| 1. |
- Anderhag, Per, et al.
(författare)
-
Den praktiknära forskningens bidrag till läraryrkets kunskapsbas : en analys av kunskapsprodukter från kollaborativ didaktisk forskning
- 2024
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - Växjö : Linnéuniversitetet. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 29:1-2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna studie fokuserar hur praktiknära forskning kan bidra till att utveckla lärarprofessionens kunskapsbas; genom att undersöka vilka slags kunskapspro-dukter som genereras i didaktisk undervisningsutvecklande forskning där lärare och forskare arbetar tillsammans. Datamaterialet består av vetenskapligt publice-rade artiklar från forskningsmiljön Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). Genom en innehållsanalys har fyra (i−iv) kategorier av kunskapsprodukter identi-fierats: (i) Beskrivningar av kunnanden, (ii) Undervisningsdesign, (iii) Didaktiska exempeloch (iv) Metodologiska redskap. Beskrivningar av kunnandensynliggör vad som kännetecknar kunnanden inom olika ämnesområden. Undervisningsdesign preciserar relationer mellan undervisningens utformning och elevers lärande. Didaktiska exempel innefattar rika beskrivningar av undervisning och elevers lärande som grund för didaktisk reflektion. Metodologiska redskap fokuserar på att kombinera och pröva metoder för planering och analys av undervisning. Resultatet kan ses som en typologi över vilka olika slags kunskaper som praktiknära forskning kan bidra med.
|
|
| 2. |
- Gåfvels, Camilla, 1977-
(författare)
-
How to make a bridal bouquet : sensory knowing in action
- 2024
-
Ingår i: Frontiers in Education. - : Frontiers Media S.A.. - 2504-284X. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study explored the planning and making of a bridal bouquet in classroom interaction between a teacher and a student in a Swedish upper-secondary adult floristry education school. The purpose was to empirically reveal floristry disciplinary aesthetics. Aesthetics can be said to involve the exploration of sensory perception in general, entailing a focus on tacit sensory knowing. Methodologically, this study drew on the principles of ethnomethodology and (multimodal) conversation analysis to investigate video-recorded empirical data. The analysis included three separate sequences of interaction after the student requested the teacher’s attention. In the sequences, the student repeatedly provided answers to her own known-answer questions, and it remained her privilege to define what should be done and why as a consequence of the teacher’s authoritative guiding and gentle support. The results include examples of floristry disciplinary aesthetics in action when making a bridal bouquet, such as airiness and the role of outer shape. Moreover, in situ aesthetic judgement as part of sensory knowing is shown to be ample in the form of embodied actions, such as showing with the hands and communicating with facial expressions.
|
|
| 3. |
- Gåfvels, Camilla, 1977-, et al.
(författare)
-
Sy ihop
- 2024
-
Ingår i: Techne series. - : Nordiskt Forum för Forskning och Utvecklingsarbete inom Utbildning i Slöjd (NordFo). - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 31:1, s. 82-100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores assessment actions – as an aspect of classroom communication – and how they are expressed in sloyd teaching; with a formative aim centering on pupils’ learning and (the teacher’s) own teaching practice, respectively. In this context, the teacher holds a central role, mediating sloyd knowing through (communicative) verbal and physical actions, acting as an authoritative guide for pupils’ learning, by making perceptually tacit knowing discernable thanks to pre-established confidence for the teacher in question. Besides authoritative guiding, another theoretical starting point of the article is sociomateriality; a perspective considering physical objects as resulting from connections and activity, hence influencing on the (more) social sphere of actions and activity. The method used is multimodal interaction analysis of three video-recorded sequences of teacher/pupil interaction in a sloyd-classroom setting. To sum up, the findings of the article display how formative assessment in the sloyd context consists of the teacher adapting questions posed to ascertain the knowing of the pupil, then waiting to see how/what/if the pupil performs, whilst being provided – gentle but ample – authoritative guiding to help in the process. The main contribution of the study is establishing the role of formative assessment within sloyd education. The research project has been conducted within the framework of Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), entailing the active involvement of the teacher in question as co-author of the article.Key words: assessment actions, formative assessment, sloyd teaching, authoritative guiding, sociomateriality, communicative resources
|
|
| 4. |
- Gåfvels, Camilla, 1977-, et al.
(författare)
-
Talk about hair and flowers in action : sensory knowing and aesthetic metaphors in interaction
- 2024
-
Ingår i: IX Stockholm International Conference & Research Workshop on VET May 14-16, 2024.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper explores the everyday use of metaphors in Swedish upper-secondary level hairdressing and floristry education, with a specific focus on the craft processes of working with organic material (hair and flowers). The aim of the study was to investigate use of (verbal as well as potential non-verbal) metaphors in interactions and how it may influence epistemic positioning (Melander & Sahlström, 2010) in a broad multimodal context (Öhman, 2017; 2018). Simply put, a metaphor in this context, is understood as “experiencing one kind of thing in terms of another” (Lakoff & Johnson, p. 5). In like manner, the current research aimed to address the following question: In what ways do metaphors mediate interaction in hairdressing and floristry education, respectively? Methodologically, the study draws on work by Mondada (2019; 2021a, 2021b) and Goodwin (2018), adopting an ethnomethodological approach to analysing social interaction (Eilittä et al., 2023). Moreover, the study offers a methodological discussion of the use of line drawing as an analytic tool in the context of (multimodal) interaction, unpacking the local ecology of the classroom setting (Laurier & Boelt Back, 2023).
|
|
| 5. |
- Paul, Enni, Fil. dr., et al.
(författare)
-
Concealed or accessible vocational knowing? : Vocational tasks during workplace-based learning in Swedish upper secondary school floristry education
- 2024
-
Ingår i: IX Stockholm International Conference & Research Workshop on VET May 14-16, 2024. ; , s. 74-75
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The focus of this presentation is on vocational tasks students of floristry in Swedish upper secondary school get access to during workplace-based learning (WPL), and if and how these tasks align with school tasks. The presentation draws on the notion that tasks are driving learning activities (Lindberg, 2003). The data material consists of interviews with students, supervisors and vocational teachers, as well as photographs and texts used at the workplaces and in school. The presentation builds on an ongoing research project on integration in vocational education conducted within the frame of Stockholm Teaching & 74 Learning Studies, a platform for collaboration between researchers and teachers. The results indicate that while customer service becomes visible as an important aspect of vocational knowing in floristry during WPL, economic aspects of vocational knowing remain hidden for the students. Thus, the results point to an area of development within floristry education.
|
|
| 6. |
- Nyman, Paulina, et al.
(författare)
-
Akademisk litteracitet i ord och handling : Ett pågående utvecklingsarbete vid Konstfacks bildlärarutbildning
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Akademisk litteracitet i ord och handling - ett pågående utvecklingsarbete vid Konstfacks bildlärarutbildning Nya studenter på lärarutbildningen på Konstfack ger ofta uttryck för att uppleva det Ask (2007) kallar diskurschock. Kanske är diskurschocken extra komplex just på Konstfack, där lärarstudenterna är antagna till en utbildning på vetenskaplig grund, medan högskolan i stort – och flera av lärarutbildningens kurser – präglas av konstnärlig praktik. Studenterna möter därmed motstridigheter bland normer och konventioner, vilka de behöver navigera mellan och förhålla sig till. Centralt är dock att både lärarutbildningens lärare och studenter ger uttryck för uppfattningen att tyst kunskap omgärdar den akademiska diskursen och dess krav.Som för de flesta universitet och högskolor är Konstfacks utmaning att skapa gynnsamma förutsättningar för utveckling av studenternas akademiska litteracitet. Därför har ämneslärare i utbildningsvetenskap och skrivhandledare från Studieverkstaden har nyligen inlett ett projekt, med arbetsnamnet ”Läs- och skrivresan”. Projektet har sin utgångspunkt i Academic Literacies (Lea & Street 1998), och är ett försök att explicitgöra diskursens krav och kartlägga vad detta innebär både för de texter som studenterna förväntas skriva och läsa såväl som för de samtal studenterna förväntas föra. En ytterligare fråga handlar om vilken progressionsgrad som är lämplig under studenternas år vid Konstfack, och här tar kursutvecklingsarbetet i samarbete med lärarlaget i utbildningsvetenskap vid.Projektet startade höstterminen 2021 och har hittills inletts med en utvärdering och bearbetning av den första utbildningsvetenskapliga kursen, Skola och samhälle 1. Mer explicit stöttning (Wood, Bruner & Ross 1974) har byggts in i kursen, bland annat genom en bearbetning av instruktioner till examinationsuppgifter, ett dispositionsförslag till den skriftliga delen av examinationen samt renodlade undervisningstillfällen med introduktion till akademiskt skrivande.Två frågor av särskilt intresse är:Vad innebär kritisk-analytisk medvetenhet och hur kan det utvecklas i början av lärarutbildningen? Hur kan stöttande strukturer och dess utfall utvecklas och spridas som led i kollegial fortbildning? Avsikten är att följa upp och analysera studenternas examinationsuppgifter och resultat över tid, samt fortsätta utveckla i första hand progressionen i akademisk litteracitet inom kurserna i utbildningsvetenskap tillsammans med lärarlaget.Referenser:Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk [Roads to academic written language] In Swedish. Växjö University, Växjö University Press. (No 115/2007)Lea, M. R. & Street, B. (1998). Student Writing in Higher Education. An Academic Literacies Approach. Studies in Higher Education. 23 (2). S. 157–172.Wood, D,, Bruner, J. & Ross, G. (1974). The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry. 17. S. 89–100
|
|
