| 1. |
- Persson, Johannes, et al.
(author)
-
Risk, fara och riskobjekt
- 2008
-
In: Risk & Risici. - 9789157805188 ; , s. 221-230
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Gång på gång möter den som oroar sig för risker expertrådet att lära sig att skilja mellan fara och risk. Ofta diskuteras nämligen faror som innebär mycket små risker, men det förstår allmänheten inte. Mycket av vår oro för risker beror på ett enkelt misstag. Det här kapitlet visar dock att det inte är så lätt att skilja mellan fara och risk, åtminstone inte enligt de gängse distinktioner som experterna förser oss med. Det behövs en ny och mer användbar begreppsapparat. En sådan föreslås också.
|
|
| 2. |
- Vareman, Niklas, et al.
(author)
-
Kan riskbedömare och riskhanterare leva åtskilda?
- 2005
-
In: Risk och det levande mänskliga. - 9157804559 ; , s. 181-210
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- I det här kapitlet tar vi upp två vetenskapsteoretiska problem med att skilja mellan riskbedömning och riskhantering som har med ”externt” inflytande att göra. Den ena formen av inflytande begränsar våra möjligheter att genomföra en forskningsuppgift. Den andra formen har med utgångspunkten eller frågeställningen för vår forskning att skaffa. Även i de fall där vetenskapen drivs helt av forskarens egen nyfikenhet och bara strävar efter kunskap och sanning, spelar helt andra värden en viktig roll på vägen mot dessa mål. Dessa begränsningar återkommer i riskbedömningen och riskbedömaren måste förhålla sig till dem på något sätt. De utgör en första form av externt inflytande som komplicerar förhållandet mellan de två verksamheterna och i värsta fall undergräver distinktionen. Det ingår nämligen ett mått av riskhantering i varje riskbedömning vilket kastar tvivel över (1) vår vilja att riskhanteringen motsvarar samhällets önskemål och behov; och politiska och andra externa hänsyn tas vid riskbedömningen vilket gör att (2) vår vilja att inte politiska hänsyn tas vid bedömningen av fakta är problematisk. Den andra formen av externt inflytande tar sin utgångspunkt i att kunskap är svar på frågor. Men vem är det som ställer frågorna och varför? Inte sällan tillförs här en extern komponent och i risksammanhang blir det, som vi ska se, till och med fruktbart att prata om ett riskformuleringsprivilegium. Det är riskhanteraren snarare än riskbedömaren som besitter detta privilegium som i hög grad påverkar både vilka bedömningar som är relevanta att göra och vilken säkerhet som kan uppnås i dem.
|
|
| 3. |
- Wahlberg, Lena, et al.
(author)
-
Nya perspektiv på robusthet
- 2005
-
In: Risk och det levande mänskliga. - 9157804559 ; , s. 211-233
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Den här uppsatsen handlar just om robusthet. Nu påbjuder traditionen att man delar upp beslutsunderlag i två sorters komponenter: en som har med hur världen (sannolikt) ser ut och en som har med värdet av detta att göra. Moralen har mest att göra med värdekomponenten. Frågan om moralisk robusthet kommer upp just när man försöker analysera ett visst ställningstagande med avseende på värdefrågor. Kunskapskomponenten, som har med hur världen (sannolikt) ser ut att göra, är förstås också intressant att analysera ur robusthetshänseende. Vi talar då om epistemisk robusthet. Längre fram i uppsatsen ser vi närmare på hur man brukar karakterisera den. Men låt oss först säga något om målet med denna övning. Vi är intresserade av att leta efter likheter mellan och konsekvenser av de här två sorternas robusthet för att vi anser att de är viktiga för att förklara varför vi handlar som vi gör. Speciellt tror vi att frågor som rör samhällets riskhantering har mycket att vinna på en genomlysning av problematiken. Vi använder oss av robusthet i juridiken som en brygga mellan de två sorternas robusthet för vi tror att den utgör en sådan mellanform som ställer några frågor på sin spets och underlättar vår studie också genom att bidra med empiriskt innehåll. Det kan redan nu vara av intresse att studera hur robusthet i juridiken förhåller sig till moralisk robusthet.
|
|
| 4. |
- Persson, Johannes, et al.
(author)
-
Vår erfarenhet av beprövad erfarenhet: några begreppsprofiler och ett verktyg för precisering
- 2015
-
In: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 112:49, s. 2230-2232
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet är av vikt för många verksamheter i svensk offentlig sektor. Läsaren av Läkartidningen vet att begreppet är undflyende och att tolkningarna av det varierar. Det har liknats vid en trollformel och kritiserats för att öppna för godtycke och skönsmässiga bedömningar. Värst utsatt är komponenten beprövad erfarenhet som ofta lyfts fram som särskilt svårdefinierad. Det har dessutom hävdats att begreppet förändras över tid och inte kan preciseras. Mot bakgrund av den centrala roll som vetenskap och beprövad erfarenhet spelar inom vården, liksom i den juridiska regleringen av vårdpersonals och patienters skyldigheter och rättigheter, finns ett tydligt behov av att klargöra begreppet. Här identifierar vi sex begreppsliga dimensioner hos beprövad erfarenhet. I Läkartidningen hamnar tyngdpunkten än i den ena och än i den andra av dessa dimensioner. Begreppsprofilen varierar. Det hindrar inte att man kan sätta ner foten och stipulera vilken profil som är mest relevant för det avsedda ändamålet. Artikeln bidrar med ett verktyg.
|
|
| 5. |
- Wallin, Annika, et al.
(author)
-
Om empiriskt grundade påståenden i analytisk filosofi
- 2007
-
In: Insikt och Handling: Temanummer om filosofins nytta. - 9789163308826 ; 22, s. 135-156
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- i den här artikeln kommer jag att granska vad som händer när exempel och faktapåståenden förs över ämnesgränserna. Jag kommer närmare bestämt att undersöka vad som händer när ett empiriskt grundat påstående tas från psykologisk eller kognitionsvetenskaplig forskning och används i filosofisk. Företrädare för de båda disciplinerna skiljer sig åt vad det gäller kunskap och erfarenhet. dessa skillnader ger upphov till ett antal problem, precis som i fallet sventon och hubbard ovan. Jag kommer först att skissera några vanliga missuppfattningar som filosofer och psykologer har om varandra. sedan diskuterar jag hur empiriskt grundade påståenden faktiskt används i analytisk filosofi: för att illustrera ett fenomen som bör utforskas närmare, för att sätta vår intuition på prov eller som bevis eller motbevis för ett påstående. i samband med detta diskuterar jag också de svårigheter som kan uppstå: att missuppfattningar sprids, resonemang baseras på felaktig eller föråldrad forskning, och att fakta som stödjer en position ges betydligt mer utrymme än fakta som talar emot den.
|
|
| 6. |
- Persson, Johannes, et al.
(author)
-
Hur förstå "och" i "vetenskap och beprövad erfarenhet"?
- 2018
-
In: Filosofisk tidskrift. - 0348-7482. ; 39:1, s. 44-54
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- ”Varje läkare, vare sig han är i allmän tjänst eller enskilt utövar läkaryrket, åligger att i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet meddela patient de råd och, såvitt möjligt, den behandling, som patientens tillstånd fordrar,”Begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet har åtminstone sedan 1800-talet följt svenska läkare, inte minst genom ovanstående bestämmelse i de läkarinstruktioner som gällde 1890-1994. Man tänker ofta på den som en ”relativt klar och preciserande bestämmelse” (SOU1989:60, 58), men både bestämmelsen och begreppet är numera så viktiga – för en mängd professioner – att man inte bör slå sig till ro med en känsla av lättnad.En av svårigheterna med att förstå innebörden i begreppet består i att förstå hur de två komponenterna vetenskap och beprövad erfarenhet hänger ihop. Vad betyder det att en behandling ska vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet? Det är om denna betydelsefulla men svårgripbara konjunktion som denna text handlar. Den användning av vetenskap och beprövad erfarenhet som vi är intresserade av här är när en bestämmelse där begreppet ingår används som en måttstock eller standard för våra handlingar. Det finns många sätt att uttrycka en sådan standard. Man kan kräva att handlingen ska vara i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, eller att den ska vara förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet, och så vidare. Att det vi gör är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet betyder ju inte att det just nu finns vetenskapligt stöd för våra handlingar eller att vi kan legitimera dem genom att referera till beprövad erfarenhet. Förenlighetskravet är avsevärt svagare än enlighetskravet. Vi ska här utgå ifrån att det är speciellt intressant att förbättra vår förståelse av vad som krävs för att en behandling ska vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det kravet är starkare än förenligt med men kanske svårare att precisera än i enlighet med. Det är en vanlig formulering när till exempel Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, granskar frågor som har med vetenskap och beprövad erfarenhet att göra, och den speglar också bestämmelsen läkarinstruktionen. Vår text vill alltså bidra med en analys av:(VBE) X är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet
|
|
| 7. |
- Karresand, Helena, 1969-, et al.
(author)
-
How passive are your activities? : An interdisciplinary comparative energy analysis of passive and conventional houses in Linköping
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vilken påverkan har vårt vardagsliv och de aktiviteter som sker i hemmet på vår miljö lokalt och globalt sett? Hur bidrar vi till den nu så aktuella frågan om global uppvärmning? Vanliga företeelser såsom matlagning, dörrar och fönster som öppnas, att ta ett bad eller en sådan grundläggande sak som vår närvaro är alla exempel som påverkar det globala energisystemet. Om en dörr öppnas eller om en ugn sätts på påverkas inomhusklimatet genom förändringar i inomhustemperatur och luftkvalité. Som en följd av detta påverkas även energianvändningen i huset vi bor i samt det lokala energisystemet vi befinner oss i. Förändringar i lokala energisystem får i sin tur följder för det globala energisystemet och därmed klimatet på global nivå. Därmed är det inte sagt att allt vi i vardagen gör indirekt har negativa konsekvenser på det globala klimatet. De två följande frågorna utgör grunden till denna rapport: Vad kan göras för att minska de negativa effekterna av en energipåverkande aktivitet? Och vad finns det för möjligheter att göra detta? Ett alternativ är att förbättra våra byggnader så att den värme som kommer från solen, våra kroppar och aktiviteter tillvaratas på ett optimalt sätt, just detta är grundtanken med konceptet passivhus som under det senaste årtiondet fått alltmer gehör. I ett passivhus använder man sig av ett välisolerat klimatskal samt värmeväxling för att uppnå ett behagligt inomhusklimat samtidigt som en minimering av uppvärmningsbehovet sker. Denna studie omfattar ett antal nybyggda passivhus och ett antal konventionella hus i bostadsområdet Lambohov i Linköping. Här undersöks hushållsaktiviteters påverkan på energibalansen i båda hustyperna samt vilka effekter en omfattande ombyggnation till passivhus kan ha på Linköpings energisystem. Studien jämför hur uppvärmningsystemet påverkar inomhusklimatet för de boende. I studien ingår även en undersökning om de förväntningar de nyinflyttade har på passivhusen samt de förväntningar som bostadsbolaget har på hyresgästerna. Vidare undersöks de faktorer som motiverade byggandet utifrån bostadsbolagets samt staden Linköpings perspektiv. Denna rapport går bakom kulisserna på passivhusen i Lambohov och söker information kring aktörer och hyresgäster av dessa passiva radhus-hyreslägenheter. En bottom-up-metod används för att få en realistisk bild av hushållets verksamheter som bidrar till den passiva uppvärmningen av byggnaden. Mätningar av energianvändning och termiskt inomhusklimat sker i precisionen 5-sekunder och extrapoleras i både tid och rum från hushållet till byggnaden och sedan över till kommunal nivå i syfte att identifiera miljöeffekter globalt. Studien är tvärvetenskaplig i den bemärkelse att den innehåller användning av teori och metoder för analys och insamling av information som traditionellt används inom olika vetenskapliga discipliner. Ett systemtänkande tillämpas som bygger på idén om att utföra en analys av passivhusens energisystem som sträcker sig över flera systemnivåer. Den första systemnivån där studien startar är hushållsnivån, den innefattar hyresgästerna och de termiska laster som genereras från vardagliga hushållsaktiviteter. Från hushållsnivån går studien vidare upp till byggnadsnivån där egenskaperna hos själva byggnaderna samt värme och ventilationssystem analyseras inom ramen för inomhusklimat och energibalans i byggnaden. Slutligen nås den lokala nivån för att ta reda på vilka motiv som fanns för kommunen och bostadsbolaget att investera i passivhus från första början. Här ingår även en optimeringsstudie om effekterna av en omfattande ombyggnation till passivhus. De olika nivåerna i energisystemet som beskrevs här illustreras i figuren nedan.
|
|
| 8. |
- Persson, Anders, et al.
(author)
-
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i högre utbildning och skola
- 2017
-
In: Vetenskap och beprövad erfarenhet - skola. - 9789198357523
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Sedan 2010 stadgar skollagen att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”. Skollagen ger i sig ingen ledning till hur dessa begrepp ska tolkas. Uttrycket står på en egen rad i kap 1 §5, som annars handlar om demokrati, mänskliga rättigheter, förhål-landet till religion, med mera. Avsaknaden av precisering av begreppet är problematisk då det är första gången som begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet förekommer i skol-lagen.Skolan är inte först ut med att tala om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En lik-nande paragraf infördes i högskolelagen 1977. En jämförelse mellan hur begreppen tolkats och preciserats visar också att Skolverket lagt sig nära Högskoleverkets formuleringar.Olika inramningar gör dock att vetenskaplig grund kan komma att betyda olika saker inom till exempel högre utbildning och skola. En sådan skillnad kan vara att i högre utbildning har utbildningens innehåll varit viktigast medan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan omfattar mer, och kanske i synnerhet pedagogiken. Det gör, menar vi, att man inte utan vidare kan ta för givet att innebörden i lagtexten är entydig för dem som har att om-sätta det lagen säger i skolans verksamhet. Det kan till och med vara så att skolan borde tolka begreppet och förstå dess användning annorlunda än på andra områden. Krejsler (2013) menar att inom det medicinska fältet har evidensdiskursen sitt ursprung i professionen själv. Den har utvecklats ”underifrån”. Inom skola och socialt arbete, som han undersökt, är det däremot politiker och policy-makers som agerat för att ändra befintliga tillvägagångssätt. Vår hypotes är att det finns en liknande skillnad mellan högre utbildning och skola med avseende på vetenskaplig grund, den förra förefaller ha vuxit ur forskarpraxis, medan den senare mer verkar ha politiken som grund.
|
|
