de uppfattar som centrala trender och skeenden i valet och valrörelsen 2018. Det är första gången som den här idén genomförs i Sverige. Hur väl vi lyckas fylla en lucka i eftervalsdebatten är upp till läsarna att bedöma. Vi är tacksamma för att så många av våra kolleger på universitet och högskolor i och utanför Sverige har valt att medverka. Vi vill också tacka Mittuniversitetet som lämnat stöd till projektet. ”Tänka fritt är stort, tänka rätt är större” lyder en välkänd akademisk devis. ”Tänka snabbt är inte så dumt det heller”, frestas vi nog tillägga. Redaktörerna
|
|
