| 1. |
- Petersson McIntyre, Magdalena, 1968
(författare)
-
Att använda det som finns i garderoben: En litteraturöversikt om konsumenters attityder till begagnade kläder
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna litteraturstudie ger en överblick av nuvarande forskningsläge gällande konsumenters attityd och beteende i relation till begagnade kläder. Syftet med studien är att ge en sammanfattande bild av tidigare utförd forskning samt analys av varför många konsumenter fortfarande avstår från att konsumera begagnade kläder, samt vilka faktorer som skulle kunna bidra till förändrat beteende och attityder. En slutsats som dras är att konsumenten väljer second hand när det upplevs som ett bättre alternativ. Det kan handla om stil, pris och tillgång. Det är även tydligt att när second hand upplevs som ett sämre eller mer krävande alternativ väljs det bort. Förändrade vanor och rutiner måste förankras i vardagslivets krav på tillgänglighet, enkelhet och praktikalitet. Det finns dock fortfarande kunskapsluckor kring konsumentens relation till begagnade kläder. En sådan lucka är tillgång på data när det gäller det informella delandet av kläder. Data för kläders som ärvs av vänner och familj, eller byter ägare genom vänner saknas i forskningen idag. Denna rapport är framtagen genom en myndighetsöverenskommelse mellan Naturvårdsverket och Göteborgs Universitet inom regeringsuppdraget information om hållbar konsumtion av textilier. I 2018 års regleringsbrev fick Naturvårdsverket i uppdrag att genomföra informationsinsatser för att höja kunskapsnivåerna hos svenska konsumenter om en mer hållbar konsumtion av textilier. Insatser som genomförs inom uppdraget ska omfatta konsumenters kunskap om textiliers miljö- och hälsopåverkan i alla led i värdekedjan. Samlad forskning pekar på att vi måste förlänga livslängden på redan producerade kläder, och därigenom minska resursuttaget och miljöpåverkan som kommer av nyproduktion. Förlängd livslängd för redan producerade plagg kan uppnås genom till exempel reparation av kläder, delat ägande av kläder och återförsäljning av begagnade kläder. För att uppnå förlängd livslängd genom dessa aktioner krävs dock en acceptans hos konsumenten.
|
|
| 2. |
- Norrby, Thomas, et al.
(författare)
-
Framtidens Flexibla Förvaltningsformer? : En utvärdering av projektet Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden startades 2008 på initiativ av Naturvårdsverket utifrån behovet att utveckla förvaltningsformer för bevarande och hållbart nyttjande av större värdefulla kustoch havsområden. Det övergripande syftet med projektet var att bidra till att uppfylla Sveriges åtaganden inom Helsingforskommissionen (HELCOM) och Oslo-Paris konventionen (OSPAR), samt åtagandet inom FN:s konvention om biologisk mångfald. Projektet har bestått av fem regionala pilotprojekt som drivits av länsstyrelserna i Västernorrlands, Stockholms, Östergötlands, Blekinge och Västra Götalands län. Fyra av projektområdena är helt eller delvis klassade som Baltic Sea Protected Areas (BSPA). Det femte är delvis klassat som Marine Protected Area (MPA). Samtliga områden saknade en plan för framtida förvaltning. Pilotprojektens uppdrag var att utveckla samverkansplaner för respektive område med ekosystemansatsen som vägledning. SLU har fått i uppdrag att utvärdera projektet av Naturvårdsverket. Utvärderingen fokuserar på processerna i pilotprojekten, dvs. hur projekten kom igång och hur arbetet med samverkansplanerna genomförts. Utvärderingens ansats är kvalitativ och har som huvudsaklig inriktning att undersöka hur viktiga aspekter av ekosystemansatsen förståtts och operationaliserats i de olika piloterna. Syftet är också att undersöka på vilket sätt detta givit avtryck i det fortsatta arbetet med samverkansplanerna. De enskilda piloterna har analyserats var och en för sig. Analysen har varit inriktad på att ringa in piloternas 1) förutsättningar, 2) arbetsprocess och 3) resultat (samverkansplanerna) med avseende på centrala aspekter av ekosystemansatsen. Dessa aspekter har speglats i tre begreppspar: delaktighet och samverkan, förankring och legitimitet, samt lärande och adaptivitet. Analysen av de enskilda pilotprojekten ligger till grund för en jämförande analys av de olika pilotprojekten, och därefter för rapportens slutsatser och rekommendationer. Dessa finns sammanfattade i kapitel 6. Det finns ett fortsatt behov av att undersöka, praktiskt pröva och utveckla förståelse för hur vi kan utveckla nya förvaltningsformer för bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser, med ekosystemansatsen som bas. Men det finns inga entydiga svar på frågor om hur man skapar ett brett och kontinuerligt deltagande, hur man initierar och upprätthåller ett adaptivt, reflekterat och lärande arbetssätt, hur man organiserar flernivåförvaltningen eller vilken roll myndigheter och andra berörda kan och ska ha. Därför måste nya förvaltningsformer fortgående prövas, samtidigt som det är viktigt att utnyttja lärdomar från tidigare projekt.
|
|
| 3. |
- Sjölander Lindqvist, Annelie, 1970, et al.
(författare)
-
Att leva nära stora rovdjur. Perspektiv på psykosociala och socioekonomiska konsekvenser
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Här ges perspektiv på psykosociala och socioekonomiska konsekvenser av att leva nära stora rovdjur. I studien, som bland annat bygger på intervjuer med tamdjursägare och jägare som har haft angrepp av stora rovdjur på sina tamdjur respektive hundar, har frågor kring hur de upplever sin situation studerats. Studien har intresserat sig för deras erfarenheter och tankar kring den egna situationen, upplevelser av oro och stress kopplat till rovdjursförekomst, deras syn på förvaltningsstrategier och åtgärder, samt hur de upplever att deras socioekonomiska situation påverkas av rovdjursförekomst. Undersökningen har gemensamt finansierats av Naturvårdsverket, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenska Jägareförbundet.
|
|
| 4. |
- Holmberg, John, 1963, et al.
(författare)
-
Low-carbon transitions and the good life
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A transition to a low-carbon economy requires farreaching reductions in emissions, which in addition will have to take place at the same time as the global population is growing. A growing population also makes ever greater demands on welfare, while the ecological, social and economic systems that have to sustain this development are already under severe strain. It is commonly argued that emission reductions in a growing world economy can and should be achieved by technical innovations so that the transition to a low-carbon economy does not imply a negative impact on human well-being.This report discusses whether there might perhaps be another way of understanding the situation. Is the presumed linkage between well-being and climate impact always negative? Could a greater focus on human well-being be a driver of, rather than an obstacle to, sustainable development? This report attempts to identify possible strategies to support both [the good life] and decreased emissions. By adopting this research approach, the authors aim to make a contribution to the discussion of low-carbon transitions in society.
|
|
| 5. |
- Kaijser, Arne, et al.
(författare)
-
Framtida energiomställningar i historiskt perspektiv
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ör att kunna begränsa temperaturökningen till högst två grader över förindustriell nivå behöver de globala utsläppen kulminera före år 2020 och halveras till år 2050 relativt 1990 års nivå. Det betyder att de utvecklade länderna i Europa och Nordamerika behöver minska sina utsläpp med minst 80 procent till år 2050. En sådan radikal minskning innebär i praktiken att vi måste göra en samhällsomställning till en ekonomi som bygger på fossilfri energitillförsel och fossilfri produktion. Stora omvandlingar av samhällsekonomin har hänt förut, t.ex. i samband med industrialismens genombrott. Men vad är möjligt att klara av i form av omställning av framtida energisystem och långlivade infrastrukturer? Hur snabbt kan en framtida samhällsomställning till låga utsläpp ske? Vilka drivkrafter och hinder finns det för en klimatomställning? Vetenskapliga synteser, t.ex. ”Scientific perspectives after Copenhagen” har dragit slutsatsen att det finns tekniska begränsningar med att ställa om samhället snabbt. En omställningstakt på över 4 procent per år har bedömts vara praktiskt svårgenomfört med tanke på livslängden hos energi- och industrianläggningar samt transportinfrastrukturer liksom de stora nyinvesteringar och kostnader som en så snabb omställning skulle innebära.Dessa utgångspunkter för vad som krävs för att klara tvågradersmålet har intresserat Naturvårdsverket att låta forskare syntetisera aktuell forskningskunskap om historiska samhällsomställningar och dra slutsatser om möjligheten för en framtida omställning till mycket låga växthusgasutsläpp. Föreliggande studie analysererar ett antal genomgripande förändringar sedan 1800-talets mitt under den första, andra och tredje industriella revolutionen och för en avslutande diskussion om möjligheter och utmaningar för att lyckas med en klimatomställning. Studien har finansierats av Naturvårdsverkets forskningsanslag och utförts av Professor Arne Kaijser vid Institutionen för filosofi och teknikhistoria på Kungliga Tekniska Högskolan samt av Professor Astrid Kander vid Ekonomisk-historiska institutionen på Lunds Universitet. Innehållet i rapporten och de slutsatser som dras där står forskarna fullt ut själva för.
|
|
| 6. |
- Roslund- Forenius, Ylva
(författare)
-
Flottningslämningar i Testeboån : En kulturhistorisk inventering
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Testeboån bildas bland annat av Kölsjöån, Svartån, Bresiljeån och Moån. De rinner ihop ovanför och i Åmot och mynnar ut i Gävlebukten med en sammanlagd längd av ca 11 mil. Inventeringsområdet utgörs av delen mellan Oslättfors och Gävlebukten, knappt 2 mil.Testeboån skriftar starkt i sitt lopp mellan Oslättfors och havet. Vid de lugnflytande partierna med flacka strånder är ån bred med jämna strandkanter och svämmar lätt över vid högvatten och där marken är kuperad och stenig delar ån upp sig i flera forsande småfåror. Den över delen går genom skogsmark medan den nedre går genom åkermark och bebyggelse.Sammanlagt påträffades 76 anläggningar fördelade på 57 nummer, Följande anläggningar framkom.31stenvallar, 14 stenarmar, 7 rastplatser, 4kanaler,3 moringar, 2 dubbla träkistor, 2traktorupplagda vallar, 2 länsar, 1 spång, 1 påle, 1 bro, 1 glacismur vid brofäste och 1 dammlucka. Vallarna är till största del uppförda för hand under 1930-talet av AK- arbetar. De traktorupplagda vallarna innehåller i regel också en stor mängd mindre stenar, vilka man ej tagit med vid för hand upplagda vallar. Hur många som är traktorrensade är svårt att avgöra, då de mindre stenarna kan ha spolats bort. Detta går däremot att få fram genom mer ingående arkivstudier och en noggrannare dokumentation av varje anläggning.I de lugna vatten har pålar och dykdalber som fästanordningar varit dominerande och i de forsande och steniga avsnitten har strömrensningarna dominerat.Inom inventeringsområdet finns tre fasta fornlämningar, nr 231,232 och 233 i fornlämningsregistret för Hill socken. Dessa beskrivs inom delområde 3 och 4.
|
|
| 7. |
- Wall-Reinius, Sandra, 1974-, et al.
(författare)
-
Vägar till mångfunktionella landskap: En pilotmodell i Jämtlandsfjällen
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenteras resultat och slutsatser från forskningsprojektet ”Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen” (Negotiating pathways to multifunctional landscapes – a pilot model in the Jämtland Mountains), finansierat av Naturvårdsverket tillsammans med Riksantikvarieämbetet inom ramen för forskningssatsningen ”Storslagen Fjällmiljö” (www.storslagnafjall.se). Som projektets titel antyder så är olika vägval, förhandlingar och diskussioner om hur landskapet kan brukas av många intressenter centralt. Projektets specifika syfte har varit att analysera i) bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap, ii) historisk och nutida användning av fjälleder, och iii) leder i förvaltningen och finansiering av leder. Förhoppningen är att forskningen kan utgöra underlag för diskussion och dialog som kan leda fram till beslut som bidrar till att minska intressemotsättningar mellan fjällens olika aktörer och därmed bidra till en mer hållbar utveckling för alla i fjällandskapet. Södra Jämtlandsfjällen används av flera olika grupper med olika intressen och olika förväntningar, uppfattningar och värderingar om landskapet och dess användning. Det finns stora utmaningar i att hantera och balansera ett komplext mångfunktionellt landskap med många värden, intressen och behov (natur- och kulturmiljövård, skyddade områden, lokal användning, rennäring, friluftsliv och turism). Delar av den problematik som vi studerat har sina orsaker i att olika människor både beskriver och använder landskapet på vitt skilda sätt. Resultat visar att personer företrädesvis inom myndigheter och inom turismnäringen beskriver fjällen som ett av människan i det närmaste orört område eller som vildmark trots att landskapet nyttjas av olika intressegrupper. Personer som bor och verkar i området regelbundet betonar generellt sett mer området som ett vardagslandskap och arbetslandskap, vilket inte hindrar att de sätter ett stort värde på dess skönhet och mångfald. Mångbrukandet av landskapet i södra Jämtlandsfjällen liksom de många idéerna om vad landskapet är och ska vara, kopplar också till frågor kring bevarande och skydd. Studieområdet har varit föremål för diskussioner om en nationalpark som skyddsform och i den pågående nationalparksprocessen inkluderas även ett deluppdrag för länsstyrelsen att genomföra en ledutredning. Det är vår förhoppning att resultat från forskningen om bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap kommer till användning i den pågående nationalparksprocessen. Ledsystemet så som det ser ut i dag är resultatet av flera lager av historia, från samer, turister, forskare, pilgrimer, karoliner, jägare, fiskare, skogsarbetare, konditionsidrottare och andra. I dag har lederna genomgått en process där användandet har ökat som följd av att fler människor rör sig på fjället. Det historiska sambrukandet av stigar och leder var småskaligt, vilket var en viktig orsak till den relativa frånvaron av öppna konflikter. Enstaka vandrare störde exempelvis inte renarna i området, men ett ökat antal besökare och förlängda säsonger i besöksnäringen innebär att risken för konflikter ökar. Genom att besökstrycket blivit större på de mest populära lederna och att flera nya aktiviteter tillkommit framkom det bland vissa aktörer ett önskemål om att olika användargrupper bör ha ”sina” leder för att undvika konflikter.
|
|
