| 1. |
- Sundström, Malin
(författare)
-
Konsumtion : vår räddning eller undergång?
- 2013
-
Ingår i: Retailingresearch.blogspot.com. - : Swedish Institute for Innovative Retailing.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Konsumtion - vår räddning eller undergång? Kanske såg ni på SVT2 häromkvällen då Korrespondenterna visade Konsumtion - vår räddning eller undergång? Väldigt intressant fenomen, det här att vi i Europa får fler och fler "lyxshoppare" från Asien. Konsumenter som kommer hit för att köpa svindyra märkesvaror och ägna dagar åt shopping, bo på lyxhotell och bejaka en livsstil kantad av överflöd. Nästan samtidigt som programmet sändes kunde man också läsa i Aftonbladets debatt att Naturskyddsföreningen i Sverige vill utmana klädkedjorna att göra det ännu enklare för sina kunder att förlänga livet på sina kläder och därmed minska den negativa miljöpåverkan som klädproduktionen bidrar till. Efterfrågan och medvetenheten finns i västvärlden för att fler ska vilja förlänga livet på sina kläder, men det behövs fler insatser. Till exempel föreslås följande: * Att butikerna säljer dragkedjor, laglappar, jeansknappar. * Att butikerna utbildar kunder i hur man kan laga ett hål och sy i en dragkedja. * Att butikerna ger tips om hur man vårdar sin kläder genom tvättråd, vädring etc. * Skapa möjligheter i butiken så att kunder kan byta kläder med varandra. Förslag som står i skarp kontrast till det lyxshoppingbeteende som vi börjar se i större städer i Europa, som varmt välkomnar asiatiska konsumenter med stora plånböcker. Helt olika världar således. Intressant! Tänkvärt! Skrämmande! Inte minst skrämmande om vi en kort sekund funderar över hur det varit historiskt. Att det faktiskt varit (och är) västvärldens glupande aptit på resurserna som ställer till bekymmer. Och att fler och fler menar att en lösning är att konsumera mindre. Det är en plågsam medvetenhet som börjar gå upp för oss i västvärlden. Och då blir det kanske extra absurt när vi ser ett program som Korrespondenterna: som visar en "film" med nya skådespelare, en film där vi förut hade huvudrollen...
|
|
| 2. |
- Sundström, Malin, 1968-, et al.
(författare)
-
Köprevolutionen : Hur den digitaliserade konsumenten transformerar handel, varumärken och marknadsföring
- 2015. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digitaliseringen av samhället är en av vår tids största och mest omvälvande förändringar. Med den nya tekniken blir konsumenten och därmed även köpprocessen allt mer digital, och det ritar helt om förutsättningarna för många verksamheter.I den pågående ”köprevolutionen” står handeln i frontlinjen – dess gränssnitt digitaliseras snabbt. Digitaliseringen av köpet får dock konsekvenser långt utanför handelns gränser. Alla måste förstå vad som händer när det är konsumenterna som styr (och inte varumärkena), att köprevolutionen får konsekvenser för hela vårt sätt att göra affärer, från marknadsföring och varumärkespositionering till affärsmodeller och hur vi organiserar oss. Den här boken hjälper dig att förstå vad den digitaliserade köpprocessen betyder för just era kunder och er affär. Den hjälper dig att tänka nytt, att tänka konsumentcentrerat, att tänka digitalt.
|
|
| 3. |
- Friberg, Stefan, et al.
(författare)
-
Multikanaler och destinationer
- 2014
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Multikanaler och destinationer Stefan Friberg bloggar Multikanaler är hett att debattera just nu. Handeln är under förändring. Hoten hopar sig. Det börjar också pratas om butiker och handelsplatser som destinationer. Men vad bör man egentligen oroa sig över? Affärsvärlden och idrotten har många saker gemensamt. Det är därför ofta tacksamt att dra paralleller till idrotten. Inom exempelvis fotboll, pratar man ofta om spelidé och spelsystem. Spelidén är själva ”varumärket” för hur laget skall se ut och uppträda i spelet. Spelsystemet är organisationen som skall bära upp själva spelidén. Detta brukar man ibland bara kalla en” lek med siffror”. Så snart bollen är i rullning, krävs det ändå en anpassning från spelarna för att spelidén skall fungera. Jag själv fuskar lite som tränare på fritiden. När jag står på fotbollsplanen och leder ett lag, brukar jag dra parallellen vidare till musikens värld. Spelidén är melodin orkestern skall spela. Det spelar ingen roll hur bra instrumenten är eller hur bra musiker man har i en orkester, om inte alla spelar på samma melodi samstämmigt och gör det med stämda instrument. Alltså att alla kan spelidén och tar eget ansvar för sitt instrument och samspelet med omgivningen. Melodin kan liknas vid destinationen och instrumenten är kanaler som leder fram till målet. Jag har nyss landat på kontoret igen efter en fantastisk sommar och semester. Vid ett tillfälle lämnade jag den svenska idyllen för en liten weekend till vårt grannland Danmark. Att resa eller befinna sig på resa sätter perspektiv på multikanaler och destinationer. Både konkret och påtagligt. Så snart resebeslutet är fattat börjar sökandet av att ta del av lösningar. Ett välkänt reseföretag marknadsför rätt landskap av lösningar, för vår tänkta destination och våra upplevelse mål. Företag erbjuder olika alternativ (multikanaler) till kontakt och handel, i syfte att marknadsföra erbjudanden och genomföra köp. Företaget gör så här långt ett klockrent marknadsföringsarbete för vår del och vi finner det helt naturligt att kontakta företaget för affär. Efter en stunds surfande på företagets hemsida, ringer vi ändå upp företagets bokningstjänst och säljare för att ta del av företagets expertis och personliga service. I det här läget vill vi alltså dela vårt engagemang med företaget personal och addera deras erfarenheter och kunskaper vår resa. Tyvärr visar det sig att det saknas engagemang i andra änden av telefonen hos företaget säljare. Vi möts snarare av ett ostämt ”instrument”. Personen i fråga följer ”noter” som det verkar finnas allvarliga ”buggfel” i. Personen i fråga förstår inte sammanhang, möjligheter eller förutsättningar. Det gäller både för det egna företagets del och för vår/ kundens del. Det är tydligt att det saknas en ”spelidé” och melodin låter som ett barn som bankar på ett piano. Inte alls som den ”symfoni” som framställs på företagets hemsida. Om vi i denna stund hade varit mindre beslutsamma i att nå vår tänkta destination, hade resan ”gått på grund” innan vi ens hunnit ”lämna hamnen”. Med hjälp av egen tidigare erfarenhet tar vi oss trots detta bakslag, vidare i köpprocessen. Efter lite mer ”googlande” vänder vi oss istället till en partner till det aktuella reseföretag, vi nyss försökt göra en bokning hos. Denna gång via en mobilanpassad bokningssida. På detta bokningsföretag hemsida visade sig lösningen finnas och köpet genomfördes online. Resan, boende och tänkta aktiviteter bokas till ett acceptabelt pris och för oss fungerande villkor, men i avsaknad av en erfaren säljares omsorg och handledning. Mellan oss och slutmålet ligger nu en rad erbjudande och aktiviteter uppdukade, färdiga att ta del av och upplevas. Allt från resa, mat, shopping och underhållning. Till boende och bekvämligheter. Många pusselbitar som skall falla på plats och där vår förväntan nu baseras på egen uppfattning från hemsidor och bokningssystem.Största delen av leveransen ligger under samma reseföretags (företaget vi först tog kontakt med) omsorg. Både som destination, upplevelse och handelsplats. Men även fortsättningsvis visar det sig att alla ”kanaler” inte leder till samma mål. Både vi och andra kunder upplever sig då och då, strandsatta under resan. Den ”spelidé” och det landskap som företaget marknadsför och lever av, upplevs annorlunda eller otillräckligt i kundgränssnittet. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att det saknas kompetens eller instrument bland personalen. Men de spelar helt enkelt efter fel noter eller har dåligt stämda instrument. Ullared är bevisligen en fungerande handelsplats och destination. Då syftar jag egentligen inte på ortsnamnet utan på företaget Gekås i Ullared AB. Framgångsrika destinationer har aldrig haft bekymmer att öppna nya vägar mellan sig och kundernas resor, tvärt om. De ser möjligheter i allt som kan leda mot målet och som löser kundernas uppgifter på ett ändamålet sätt. Allt flyter samman på ett naturligt sätt. Tydliga destinationer har heller inga problem med att inse vilka kanaler som inte är aktuella att öppna, för att de förstör företaget och förvirrar bort kunden. För att inse detta krävs det insikter och stor tydlighet. Det ger i sin tur nödvändigt mod och egen förståelse, att samverka med kunden på rätt sätt. Det vill säga att lösa unika kundresor och kundernas uppgifter på ett sätt som fångar köpet hos just Gekås. Själv kallar jag det för omsorgsförsäljning.
|
|
| 4. |
- Schönning, Ingela, et al.
(författare)
-
Resiabarometern 2014
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resiabarometern är en återkommande trendrapport om svenskarnas resvanor, sammanställd av Resia. Sedan 2006 har Resia satt samman och analyserat bokningsstatistik för resor inom, flyg, charter, kryssningar och paketresor som tillsammans med en undersökning från TNS SIFO och intervjuer med kunder, säljare och andra branschaktörer bildar underlag för rapporten Resiabarometern. Undersökningen från TNS SIFO genomfördes i oktober 2013, och bokningssatistiken avser resor som genomförs under 2014. I Resiabarometern 2014 överblickar vi hur, vart, när och varför svenskarna väljer att resa under året. Vilka är drivkrafterna? Hur spenderar vi vår semesterkassa? Vilka är de hetaste resmålen? Resiabarometern 2014 baseras på ett unikt samarbete mellan Swedish Institute for Innovative Retailing, SIIR, och Resia. SIIR är ett forskningsinstitut vid Högskolan i Borås. Verksamheten syftar till att öka kompetensen inom akademin och näringslivet och då särskilt vad gäller handelns digitalisering och konsumentbeteende. På SIIR samlas forskare från olika ämnesområden som intresserar sig för handelsfältet, tex logistik, handelsformat, innovation, shoppingturism och mycket mer. Kunskapsspridning till allmänheten görs bland annat genom bloggen Retailingresearch.
|
|
| 5. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Är Knallen ful eller fin? : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det har pågått en viss diskussion kring gatukontorets betongklumpar som finns till för att stoppa trafik på vissa platser, och som givits formen av en knalle. Senast var det BT-s chefredaktör, Stefan Eklund, som hade ett inlägg om knallens fulhet. Själv är jag ganska ointresserad av huruvida den är ful eller fin, men jag är glad att den finns. För den påminner oss om vad Borås har varit – och är: en handelsstad! En kollega till mig, Lars G Strömberg, berättade för länge sedan för mig att Sjuhärads strategiska placering kring handelsvägarna i Sverige varit avgörande för Borås. Genom eller via Borås passerade många resande och av det skälet uppstod också naturligt byteshandel av olika slag. Det kunde handla om oxar och annan boskap, hudar som byttes mot järn och smide. Gårdfarihandeln är en urgammal tradition och har funnits överallt i Sjuhärad och bedrivits framgångsrikt. Skälet att det blev handel som kännetecknade bygden berodde som sagt mest på platsen men också på att landskapet är magert med mycket skog och relativt dåliga åkermarker. På 1600-talet när staden grundades var handeln en dominerande verksamhet, där man framför allt sålde hantverk, smide och träslöjd. Staden fick monopol på handeln, och dess medborgare fick lov att bedriva handel i landet. De gav sig ut på vägarna och sålde sina alster och Knallen blev ett begrepp som präglat vår stad och verksamhet. Knallen sålde det han kunde tillverka. Ibland var det textil men allra oftast var det smide och hantverk av trä. Att Borås skulle varit en textilstad från början är därför en myt! Däremot vet vi att Sjuhärad och knallen stod för försäljningen, klurigheten och berättelserna.Industri har också varit en viktig näring som kompletterat handeln på olika sätt. Visserligen har handeln ibland förenats med textilproduktion, men detta har varit relativt korta episoder i Borås stads historia. Under efterkrigstiden har industrins betydelse avtagit, och blivit mer blandad, där den textila produktionens framfart egentligen bäst beskrivs som en snabb tillväxt mellan mitten av 1950-talet, fram till 70-talet. Tekokrisen, orsakad av oljekris och produktionsflytt till låglöneländer, gjorde så att företag skoningslöst gick omkull.Historian om Borås har således en fin och en ful sida. Den fina sidan, enligt mig, är de fakta som visar hur vi försörjde oss, vad vi gjorde, hur vi gjorde och vilken typ av verksamhet som faktiskt bedrevs. Den fula sidan är den som förstärker och till viss del förfalskar betydelsen av den textila produktionen, och lyfter fram den i efterhand som den mest betydelsefulla. Det fullkomligt haglar av påståenden i modern tid, där man säger att Borås är Textilstaden. Av det skälet är jag glad att vi inte tappat bort vår identitet som bärs genom Knallen.Så vem bestämmer om Knallen som betongsugga är ful eller fin? Jag har ingen aning, men tycker väl att det borde få vara vars och ens egen uppfattning, och att vi inte ska göra så stor sak åt det hela. Däremot tycker jag att vi borde reagera mycket mer kraftfullt när Borås historia skrivs om och blir till en falsk kultur. Att Borås skulle vara en textilstad är något som tillkommit i efterhand. Levnadssättet hos ett samhälle (dvs kulturen) omfattar sådant som beteende-/livsmönster, seder och traditioner, ritualer och lekar. Detta levnadssätt gestaltas ofta materiellt eller symboliskt, vilket Boråsarna under lång lång tid mött i form av Knallen. Så låt oss ha honom kvar, oavsett hur han ser ut. För han är en del av oss och vår stads historia.
|
|
| 6. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Konsumenten måste få mer makt över sin egen data
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I veckan fick vi en chans att vara med i debatten om "övervakningssamhället". Det gjorde vi i både Aktuellt och Rapport där vi till vår stora glädje fick över 2 minuter i direktsändning för att visa en av våra digitala innovationer när det gäller framtidens handel. Just den applikationen tar utgångspunkt i att konsumenter i framtiden måste få mer makt över sin egen data. I inslaget får SVT.s journalist göra ett köpvarv i Handelslabbet, SIIRs forskningsmiljö, där vi visar de funktioner som ger kunden ett tydligt mervärde.För er som missade inslaget så har ni det här. I Handelslabbet, som är SIIRs forskningsmiljö, testas olika varianter av tekniska lösningar direkt på konsumenter för att se vilken kundvärde de har. Men all ny teknik tas inte emot med öppna armar av konsumenten och just den personliga integriteten är viktig. Många är rädda för att bli "övervakade" utan att kunna styra det själva. Vi tror att framtidens digitala beslutsstöd måste utgå från att det är konsumenten själv som bestämmer över sin data och att man utvecklar tjänster som gör det möjligt för individen att själv bestämma hur mycket data man vill att ett företag ska få ta del av. Trevlig helg//Malin Sundström
|
|
| 7. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Rätt om framtidens butiksformat : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den senaste tiden har jag ändrat fokus i de föreläsningar jag håller landet runt om handelns digitalisering och ett förändrat beteende. Tidigare har jag pratat mycket om kundbeteende som påtagligt förändrats i takt med att människor blivit mer digitaliserade, men har nu övergått till att koncentrera mig på vilka konsekvenser ett förändrat köpbeteende får för butiksformaten. Denna spännande fråga är en del av vår bok Handelns digitalisering – Undran inför framtidens affärer, som skrivits av Anna Jonsson, Johan Hagberg, Niklas Egels-Zandén, Catrin Lammgård och undertecknad (Liber, 2017). Senast den 18 april skrev jag på SIIR.s blogg om just butiksformat och nämnde då att det finns ett antal tydliga skäl till att kunder faktiskt väljer att besöka en fysisk butik. Jag är personligen fascinerad av frågan ”varför ska en kund överhuvudtaget besöka en butik idag, när allt man vill köpa går att handla billigare på nätet?”, samtidigt som jag inser att frågan i sig är lite naiv i dagens samhälle. Självklart kommer människor alltid att vilja besöka en fysisk butik när man ska handla, men teoretiskt har det sällan angivits några skäl till detta. För historiskt har det inte funnits några större alternativ till fysisk handel – förrän nu. Och av det skälet har också frågan aktualiserats och teoretiserats. Det är min kollega Johan Hagberg på Handelshögskolan i Göteborg som tagit fram ett antal tydliga skäl för att handla i butik, och dessa handlar om: Konsolidering – behovet av att bekvämt kunna köpa allt på samma ställe,Sinnesupplevelser – behovet av att använda våra sinnen för bedömning och tolkning,Kontakt och sociala interaktioner – behovet av mänsklig interaktion,Nöjen – behovet av stimulans,Tradition – behovet av trygghet och säkerhet, ofta gestaltat i rutiner.Den fysiska handeln är inte död men måste utvecklas för att bli spännande igen, för att tilltala de kunder som söker annat än låga priser. Och även i detta sammanhang har min kollega Johan Hagberg bidragit till ny kunskap i ovan nämnda bok genom att föreslå ett antal framtidsformat för den fysiska handeln. Format som är otroligt spännande och som ni kan läsa mer om i boken. De kittlande nya formaten har Hagberg valt att kalla:NärportalenFulfillmentcentralenHybridenDigital pop-upInspirationsbutikenDessa pratade jag en del om när jag gästade Good Morning Retail i Stockholm häromdagen, ett arrangemang av EG Sverige. För er som vill veta mer så rekommenderar jag er att läsa vår bok. Hör gärna av er med synpunkter ifall ni läser och får tankar. Utveckling och innovation skapas tillsammans och ju fler som kommer med idéer och input, desto större kraft erhålls.
|
|
| 8. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Digital påskmiddag
- 2020
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Människan är en otrolig varelse som i dessa tider verkligen visar upp sin anpassningsbara förmåga. Inom loppet av någon månad har vi funnit oss i helt nya förhållningssätt och regler vad gäller den sociala samvaron och för många har det blivit naturligt att umgås "digitalt" med många av våra nära och kära. För det är viktigt med sammanhållning, även om formerna för umgänge måste förändras.Den som håller samman vår familj kan närmast beskrivas som Matriarken och heter Elvie men går oftast under benämningen "Mamma" eller "Mormor". Matriarken tillhör en riskgrupp, eller "äldre äldre" om man får tro Anders Tegnell & co, och är satt i karantän i vårt barndomshem. Matriarken fyller snart 86 år och för tio år sedan var "det där med datan och internet" något främmande och onödigt. Men, sedan hände något. För knappt tio år sedan fick hon en mobiltelefon med tillhörande pedagogiska samtal om hur den kan användas. I första skedet lyckades inte pedagogen nå fram, men efter list, tjuv och rackarspel, tändes en gnista av intresse i Matriarkens ögon. Mobiltelefonen kunde hjälpa henne att hitta recept, musik, noter, stickbeskrivningar och framför allt, mobiltelefonens appar inbjöd till sällskapsspel och interaktion med andra. Idag är den "äldre äldre" helt beroende av sin nalle och blir svårt frustrerad om det händer något med den trådlösa uppkopplingen. Det känns nästan som att det är Matriarken som driver oss övriga stammedlemmar att våga pröva digitala former för umgänge.Under Långfredagen samlades alla för en gemensam middag kl 1900 med skratt och prat i munnen på varandra. Allt var som vanligt förutom den lilla detaljen att vi inte åt samma mat och befann oss på samma fysiska plats. Matriarken angav som vanligt tonen för sammankomsten och vi gladdes åt att känna samhörighet trots Coronakris och Covid-19-virus. Det enda som kanske störde lite grann var det faktum att Matriarken inte lyckades visa upp mer än delar av sin panna och en aning av luggen, medan taket och taklampan gavs huvudrollen i hennes sändning:-) Det är högst troligt så att vår lilla familj delar denna händelse med andra familjer, vilket säger en del om framtiden. Inom loppet av bara några månader tvingar omständigheterna fram ett nytt förhållningssätt till teknikanvändning där många, oavsett ålder, attityd och förmåga, tar ett gigantiskt grodhopp (frog leap) framåt och kastar sig huvudstupa in i nya vanor. Belöningen är nämligen så enormt stor: om jag bara lär mig hur "det där med datan och internet" fungerar, så kan jag faktiskt se, prata och umgås med mina nära och kära. Och det finns anledning att tro, att när vi väl bekantat oss med ny teknik så fortsätter vi att använda den. Sådant känns positivt för de handelsaktörer som förberett sig på ett nytt köpbeteende. Det här har jag skrivit mer om i en spaning åt eHandel.se ifall någon är intresserad. //Malin Sundström, Högskolan i Borås
|
|
| 9. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Vad händer när man känner sig lurad? : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För lite drygt ett år sedan köpte vi en ny soffa. Min sambo och jag tycker ofta om samma saker, så det var inte konstigt att vi gillade precis samma soffa. Klappat och klart. Den köpte vi. Men en sak skiljer oss åt: Niclas har mycket bättre koll på priser än vad jag har. Jag är nog en ganska enfaldig konsument vad gäller prismedvetenhet. När jag hittar något jag gillar och behöver så köper jag (givet att jag har råd så klart), utan att ställa mig frågan om jag kanske skulle hitta den där saken någon annanstans till ett bättre pris. Och i och med att det har blivit lite vanligare i vår familj att ha prisdiskussioner så ser man ju också fler och fler företag som medvetet försöker påverka kundens prisuppfattning. Det har alltid förekommit och har funnit i mer eller mindre utsträckning, men nu börjar jag tycka att det är för mycket. Man utgår från att kunder är dumma, och sätter ett ”ordinarie” pris och lockar sedan med stora rabatter. För då känns det billigt, det känns nästan som man sparar pengar.Ta exemplet med vår soffa. När vi köpte den i oktober 2016 var ordinarie pris 9.995:-. Vårt pris med rabatt var 9.495:-. Inte så stor rabatt kanske, men för oss var inte rabatten det viktiga. Vi ville ha soffan. Tydligen vill Mio att fler svenskar ska köpa just den soffan, för ganska snart efter att vi köpt, så gick man ut med en julkampanj. Då var soffans ordinarie pris tiotusen någonting och man kunde få köpa den för något strax över niotusen. Nu kampanjar man samma soffa igen, men till ett ordinarie pris om 11.395:- och erbjuder den till kund för 8.995:-. Kan verkligen Mio på så kort tid fått en sådan prisökning från sin leverantör? Jag vet inte vad ni tror, men man undrar ju om detta görs medvetet genom att beställa stora volymer och konsekvent fejka…?Vad händer då med oss konsumenter som upptäcker det här? Blir vi sura och går tillbaka och klagar? Nej, troligtvis inte. Vi tycker det känns snopet och vi inser att vi blir lurade, men det är pinsamt att vara ”polis” och påpeka det man ser. Det är också lite genant att berätta om det här för sina vänner, så någon dålig word-of-mouth blir det inte heller. I mitt fall beslutar jag mig för att aldrig handla där igen! Det blir konsekvensen när jag känner mig lurad, en konsekvens som tar ganska lång tid att upptäcka för företaget. Men ett supersäkert sätt att långsamt minska sina marknadsandelar och tappa återköpande kunder. Men jag är heller inte en tjurskalle som aldrig kan ändra mig. Om jag får veta att Mios prisstrategi faktiskt har en bra förklaring, är jag givetvis beredd att ändra mig.
|
|
| 10. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Alla vägar bär till ... Holsljunga! : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Imorse fick jag ett mess från en bekant i Stockholm som har sommarstuga i Holsljunga av alla ställen. Minns när Anette och jag träffades för knappt ett år sedan då hon, som i förbifarten, nämnde att hon hade stuga på landet i mina trakter runt Borås. Och att jag blev så förvånad när hon sa Holsljunga. För jag är född och uppvuxen där och älskar platsen där jag känner så många och har så många trevliga minnen och vänner. Tänk vad märkligt att just hon hade stuga i Holsljunga.Idag var jag på ett spännande möte med en annan bekant från Stockholm som ville prata handelsutveckling, framtidsfrågor, innovation och ledarskap. Annika var på tillfälligt besök i Borås och vi satt på Tant Grön i ett samtal som bara blev mer och mer spännande ju längre tiden gick. Vi avhandlade inte bara gamla strukturer och ålderdomligt ledarskap, utan också fräscha idéer och innovationsplattformar som enligt vår mening, enbart leder till succé!! Och vi började också spåna om skönlitterära tankar, våra egna drivkrafter och varför vi tycker det är så spännande att se sina medarbetare växa. Kort sagt: vi fann varandra på ett nästan märkligt intimt sätt. När vi skulle säga hej då efter två timmar kunde jag inte låta bli att fråga var hon bodde, nu när hon var i Borås och hälsade på.I Holsljunga var svaret!! Och plötsligt kändes det inte märkligt längre att möta någon som man klickade med så direkt. Kanske inte alla, men många vägar, tycks bära till Holsljunga.
|
|
