| 1. |
- Eriksson, Jonnie, 1978-, et al.
(författare)
-
Deleuze and Sport : towards a General Athleticism of Thought
- 2023
-
Ingår i: Journal of the Philosophy of Sport. - Philadelphia, PA : Routledge. - 0094-8705 .- 1543-2939. ; 50:2, s. 159-174
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The French philosopher Gilles Deleuze repeatedly referred to a wide range of sports and games throughout his career. This article assembles a comprehensive view of the philosophy of sport seen from Deleuze’s perspective. By studying the development of how he discussed different sports and games, and by pinpointing the concepts he constructed with reference to them, the article attests to the merits of a Deleuzian philosophy of sports. His term athleticism is utilised as a node to overview his allusions to sports and games in general. Special attention is paid to sport as a companion to the creative domains of science, philosophy, and art. Thus, it is concluded that what athletes create are moves, which amounts to inventing new styles which may alter the sport and attest to new ways of thinking through bodies in motion. © 2023 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Jonnie, 1978-, et al.
(författare)
-
Figures of Postwar Sliding : Utopia and Violence in the Extreme Sport Performances of James Bond
- 2020
-
Ingår i: Social Sciences. - Basel : MDPI. - 2076-0760. ; 9:12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article investigates the utopian visions of extreme sports as a postwar phenomenon by contrasting it to the violence of the extreme sport practitioner par excellence in postwar/cold war cinema: James Bond. Continental philosophy and cultural studies furnish extreme sport as a manifold of wholesome, meaningful, sustainable, life-enhancing, and environmentally intimate practices, less orientated toward human rivalry than its traditional namesake. Certain attention is thus paid to the movement of sliding in extreme sports that thrive on powerful natural forces such as air, wind, snowy slopes, and big waves, creating an ambivalent field between mastery and letting oneself go. Sliding, or glissade, is treated as a “figure of thought” that Bond is mustered to embody and enact with his extreme athletic repertoire. The analysis of James Bond’s extreme sport sliding is contrasted to the musings of glissade philosophers such as Jean-Paul Sartre, Gilles Deleuze, and Michel Serres. It is concluded that if there is utopianism in James Bond’s extreme sport performances, it is in the sliding itself, while the attaining of that state is paved with violence towards everything material. The article reinforces the concept of the extreme in relation to sport as a processual tool, rather than a category describing a fixed set of characteristics adhering to a certain practice.© 2020 by the authors. Licensee MDPI, Basel, Switzerland.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Jonnie, 1978-, et al.
(författare)
-
“I am not a sporting man, Fräulein” : The tragedy and farce of James Bond’s heroic prowess as challenges to the ‘popular’
- 2022
-
Ingår i: The World Is Not Enough.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This presentation concerns how the term “popular” is actualized in James Bond films, and specifically how sports are played out in the saga. While both sports and Bond are pivotal parts of Western popular culture from the mid-20th century and onwards, their relationship is ambiguous. In his battles with various villains, Bond becomes embroiled in action sequences that are curiously spiced up with sporting activities. Such sports are often culturally coded in ways that represent certain social classes and practices (leisure, extreme, etc.) but are transformed in the cinematic context: sometimes they are emphasized for stylizations of prowess and violence; sometimes they are distorted into parody and comic relief. The agent’s sportive ambiguities are emblematic of the ambivalent status of Bond’s character in contemporary culture, pivoting between high and low, elites and masses. Fulfilling Marx’s adage about how history repeats itself (“first as tragedy, then as farce”), Bond’s personage not only reappears in different incarnations, portrayed by different actors over time; each actor also repeats a similar pattern in their respective Bond biographies that is enacted through the employment of sports. We conclude by claiming that when Bond distorts sports the meaning of the term “popular” per se is problematized.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Jonnie, 1978-, et al.
(författare)
-
"I'm not a Sporting Man, Fräulein” : The Tragedy and Farce of James Bond’s Heroic Prowess
- 2023
-
Ingår i: The International Journal of James Bond Studies. - London : Fincham Press. - 2514-2178. ; 6:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article revolves around conceptualising temporality and drama, with the example of how the broken time sequestered by Karl Marx’s notion of historical repetition and the struggles relating to this, in his supplement to Hegel, is displayed in James Bond films. A focus of the inquiry is an hauntological analysis (in the Derridean sense) of how the connection between heroism and tragedy in films evokes haunting presences of older versions of Bond, between actors, between films, and within the specific story arcs. While the heroism of Bond is exemplified by his sportive endeavours, time and temporality are understood as repetition, and foremost in relation to the phenomenon of the reboot—a specialty of our protagonist. In his battles with various villains, Bond becomes embroiled in action sequences that are curiously spiced up with extreme sporting activities. Such sports are often transformed in the cinematic context: sometimes they are emphasised for stylisations of prowess and violence; sometimes they are distorted into parody and comic relief, in an oftentimes ironic fashion. Fulfilling Marx’s adage about how history repeats itself (“first as tragedy, then as farce”), Bond’s personage not only reappears in different incarnations, portrayed by different actors over time; each actor also repeats a similar pattern in their respective Bond biographies enacting a sustained heroism emanating from the extreme athletic displays in the agonal theatre of sports.
|
|
| 5. |
- Jonasson, Kalle, 1976-
(författare)
-
A guide to reading a guide to reading Deleuze
- 2020
-
Ingår i: Idrottsforum.org/Nordic sport science forum. - Malmö : Malmö universitet. - 1652-7224.
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Review of:Pirkko MarkulaDeleuze and the Physically Active Body186 pages, inb. Abingdon, Oxon: Routledge 2019(Routledge Research in Sport, Culture and Society)ISBN 978-1-138-67673-2
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Jonasson, Kalle, 1976-, et al.
(författare)
-
Barns berättande och språkutveckling i digitala fysiska aktiviteter (DigiFys)
- 2022
-
Ingår i: Praktiknära, skolbaserade och samverkansdrivna forskningsprojekt. - Halmstad : Högskolan i Halmstad. ; , s. 38-52
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samverkansprojektet DigiFys (Barns berättande och språkutveckling i digitala fysiska aktiviteter) syftar till att bidra till utvecklingen av digital dokumentationsteknik som ett kvalitetsarbetesinstrument i förskolan. Projektåret har kontinuerligt förlupit i och genom möten, diskussioner, konferenser, workshops, såväl fysiskt som digitalt. Kommunikationen under, inför och mellan sådana möten är projektets viktigaste beståndsdel. Ett speciellt empiriskt nedslag i projektet är samtal kring och reflektioner över teknologin som ett gränssnitt mellan olika instanser såsom förskolebarn, pedagoger, IT-ansvariga, specialpedagoger, rektorer, föräldrar och forskare. Anpassning av projektet i förhållande till externa omständigheter såsom rådande pandemi gjordes efterhand och ledde till att projektet kom att handla mer om själva samverkansmodellen än om de enskilda aktiviteterna i förskolorna som det initialt syftade till att härbärgera. Detta ledde i sig till att projektaktiviteter följde en ad hoc- struktur där validering av metoder och insikter gjordes löpande i angränsande samverkansarenor (såsom vetenskapliga seminarier, dialoger med företrädare för övningsförskolor, internationella videokonferenser, examinationsutveckling och näringslivskontakter).Projektets nav är den utbildning som erbjuds av förskolorna i Fyllinge skolområde under ledning av rektorerna Ann-Charlotte Jönsson och Hanna Thorsell. Det var också i nära samråd med dessa ledare som projektet kom att stöpas om baserat på överläggningar, överenskommelser och beslut under tidig höst 2021. De fem förskolorna har under året deltagit i projektet som ägt rum i form av möten via videokonferens och på plats i Fyllinge i olika konstellationer. Under hösten gjordes ett antal fokusgruppsdiskussioner med framåtsyftning mot ett intensifierat reflektions- och analysarbete. Dessa dialoger fördes på åtta avdelningar på fyra olika förskolor i Fyllinge (Halmstad kommun) med 3–4 deltagande förskollärare per gång.Preliminära resultat visar på förtjänsterna med att arbeta övergripande och gränsöver- skridande mellan akademi och skolhuvudman, framförallt face-to-face med en avdelning i taget, eftersom varje enskild avdelning och förskolas sammansättning medför variationer, utmaningar och möjligheter som gör det svårt att verka i enlighet med centrala bestämmelser om sådant som teknik och dokumentation. Att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete via film är utmanande för många pedagoger och mötet med forskare ger inspiration i form av hur dokumentations- och analysarbete kan iscensättas på vetenskaplig grund.Utmaningen med att arbeta i heterogena grupper, sett till de olika roller och hierarkier de är inlemmade i, är att orientera mellan teori och praktik på ett sömlöst och omsorgsfullt sätt utan att någon av de närvarande yrkesgrupperna känner sig ifrågasatta i sin profession. Riskerna är: för forskare att framstå som obegripliga och orimliga; för rektorer att framstå som dominanta; för förskollärare att framstå som inkompetenta tjänstemän och som några som sviker barnen.För att skapa ett samtalsklimat där utbyte kan ske, ett där teori och praktik flyter samman, måste diskussioner emellertid röra sig nära dessa ”farliga” positioner. Kommunikationen och den enskilda dialogen är alltså central och vad vi avser demonstrera i denna rapport är hur den kan färdas på intrikata sätt mellan olika instanser, roller och nivåer. Ett sätt att förstå detta är att spåra hur nätverk upprättas i långa linjer där varje ny punkt som information flyttas över till också innebär en transformation (Latour, 2005). Samverkan blir från detta perspektiv något som kan beskrivas fullödigt först i efterhand. Detta illustrerar vi fortlöpande, men framförallt i en handfull narrativa analyser – d.v.s. vittnesbörd om just den specifika samverkan som präglade föreliggande projekt. I rapporten förekommer begreppen modell och ekologi vilket är andra sätt att beskriva samverkan. Tillsammans syftar dessa till att omfatta den odelbara komplexiteten i kunskapsanspråk av det slag som detta projekt tillhör.Den vetenskapliga delen av projektet är förankrad i idén om samverkan som ett ”wicked problem” (Rittel & Webber, 1973), det vill säga ”lurigt” fenomen. Ett lurigt problem är inte synonymt med komplext, med den distinktionen att de senare kan delas upp i komponenter, vilket de förra är resistenta mot. De narrativa kursiveringarna är ett sätt att hantera denna resistens. Luriga problem uppstår när professioner mångfaldigas och genom sitt ständiga sökande att etableras, och de påföljande legitimitetsanspråk som krävs för detta, riskerar att ”förråda” de ”klienter” bland ”lekmän” som de erbjuder tjänster till.
|
|
| 8. |
- Jonasson, Kalle, 1976-, et al.
(författare)
-
Esports, Higher Ed. and Young People with Disabilities
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Esports is a wide spread cultural phenomenon in the 21stcentury. It is a dominant youth cultural expression in many countries, from east to west, and the industry’s revenues increases exponentially each year. In 2018 the sum for that, only in the US, was $100 millions. Piggybacking on the sport phenomenon, at least nominally, it differs greatly from its elder sibling as to some decisive (arguably paradoxical) aspects: Its capitalist preconditions, its fundamental grassroots and community culture, and its conspicuous lack of, or inconsistencies regarding formalization, regulation and organization. In connection to this, and which this paper will delve into, another area in which esports hasn’t been thoroughly established is Higher education. There are numerous instances of how esports and Higher education have begun to mire during the last two decades. However, there is no comprehensive discussion yet on the conditions and arguments for their fusion based on the values it could create, supplementing the literature of how to meet the needs of the industry. Firstly, we will make a brief scan of its analogue counterpart sport to see how that phenomenon and cultural practice has fared in combination with Higher education. Secondly, we will look into the examples of how esport and Higher education have begun to mire by a state of the art review of the literature, and also the suggestions which relations they still might and ought to develop. Thirdly, we will discuss education in relation to the terminology and metaphors used to comprehend the whole phenomenon of esport scholarly. Here, concepts like ecosystem, industry, ecology, party, community, and culture will be focused. This terminological discussion is crucial for a sustainable relation between Higher education and esport and thus to secure a sustainable existence for esport in general. We suggest that, contrary to what have been case before, higher education should be regarded as a part of the esport ecosystem. The paper is concluded with some remarks and what the combination of education and esport has displayed, what it could develop into, and, perhaps what it shouldn’t do and become. This discussion is based the examples of collabaration with esports actors at Halmstad University, such as esports federations, esports high schools, and non profit organizations focussing young people and children with disabilities.
|
|
| 9. |
- Jonasson, Kalle, 1976-, et al.
(författare)
-
Närmiljö som lärmiljö : digitala fysiska aktiviteter i förskolan
- 2021
-
Ingår i: Framtidens Digitala Lärande i Skolan (FDLIS). - Halmstad : Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle. - 9789151982403 - 9789151982410 ; , s. 93-137
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den här rapporten handlar om hur några förskolor arbetat med digital teknik i rörelse och förflyttning i förskolans närområde. Syftet med projektet var att undersöka vilket lärande, meningsskapande och kulturellt identitetsskapande som kan uppstå i digitala fysiska aktiviteter i förskolans verksamhet och närmiljö. Det underlag i form av filmmaterial och samtal som ligger till grund för projektets resultat har producerats av barn, förskollärare, IKT-utvecklare samt av oss forskare. Resultaten från projektet Närmiljö som lärmiljö visar exempel på hur det didaktiska arbetet med digital teknologi i förskoleverksamhet kan bedrivas där barns välmående, kommunikations- och lärandemöjligheter tas tillvara utan att göra avkall på leken.
|
|
| 10. |
- Jonasson, Kalle, 1976-, et al.
(författare)
-
Sovereign Surfing in the Society of Control : The Parkour Chase in Casino Royale as a Staging of Social Change
- 2022
-
Ingår i: Social Sciences. - Basel : MDPI. - 2076-0760. ; 11:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In “Postscript on Societies of Control”, French philosopher Gilles Deleuze proclaimed that “Everywhere surfing has replaced the older sports”. By this, he alluded to Foucault’s thoughts on older societal regimes and power diagrams of sovereignty and discipline, and that now such models have been supplemented with governance through control and allegations of increased freedom. This article has as its point of departure the potential of sports to reflect social change. Contemporaneously to the coining of Deleuze’s surfing sentence, a new sport emerges: parkour, in which practitioners “surf” the urban realm. This practice gained attention globally when it was featured in the 2006 James Bond film Casino Royale. The analysis in this article revolves around the different ways of moving in and through the environment in the renowned parkour chase in the beginning of the movie. How do different kinds of displacement in the parkour chase of Casino Royale relate to the transition between the societies described by Deleuze, and what new adaptations emerge and what old logics and models return? It is concluded that the older forms of power prevail and that the ideal of the society of control cannot be realised. © 2022 by the authors. Licensee MDPI, Basel, Switzerland.
|
|
