Rättsligt skydd av biologisk mångfald : etiska perspektiv och normkonflikter

• En förutsättning för att vi ska uppnå en hållbar utveckling är att vi bevarar den biologiska mångfalden, vilken bland annat hotas av införsel och spridning av invasiva främmande arter. Ett viktigt instrument för att skydda den biologiska mångfalden utgörs av de rättsliga ramar som satts upp på internationell, EU- och nationell nivå. Olika synsätt när det gäller vad som är värdefullt påverkar emellertid vad vi vill skydda och hur vi utformar vår lagstiftning. När det finns flera konkurrerande skyddsintressen riskerar detta att reflekteras i lagstiftningen i form av normkonflikter, det vill säga situationer där någon viss handling är tillåten eller påbjuden av en regel och samtidigt förbjuden av en annan. Den bristande vägledning som uppstår till följd av normkonflikter minskar såväl rättssäkerheten som möjligheten att uppnå lagstiftningens mål, i det här fallet skydd av biologisk mångfald och därigenom en hållbar utveckling. I den här avhandlingen behandlas 1) motsättningar mellan explicita etiska utgångspunkter i miljöbalkens portalparagraf samt 2) motsättningar som kan kopplas till underliggande etiska utgångspunkter mellan dels regleringar där invasiva främmande arter regleras, dels regleringar av invasiva främmande arter och annan reglering. I miljöbalkens portalparagraf uttrycks en till synes motsägelsefull syn på naturen som både enbart ett instrument för människan och som värdefull i sig. En tolkning av paragrafen föreslås som löser upp motsättningen samtidigt som idén om ett egenvärde hos naturen får utrymme och bidrar till ett starkt skydd för exempelvis den biologiska mångfalden. Försiktighetsprincipen, som kan tillämpas för att förhindra spridning av invasiva främmande arter, kan hamna i konflikt med andra delar av rätten. Det kan röra sig om regleringar som främjar andra intressen än miljöintressen, såsom mellanstatliga frihandelsavtal som ger uttryck för en striktare syn på när handel får inskränkas, eller regleringar som tar sikte på andra skyddsintressen, såsom förbud mot skadliga bekämpningsmedel som kan behöva användas för att bekämpa de invasiva främmande arterna. Avhandlingen visar att normkonflikter av dessa slag kan undvikas genom att regleringarna tolkas i ljuset av varandra, eller lösas med hjälp av någon konfliktlösningsmetod, såsom en tillämpning av principen att nyare lag har företräde framför äldre, eller en proportionalitetsbedömning. Oavsett vilket synsätt på vad som är värdefullt som ligger till grund för förståelsen av uttrycket ”hållbar utveckling”, kommer en miljömässigt hållbar utveckling mer sannolikt att uppnås med ett ökat utrymme för försiktighetsprincipen. Detta gäller såväl vid lösningen av normkonflikter som vid utformandet av miljölagstiftning i allmänhet. Denna sammanläggningsavhandling är ett transdisciplinärt arbete där olika perspektiv, teorier och metoder används – intervjuer för empiriskt stöd, klassiska rättskällor för att tolka lagstiftning, och filosofisk teoribildning för att tolka lagstiftning och förklara rättsliga fenomen och begrepp.

• A prerequisite for achieving sustainable development is that we preserve biological diversity, which in turn is threatened by, among other things, the introduction and spread of invasive alien species. An important instrument for protecting biological diversity is the legal framework set up at international, EU and national level. Different views on what should be considered valuable, however, affect what we want to protect and thus how we design our legislation. In situations with several competing protection interests, there is a risk of this being reflected in the legislation in the form of conflicts of norms, that is, situations where a certain conduct is permitted or even obligated by one rule and at the same time prohibited by another. The lack of guidance that arises as a result of conflicting standards reduces both legal certainty and the possibility of achieving the goals of the legislation, in this case the protection of biological diversity and thereby sustainable development. In this context, the dissertation deals with 1) contradictions between explicitly stated ethical assumptions in chapter 1, section 1 of the Swedish Environmental Code, and 2) contradictions that can be linked to underlying ethical assumptions between rules that regulate invasive alien species, and between regulations of invasive alien species and other regulations. Chapter 1, section 1 of the Swedish Environmental Code expresses a seemingly contradictory view of nature, where nature is seen both solely as an instrument for human beings and as having a value of its own. In the dissertation, an interpretation of the section that resolves the contradiction while at the same time giving space to the idea of ​​an intrinsic value of nature and contributing to a strong protection for, for example, biological diversity is proposed. The precautionary principle, which can be applied to prevent the spread of invasive alien species, may conflict with other regulations. These include regulations that promote interests other than environmental interests, such as free trade agreements between states that express a stricter view of when trade may be restricted, or regulations aimed at other protection interests, such as bans on harmful pesticides that may be necessary to combat the invasive alien species. The dissertation shows that norm conflicts of these kinds can be avoided by interpreting the regulations in the light of each other, or by resolving them with the use of some conflict resolution method, such as an application of the principle that newer laws take precedence over older ones, or a proportionality assessment. Regardless of what view on what is considered valuable that underlies the understanding of the expression “sustainable development”, an environmentally sustainable development is more likely to be achieved with an increased scope for the application of the precautionary principle. This applies both to the resolution of conflicts of norms and to the design of environmental legislation in general. This thesis by publications is a transdisciplinary work in which different perspectives, theories and methods are used – interviews for empirical support, classical legal sources to interpret legislation, and philosophical theories to interpret legislation and explain legal phenomena and concepts.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Juridik -- Juridik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Law -- Law (hsv//eng)

Nyckelord

miljörätt

miljöetik

biologisk mångfald

invasiva främmande arter

försiktighetsprincipen

normkonflikt

Law

Rättsvetenskap

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

dok (ämneskategori)