| 1. |
- Groglopo, Adrián, 1967, et al.
(författare)
-
Rasismen kläs på nytt i en gammal toleransdräkt
- 2015
-
Ingår i: Feministiskt Perspektiv. - 2002-1542.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andra inlägget i debatten om rasismforskningens villkor är skrivet av Adrián Groglopo och Lena Sawyer, som ställer sig kritiska till regeringens och Göteborgs universitets ideologiska utgångspunkter. I synnerhet kritiserar de föreställningen om tolerans. De vill gärna se mer maktkritiska perspektiv.
|
|
| 2. |
- Mac Innes, Hanna, 1980, et al.
(författare)
-
Social Exclusion
- 2023
-
Ingår i: Handbook on Migration and Ageing. - Cheltenham : Edward Elgar Publishing. - 9781839106767 ; , s. 87-98
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This comprehensive Handbook explores the fundamental concepts surrounding the ageing-migration nexus. It is indispensable reading, presenting interdisciplinary research to investigate the unique experiences of older migrants, migrant eldercare workers and older people left behind.
|
|
| 3. |
- Ålund, Aleksandra, 1945-, et al.
(författare)
-
Multikulturalismens paradoxer
- 2022
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - Växjö, Sweden : Förbundet för Forskning i Socialt Arbete. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 28:3, s. 347-358
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Bahner, Julia, et al.
(författare)
-
Who Counts as a Sexual Subject? The Impact of Ableist Rhetoric for People with Intellectual Disability in Sweden
- 2023
-
Ingår i: Sexuality Research and Social Policy. - 1868-9884 .- 1553-6610.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: The ableist rhetoric around sexuality in disability services and beyond can hinder subjective sexual expression and have a powerful impact on health, self-esteem, and everyday life through internalized ableism, structural marginalization, and interpersonal discrimination. The aim of this study was to explore the ableist rhetoric of sexuality and its impact on sexual scripting for people with intellectual disability. Methods: A thematic analysis was carried out on data generated through ethnographic fieldwork at five sheltered accommodations and semi-structured interviews with ten individuals with intellectual disability. Results: The results show that people in Sweden with intellectual disability are desexualized within a moral order that is maintained in post-institutional social care. Through this moral order, which is deeply embedded in an ableist rhetoric about sexual relationships, sexual scripting for disabled people is constrained both inside post-institutional social care initiatives, and in the broader community of “ableist environments.” In response, disabled people employ various strategies of resistance. Conclusions: A rhetoric of positive sexuality should be a guiding principle for successfully supporting the development of sexual agency on each individual’s own term. Policy Implications: We conclude by encouraging the development of initiatives that will empower and support people with intellectual disability to learn about their sexual rights and to find solutions that allow for development of sexual agency and subjectivity.
|
|
| 5. |
- Ekström, Veronica, 1975-
(författare)
-
Det besvärliga våldet : Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I avhandlingen analyseras hur våldsutsatta kvinnors behov tolkas, omförhandlas och anpassas för att kunna hanteras inom socialtjänstens organisation. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på insatser och behov, betydelsen av socialtjänstens organisering och betydelsen av socialarbetarnas handlingsutrymme. Avhandlingen baseras på kvalitativa analyser av statliga propositioner, intervjuer med socialarbetare och med kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer. Det teoretiska ramverket bygger bland annat på Frasers (1989) teoretiska perspektiv som tar sin utgångspunkt i samhällets tolkningar av människors/gruppers behov av stöd, nyinstitutionell teori och teorier om gatubyråkrater. Avhandlingen visar att socialarbetares tolkningar är centrala aspekter av förhandlingen om hur våldsutsatta kvinnors behov och rätt till stöd ska förstås. Ett viktigt resultat i avhandlingen är att stödet till våldsutsatta kvinnor blir så pass olika. Avhandlingen ger inga svar i kvantitativa termer på hur olikheten är fördelad, men den ger exempel på hur olikheten tar sig uttryck. I kommuner där specialiseringen innebär att socialarbetarna på socialkontoret i första hand utreder behov och fattar beslut om insatser, måste det också finnas adekvata insatser att besluta om. Saknas det så erbjuds inte heller något stöd. Stödet till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer blir också olika eftersom socialarbetare ställer olika krav eller sätter upp olika trösklar för att kvinnor ska få stöd. Avhandlingen visar att både gemensam kunskap och gemensam syn på sociala problem är centralt för att samarbetet inom den specialiserade socialtjänstens ska fungera och i längden också för vilket stöd människor kommer att erbjudas.
|
|
| 6. |
- Machat-From, Laura, 1982-
(författare)
-
Identity, Old(er) Age and Migrancy : A Social Constructionist Lens
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ldentity research in relation to ethnicity and migration has tended to focus an younger people whilst identity research in relation to ageing and old(er) age has not focused an migrants. This inadvertent mutual neglect has led to a lack of identity research that examines the identity categories of old(er) age and migrancy together, a lacuna that this dissertation aims to redress. This dissertation departs from a social constructionist understanding of identity as situationally accomplished in the interplay between how one defines oneself (internally) and how others define one (externally). The questions raised by this perspective and addressed in this dissertation are: When (in what situations) and in relation to whom do old(er) age and migrancy (respectively) seem to become meaningful for identification? How do the identity categories of old(er) age and migrancy seem to be negotiated? The empirical material consists of in-depth interviews with 24 older migrants (13 men, 11 women) aged between 55 and 79 who have been living in Sweden for 18 to 61 years. Interviewees come from 12 different countries that vary in perceived cultural distance from Sweden. The findings suggest that identifications with old(er) age and migrancy seem to be dynamic and flexible rather than necessarily permanently meaningful, thus gaining meaning in specific situations and in relation to particular Others. External definitions furthermore do not always seem to match with internal ones. Regardless of how old(er) age and migrancy are constructed, they seem to be negotiable. This dissertation thus contributes to identity research by studying old(er) age and migrancy together and furthermore sheds light onto how the social constructionist lens allows us to see variability where stability otherwise would be presumed.
|
|
| 7. |
-
Antirasistisk Ordbok
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Språk är ett viktigt medel i kampen för rättvisa. Den här ordboken samlar ett antal begrepp som är grundläggande för den antirasistiska kampen som förs idag i Sverige och i resten av Europa. Det är en samling av begrepp som har definierats och förklarats av ett flertal antirasistiska forskare i Sverige där många av oss är verksamma och anknutna till föreningen Antirasistiska Akademin.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Elgenius, Gabriella
(författare)
-
Civilsamhällets bidrag till integration i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar.
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna policy brief sammanfattar slutsatser från det pågående projektet ”Rethinking Integration: en komparativ studie om civilsamhället i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar som karaktäriseras av mångfald” och syftar till att analysera på vilka sätt civilsamhället bidrar till integration. Resultaten visar att civilsamhället bidrar betydligt till integration genom mångsidiga och behovsanpassade aktiviteter, vilket pekar på vikten av att uppmärksamma formella såväl som informella initiativ. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och leds av Gabriella Elgenius, professor vid Göteborgs universitet, i samarbete med Juta Kawalerowicz, forskare vid Stockholms universitet, och Jenny Phillimore, professor vid Birminghams universitet.
|
|
