| 1. |
- Persson, Magnus
(författare)
-
Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här boken görs en kritisk granskning av vilka förestälningar som förknippas med litteratur och läsning i vår tid. Syftet är att inbjuda till fördjupad reflektion över litteraturens värderingsfrågor, och att i förlängningen uppmuntra till nya kreativa svar på frågan vad läsning ska vara bra för.
|
|
| 2. |
- Persson, Magnus
(författare)
-
Att läsa runt omkring texten
- 2015
-
Ingår i: Litteratur och läsning. - : Studentlitteratur AB. - 9789144103198 ; , s. 21-41
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna text argumenteras det för att vår syn på vad det innebär att läsa behöver vidgas radikalt, och att en mängd aktiviteter och artefakter runt omkring läsningen måste synliggöras. Genom att studera passionerade läspraktiker både inom och utanför utbildningssystemet kan litteraturdidaktiken, och litteraturundervisningen, hämta viktig inspiration till ett välbehövligt förnyelsearbete.
|
|
| 3. |
- Adelmann, Kent, et al.
(författare)
-
Språkutveckling, medier och demokrati
- 2014
-
Ingår i: Medie- och informationskunnighet i Norden. - : Nordicom. - 9789186523886 ; , s. 117-121
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi som har skrivit denna artikel är alla verksamma inom forskningsmiljön Svenska med didaktisk inriktning (SMDI) vid Malmö högskola. Frågor om språkutveckling i bred bemärkelse står här i centrum. För närvarande är vi engagerade i projektet ”SMDI och lärande i medielandskapet 2.0”. Vår teoretiska plattform kan beskrivas som medieekologisk, vilket kortfattat uttryckt innebär att vi är intresserade av de mångfaldiga och komplexa relationerna mellan medier och kommunikativa kompetenser (Elmfeldt & Erixon 2007; Erixon 2012; Hayles 2002). Dessa relationer förstås därför inte, som så ofta annars i skolsammanhang, i termer av enkelriktad påverkan eller effekter (exempelvis datorns och internets negativa inverkan på skriftspråket). Vår huvudpoäng i denna artikel är att medie- och informationskunnighet, MIK, handlar om, borde handla om, framför allt två saker: språkutveckling och demokrati.
|
|
| 4. |
- Hamed Abd El Mageed, Yasser, et al.
(författare)
-
Spatial variability of soil water content and salinity in a semi-arid agricultural field
- 2014
-
Ingår i: Vatten: tidskrift för vattenvård /Journal of Water Management and research. - 0042-2886. ; , s. 151-157
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- One technique for collecting rainwater and prevent soil erosion applied on large areas in Tunisia involves theuse of soil ridges (1–1.5 m high). These contour ridges are constructed parallel to topographical isolines. Theeffects of the contour ridges on the soil water content (θ) distribution, bulk soil salinity σa, and soil water salin-ity (σw) were investigated in the catchment of El-Gouazine in central Tunisia. In total 258 measuring pointswere obtained in an 80 m x 120 m area. Spatial maps of σw, σa, and θ displayed essentially a random variationand no apparent pattern within the sampling area. A geostatistical analysis, however, displayed spatial correla-tion for all variables. A variational analysis displayed small measurement errors as compared to small-scale vari-ation in the soil. A potential risk with soil ridges could be salt accumulation just upstream the ridges, however,no such effect could be observed in the studied area.
|
|
| 5. |
- Thymé, Mikael, et al.
(författare)
-
Skyfall – från en reaktiv till en proaktiv planeringsprocess
- 2019
-
Ingår i: Vatten: tidskrift för vattenvård /Journal of Water Management and research. - 0042-2886. ; , s. 295-308
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våra städer är otroligt sårbara för skyfall. Skyfallen som drabbade Köpenhamn 2011 och Malmö tre år senare blev en ögonöppnare för många. I vår artikel presenterar vi resultaten från en intervjustudie där flera nyckelpersoner i Sverige, Danmark och Norge har fått besvara frågor relaterade till skyfallshantering. Den generella uppfattningen hos de som intervjuats i denna studie är att det saknas statliga riktlinjer och rekommendationer som stöd för hur kommunerna ska kunna arbeta med skyfallsfrågan proaktivt. Orsaken är delvis att skyfallsfrågan är fragmenterad och utspridd på flera aktörer. En nationell strategi är nödvändig för att ringa in denna komplexa fråga och skapa en gemensam riktning. Sverige kan ta lärdom av andra länders erfarenheter, men detta ska göra med viss försiktighet då våra resultat visar på stora skill- nader i förhåpllanden som t.ex. ansvarsfördelning.
|
|
| 6. |
- Persson, Magnus, et al.
(författare)
-
Examinationsregleringen eller "Går det ens att undervisa i litteraturvetenskap längre"?
- 2020
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - : Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X .- 0282-7913. ; :1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En fråga som sysselsatt våra tankar under senare tid är hur vårt uppdrag som lärare i litteraturvetenskap (och övrig humaniora) ska se ut i framtiden. Att undervisa i humaniora verkar idag i allt högre grad innebära att konfronteras med frågan hur undervisningen, ända ner i dess minsta beståndsdelar, kan examineras. Hur kan man veta vilket betyg en viss student förtjänarpå en specifik del av ett seminarium? Är gruppdiskussioner ens möjliga eller blir de överflödiga om de inte går att övervaka och examinera? Denna tendens – att examinationen blir viktigare än både undervisningens innehåll och former – kan förstås som en följd av ökad detaljstyrning generellt inom den högre utbildningens ramverk, men vi upplever det också som att dagens studenter ofta anammar och internaliserar detta synsätt. Vi gick därför ut med en förfrågan till olika universitet och högskolor för att undersöka om några delade vår uppfattning: Håller du med om beskrivningen ovan? Är denna tendens i så fall ett problem eller något att omfamna? Hur bör litteraturvetenskapen förhålla sig till denna utveckling? Kan vi fortsätta som vi alltid har gjort, eller kommer detta att förändra möjligheterna att bedriva undervisning i litteraturvetenskap? Finns det därför skäl att protestera? Här nedan ger några litteraturvetare sin syn på problematiken.
|
|
| 7. |
- Persson, Magnus
(författare)
-
The Literature Myth
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är inte längre självklart varför man skall läsa och studera skönlitteratur. Om det hade varit det så hade det inte funnits något behov av läskampanjer à la World Book Day. Den idag strida strömmen av böcker som går till läsningens försvar hade varit onödig. Den akademiska litteraturteorins enorma expansion under efterkrigstiden sammanfaller med en försvagning av litteraturens betydelse i och för samhället. Det är bara i tider när litteraturen är ifrågasatt som frågan om varför vi egentligen skall läsa den behöver ställas. Trots denna osäkerhet om litteraturens värde möts vi ändå i många sammanhang av en närmast religiös tro på att den goda boken skapar goda människor. Harvey J. Graff myntade 1979 begreppet ”literacy myth” för att påvisa att den starka föreställningen om att literacy i sig leder till en lång lista med bra saker inte håller för historisk granskning. I analogi med Graffs term vill jag introducera begreppet ”Literature Myth” för att på samma sätt visa hur våra föreställningar om litteraturens goda värden och effekter ofta vilar på för givet taganden snarare än kritisk argumentation. Med utgångspunkt i min nya bok Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning kommer jag att urskilja ett antal centrala element i denna myt och koppla dem till exempel från bland annat utbildningssystemet, läsfrämjande kampanjer, handböcker i konsten att läsa litteratur och biblioterapi. Syftet är att inbjuda till fördjupad reflektion över vad litteraturläsning egentligen skall vara bra för i vår tids post-litterära mediekultur.
|
|
| 8. |
- Persson, Magnus
(författare)
-
Att läsa runt omkring texten : Om läspraktikernas mångfald, kritisk paranoia och litteraturdidaktiska glapp
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Läsningens kris är sedan länge ett stående inslag i både den kulturpolitiska och utbildningspolitiska debatten. En viktig bakgrund är givetvis de försämrade resultaten i läsförståelse i internationella mätningar som PISA. Också inom den litteraturdidaktiska forskningen råder viss förstämning och uppgivenhet, dels för att forskningen (motvilligt) verkar bekräfta krisdiagnoserna, och dels för att många forskare nu vittnar om att vi definitivt inte behöver fler så kallade ”eländesskildringar”. Litteraturdidaktiken tycks alltså befinna sig i ett slags ”double-bind”-tillstånd som ger upphov till glapp på en mängd nivåer: mellan retorik och praktik; mellan teori och empiriska resultat; mellan principiella ståndpunkter och strategiska överväganden. I det nyligen påbörjade projektet ”Inlevelsens dialektik. Om litteraturvetenskapliga och vardagliga läspraktiker i det nya medielandskapet” eftersträvas olika vägar ut ur ovanstående låsningar. Grundtanken är mycket enkel. Det finns trots allt fortfarande en mängd passionerade läsare, men dessa hamnar märkligt nog ofta utanför den litteraturdidaktiska radarn. Till dessa hör professionella läsare som bibliotekarier, kritiker och litteraturvetare, men också grupper av ”vanliga” läsare som bildar mer eller mindre formaliserade gemenskaper i exempelvis läsecirklar eller virtuella communities. Jag kommer i mitt föredrag argumentera för att litteraturdidaktiken i högre utsträckning bör fokusera läspraktikernas mångfald, på arenor både inom och utanför utbildningssystemet. Ett sätt att uppnå detta kan vara att drastiskt skifta fokus och inte bara koncentrera sig på läsakter eller läsarter, utan på läspraktiker som mångkontextuella helheter. Den mycket öppna och tentativa forskningsfrågan lyder: Vad innebär det att läsa runt omkring texten (ett begrepp jag lånar från Italo Calvino)? En sådan frågeformulering tvingar oss att ta läsningens inramningar och andra faktorer som tenderar att förpassas till marginalen på allvar. Det kan handla om platsen för läsning, texten som fysiskt objekt, andra människor, aktiviteter och artefakter som blir betydelsefulla i praktikerna. Att närma sig läspraktikernas mångfald betyder flera olika saker: att undersöka läspraktiker också utanför utbildningssystemet; att se enskilda läspraktiker som komplexa helheter där texttolkning bara utgör en av många aktiviteter; att i högre utsträckning anlägga intersektionella perspektiv på läsning. Forskningsfrågan kommer bl.a. att belysas genom en analys av några exempel på omkringläsande praktiker. Här framställs bokläsning som en passion och livsstil med flytande gränser gentemot en mängd andra aktiviteter och artefakter: heminredning, mode, mat, hälsa, resor osv. En kritisk läsning av magasinet skulle snabbt avfärda det som ytligt, kommersiellt och förljuget. Men vad händer om vi tyglar vår kritiska paranoia (Sedgwick) och istället försöker avläsa och förstå det mångförgrenade nätverk av affekter som på slingriga vägar tycks ha litteraturläsningen som sin utgångspunkt? Teoretiskt kommer jag att gå i dialog med de senaste årens kritik av den kritiska läsningen inom litteraturteori och litteraturdidaktik (Felski, Gallop, Warner m.fl.).
|
|
| 9. |
- Persson, Magnus, et al.
(författare)
-
Författaren i klassrummet
- 2011
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att kulturarbetare besöker skolor och träffar elever är inget nytt inom svenskt utbildningsväsende. Kulturarbetarnas engagemang i skolan kan naturligtvis ta sig många olika uttryck – från ”gästspel” under en enstaka lektion till mera långsiktiga samarbeten i projektform. Dessa möten begränsas emellertid ofta av de medverkande aktörernas föreställningar om den ”andra” partens intressen, motiv och kompetenser. Kulturarbetare kan uppleva en rädsla för att deras konst ”pedagogiseras” samtidigt som skolan kan uppleva att kulturens representanter inte visar tillräckligt intresse för hur konsten skulle kunna användas också som ett redskap för lärande. Vi kommer att berätta om ett nyligen startat forskningsprojekt som handlar om vad som händer när skönlitterära författare besöker ett klassrum. Varje år arrangerar Författarcentrum drygt 2000 författarbesök i svenska skolor. För författarna innebär besöken en möjlighet att nå ut till en ny publik och potentiellt vinna nya läsare och köpare av sina böcker men det kan också finnas andra motiv som t.ex. att författaren vill stimulera barns läsande och skrivande. För elever och lärare innebär det att skolans boksamtal och litteraturundervisning temporärt eller kanske för längre tid kan få en annan utformning och inriktning. Genom ”en riktig författares” närvaro i klassen öppnas kanske för en annan typ av lärande – mera kreativt, autentiskt och ”på riktigt”. Trots att författarbesök i skolan genomförts under lång tid har denna företeelse i den svenska skolan ännu inte beforskats alls. Vilka potentialer för lärande erbjuder författarbesök i skolan och på vilka sätt skiljer de sig från skolans mera traditionella sätt att arbeta med skönlitteratur? I vårt projekt kommer vi att undersöka vilken kunskap och förståelse författaren respektive läraren vill att eleverna ska utveckla genom aktiviteten som helhet dvs. förberedelserna, författarbesöket och efterarbetet. Vi kommer också att undersöka vilken kunskap och förståelse eleverna upplever att de utvecklar genom aktiviteten. En annan central fråga är vilka uppfattningar om litteraturens funktion, värde och användning som förhandlas i mötet mellan författaren, läraren och eleverna. Vi tänker oss preliminärt att följa, dokumentera och analysera 4 författarbesök i sin helhet. Metoder som kommer att användas är intervjuer och observationer. Teoretiska utgångspunkter finns inom litteraturdidaktisk forskning, performance studies, forskning om litteraturens offentligheter samt teorier om estetikens och det kreativa lärandets villkor i skolan. Författarbesöken i skolan innebär normalt ett avbrott eller en avvikelse från den traditionella pedagogiska verksamheten. Vilka potentialer för lärande rymmer sådana avvikelser? Författarbesöken utgör en ambivalent och intressant kategori som utmanar hävdvunna distinktioner som formellt/informellt lärande. Pedagogiska och didaktiska diskurser fokuserar och premierar normalt långa tidsförlopp som en förutsättning för kvalitativt lärande. Som princip betraktad äger den givetvis sin riktighet. Men ur ett utbildningsvetenskapligt forskningsperspektiv innebär det att en vanligt förekommande ”avvikelse” i skolans litteraturundervisning hamnar i total skugga, och frågan om författarbesökens kreativa potentialer lämnas därmed obearbetad och oproblematiserad. Vi vill med vårt projekt bidra med ny kunskap om detta och vi kommer i vår presentation kort att redogöra för några av resultaten från en färsk pilotstudie vi har genomfört.
|
|
| 10. |
- Persson, Karl-Magnus
(författare)
-
Nanowire Transistors and RF Circuits for Low-Power Applications
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The background of this thesis is related to the steadily increasing demand of higher bandwidth and lower power consumption for transmitting data. The work aims at demonstrating how new types of structures, at the nanoscale, combined with what is referred to as exotic materials, can help benefit in electronics by lowering the consumed power, possibly by an order of magnitude, compared to the industry standard, silicon (Si), used today. Nanowires are semiconductor rods, with two dimensions at the nanoscale, which can be either grown with a bottom-up technique, or etched out with a top-down approach. The research interest concerning nanowires has gradually increasing for over two decades. Today, few have doubts that nanowires represent an attractive alternative, as scaling of planar structures has reached fundamental limits. With the enhanced electrostatics of a surrounding gate, nanowires offer the possibility of continued miniaturization, giving semiconductors a prolonged window of performance improvements. As a material choice, compound semiconductors with elements from group III and V (III-Vs), such as indium arsenide (InAs), have the possibility to dramatically decrease power consumption. The reason is the inherent electron transport properties of III-Vs, where an electron can travel, in the order of, 10 times faster than in Si. In the projected future, inclusion of III-Vs, as an extension to the Si-CMOS platform, seems almost inevitable, with many of the largest electronics manufacturing companies showing great interest. To investigate the technology potential, we have fabricated InAs nanowire metal-oxide-semiconductor field effect transistors (NW-FETs). The performance has been evaluated measuring both RF and DC characteristics. The best devices show a transconductance of 1.36 mS/µm (a device with a single nanowire, normalized to the nanowire circumference) and a maximum unilateral power gain at 57 GHz (for a device with several parallel nanowires), both values at a drive voltage of 0.5 V. The performance metrics are found to be limited by the capacitive load of the contact pads as well as the resistance in the non-gated segments of the nanowires. Using computer models, we have also been able to extract intrinsic transport properties, quantifying the velocity of charge carrier injection, which is the limiting property of semi-ballistic and ballistic devices. The value for our 45-nm-in-diameter nanowires, with 200 nm channel length, is determined to 1.7∙107 cm/s, comparable to other state-of-the-art devices at the same channel length. To demonstrate a higher level of functionality, we have connected several NW-FETs in a circuit. The fabricated circuit is a single balanced differential direct conversion mixer and is composed of three stages; transconductance, mixing, and transimpedance. The basic idea of the mixer circuit is that an information signal can either be extracted from or inserted into a carrier wave at a higher frequency than the information wave itself. It is the relative size of the first and the third stage that accounts for the circuit conversion gain. Measured circuits show a voltage conversion gain of 6 dB and a 3-dB bandwidth of 2 GHz. A conversion mixer is a vital component when building a transceiver, like those found in a cellphone and any other type of radio signal transmitting device. For all types of signals, noise imposes a fundamental limitation on the minimal, distinguishable amplitude. As transistors are scaled down, fewer carriers are involved in charge transport, and the impact of frequency dependent low-frequency noise gets relatively larger. Aiming towards low power applications, it is thus of importance to minimize the amount of transistor generated noise. Included in the thesis are studies of the level and origin of low-frequency 1/f-noise generated in NW-FETs. The measured noise spectral density is comparable to other non-planar devices, including those fabricated in Si. The data suggest that the level of generated noise can be substantially lowered by improving the high-k dielectric film quality and the channel interface. One significant discovery is that the part of the noise originating from the bulk nanowire, identified as mobility fluctuations, is comparably much lower than the measured noise level related to the nanowire surface. This result is promising as mobility fluctuations set the lower limit of what is achievable within a material system.
|
|
