| 1. |
|
|
| 2. |
- Ranisch, Robert, et al.
(författare)
-
Ethics of digital contact tracing apps for the Covid-19 pandemic response
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There is a growing interest in contact tracing apps (CT apps) for pandemic man- agement. These apps raise significant moral concerns. It is therefore crucial to consider ethical requirements before and while implementing such apps. Public trust is of major importance for population uptake of contact tracing apps. Hasty, ill-prepared or badly communicated implementations of CT apps will likely under- mine public trust, and as such, risk impeding general effectiveness. In response to these demands, to meet ethical requirements and find a basis for justified trust, this background introduces an ethical framework for a responsible design and implementation of CT apps. However, even prudently chosen measures of digital contact tracing carry moral costs, which makes it necessary address different trade-offs. This background paper aims to inform developers, researchers and decision-makers be- fore and throughout the process of implementing contact tracing apps.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Munthe, Christian, 1962, et al.
(författare)
-
Etiska aspekter på att lyssna på barn i familjehem – mål, komplikationer och konflikter
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns goda skäl för att samla in upplevelser från familjehemsplacerade barn eftersom det är de som bäst kan berätta om sin egen situation och om hur familjehemsorganisationen fungerar. Men att samla in sådan information medför också en rad möjliga etiska konflikter som analyseras i den här rapporten. Syftet är att ge en grund för utvärdering och jämförelse av olika mer specifika och konkretiserade förslag på hur en modell för att lyssna på barn i familjehem ska utformas. När man tar fram en modell för informationsinhämtning måste syftet tydligt klargöras. Om flera syften ska gynnas är det viktigt att analysera potentiella målkonflikter. De etiska hänsyn som vi belyser är främst sådana som aktualiseras när barn är informationsförmedlare snarare än mottagare av vård. Utöver detta presenterar vi vägar att behandla begreppsliga och etiska grundfrågor om tolkningen och värderingen av barns intressen. Barn i allmänhet och familjehemsplacerade barn i synnerhet utgör en särskilt sårbar och värnlös grupp. Det är därför viktigt att lyssna på dem och att då vara extra varsam. Det är särskilt viktigt att dels ta hänsyn till barns växande förmåga till självbestämmande, dels att utforma modellen så att den hjälper barnen att kunna berätta om såväl positiva som negativa erfarenheter. Den modell som används för att inhämta information från familjehemsplacerade barn måste syfta till att förbättra deras situation i allmänhet, samtidigt som man måste se till att detta syfte inte kommer i konflikt med enskilda barns intressen. Det gäller i synnerhet när barnen är så små att de inte kan ge giltigt samtycke och där forskningsetiken föreskriver skarpa krav på riskfrihet. Med äldre barn följer krav på att respektera och främja barnens självbestämmande. En viktig fråga är hur modellen ska förhålla sig till den reguljära familjehemsvården. Det finns goda skäl att hålla isär dem, både på grund av modellens syfte och för att de som använder modellen inte ska missförstå den. Samtidigt kan det vara bra att ha kvar kopplingar mellan modellen och den reguljära familjehemsvården, även om det aktualiserar en rad etiska frågor som rör integritet, partiskhet och risker för barnen. De etiska aspekterna förankras dels i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och Helsingforsdeklarationen – Etiska principer rörande medicinsk forskning som involverar människor (Helsingforsdeklarationen), dels i en etisk och filosofisk bakgrundsdiskussion med stöd i internationell forskning. Rapporten avslutas med en checklista till hjälp för att systematiskt analysera etiska aspekter av olika modeller som kan användas för att lyssna på barn i familjehem.
|
|
| 5. |
- Wagner, Ben, et al.
(författare)
-
Multistakeholder Governance and Nodal Authority – Understanding Internet Exchange Points
- 2015
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- This case study considers Internet exchange points (IXPs) as an example of governance processes in action. Internet exchange points are the points of connection between different Internet networks, which enable different networks to exchange traffic at a shared facility without cost to either party through a process known as “peering”. Three different IXP governance models representing large and influential IXPs are compared: the DE-CIX in Frankfurt, CAIX in Cairo, and KIXP in Nairobi. DE-CIX, the largest IXP in the world, is a subsidiary of the German Internet trade association eco, and is thus “owned” by the Internet industry in Germany. Though well functioning, this has meant that key stakeholder groups such as civil society, and the academic and technical communities are excluded from participating in discussions over policy decisions. In contrast, the Cairo Internet Exchange Point (CAIX) is run by a public authority, the Egyptian Ministry of Communications and Information Technology. Though it is governed by a broad set of stakeholders including private sector, government, and civil society representatives, its decision-making processes are somewhat opaque. Lastly, KIXP was founded by a Kenyan network engineer and is governed by a local trade association. While set up with multistakeholder coordination under the leadership of the private sector, its dayto-day operations and governance fall under private sector control. By tracing out the plurality of models used for IXP governance and comparing the processes of developing peering relationships, this case provides unique lessons for the governance process, particularly surrounding trade-offs between inclusiveness and effectiveness.
|
|
| 6. |
- Kardemark, Wilhelm, 1980, et al.
(författare)
-
Medicinsk humaniora vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet: En rapport
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett landskap för högre utbildning och forskning som är statt i förändring ställs allt större krav på de akademiska disciplinerna att visa sin relevans för samtida samhällsutmaningar. Ett av de områden som tydliggör relevansen hos humaniora är vad som kommit att kallas ”medicinsk humaniora”. Den här rapporten, som kommit till på ett initiativ av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet, har som syfte att beskriva hur medicinsk humaniora som område kommit att utvecklas, hur det har definierats och vilken relevans det kan tänkas ha, hur området ser ut i Sverige i stort och vid Göteborgs universitet i synnerhet samt presentera möjliga strategier för en satsning på området från Humanistiska fakultetens sida.
|
|
| 7. |
- Ascher, Henry, 1953, et al.
(författare)
-
Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet ensamkommande barn innefattar enligt svensk lag asylsökande barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från såväl föräldrar som annan vuxen person som kan anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller barn som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Vår systematiska genomgång av den vetenskapliga litteraturen har inte funnit några kontrollerade studier som har undersökt eller jämfört effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga. Vår systematiska genomgång av forskning som på olika sätt belyser ensamkommande barns och ungas erfarenheter och upplevelser av vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga, har resulterat i sju övergripande teman (teman på nivå tre*): – Säkerhet och kontroll: En grundläggande förutsättning. Ensamkommande barns och ungas erfarenheter av trauma och förlust, i kombination med osäkerhet om framtiden, innebär en brist på grundläggande trygghet, kontroll och säkerhet. Det präglar starkt tillvaron och påverkar välbefinnandet och förmågan att hantera sin vardag och sina svårigheter samt att kunna se en framtid. – Det nya landet: Både möjligheter och svårigheter. Ensamkommande barn och unga uttrycker en stark motivation att utbilda sig, att anpassa sig till det nya landet och att ta vara på de möjligheter som finns. Samtidigt beskrivs strukturella och sociala hinder samt svårigheter kopplade till att befinna sig i en ny kulturell och samhällelig kontext. Allt detta kan hämma en positiv utveckling av hälsa, integration och funktionsförmåga. – Att hantera svårigheter: En balans mellan olika strategier. Copingstrategier (strategier för att med tankar och beteenden hantera svårigheter) såsom undvikande, flykt och positivt tänkande, kan fungera främjande men ibland också hindrande för hälsa, integration och funktionsförmåga. Religion kan upplevas som betydelsefull för välmående och förmåga att hantera svårigheter. – Vardagsmiljöer: Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgång till skola och aktiviteter är viktigt. Ensamkommande barn och unga framhåller stöd, goda relationer och eget inflytande i boendet samt måltider i boendet som viktiga, oberoende av boendeform. Skolan upplevs som viktig för inlärning, välmående och relationer. Betydelsen av stöd och råd från vuxna i skola och i förhållande till skola och utbildning understryks. När det gäller skolan som plats för att utveckla relationer med jämnåriga beskrivs både positiva och negativa erfarenheter. Fritidsaktiviteter beskrivs som viktiga för att må bra, för att bygga sociala relationer och återskapa mening i tillvaron. – Relationer: Stöd och vägledning från vuxna är betydelsefullt, kontakt med jämnåriga viktigt men också svårt. Ensamkommande barn och unga lyfter betydelsen av vägledning, stöd, kontinuitet men också möjligheter till inflytande och självständighet i relation till vuxna. Relationer till jämnåriga upplevs som viktigt men också svårt. Relationer till biologisk familj innebär både saknad och stöd. Beroende på kvaliteten i de olika relationerna kan de fungera hämmande eller främjande för välbefinnande och utveckling. – Socialtjänst och hälso- och sjukvård: Varierande uppfattningar om och erfarenheter av stöd och behov. Ensamkommande barn och unga upplever socialtjänsten som viktig för grundläggande stöd, men också att stödet inte är tillräckligt. De uttrycker varierande uppfattningar om och erfarenheter av psykologiskt stöd från hälso- och sjukvården. – Identitet och tillhörighet: Att få ihop det förflutna, nuet och framtiden. Ensamkommande barn och unga strävar efter att både bevara modersmål och kultur och att anpassa sig till det nya landet samt att bevara relationer till personer i ursprungslandet och att stödja dem. De kan kämpa med att få ihop sin tillhörighet. Religion kan vara ett sätt att skapa en kontinuitet i tillvaron. * Teman på nivå tre är formulerade så att de centrala budskapen ska framgå. De har använts för att ordna och presentera resultatet på ett enkelt och läsvänligt sätt. Temana har kondenserats utifrån samtliga andra nivåns teman, oavsett evidensstyrka.
|
|
| 8. |
- Heilinger, Jan-Christoph, et al.
(författare)
-
Public Health Ethics and Covid-19: The ethical dimensions of public health decision-making during a pandemic
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Covid-19 pandemic forces policy makers and public health authorities to make ethically challenging decisions, often under conditions of uncertainty and under time pressure. In times of pandemics, ethical accountability is more important, not less. Understanding and handling of ethical problems require grounding in ethical theory and decision models, in combination with relevant facts from medicine, public health, law, economics, politics, etc. The perspective of public health ethics includes considerations from all ethical domains of relevance in a pandemic situation. This foundational policy brief provides an overview of the fundamental ethical dimensions of public health decision-making in the face of the Covid-19 pandemic. It references important existing ethical frameworks, some of which are based on extensive stakeholder vetting and public consultation. Its goal is to support decision-making that is justified and communicated as required by basic democratic principles and in the light of diverse values and norms present in democratic societies. These, however, may conflict with one another, making difficult trade-offs inevitable. Further policy briefs on specific topics will be consecutively developed by this ethics working group, including on ethical decision-making in policy and practice under conditions of uncertainty, ethics of vaccination, ethics of Covid-19-related contract-tracing apps, ethics of Covid-19 and age, ethics of experimental treatment, refugee health ethics and Covid-19.
|
|
| 9. |
- Munthe, Christian, 1962, et al.
(författare)
-
Ethical aspects of pandemic public policy-making under uncertainty
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pandemic public policy-making requires far-reaching decisions in the context of severe and dynamic lack of information. This policy brief breaks down the ethical challenge of pandemic public policy-making under conditions of uncertainty into understandable parts, and elaborates how these may be approached in practice. A pandemic usually implies uncertainty about the spread of the infection, about its impacts for people and society, and the effects of policy measures undertaken in response to the pandemic. A precautionary approach is required, but precautionary reasoning must consider practicality, non-arbitrariness, proportionality and justification. Pandemic public policy making under uncertainty should avoid paralysis by limiting the space for precautionary reasoning; balance both uncertain harms and uncertain benefits; avoid false certainty bias; decrease uncertainty, while minding the price of precaution; take into consideration legitimacy but also public opinion and feelings; set, disclose and communicate underlying ethical values and principles; monitor and re-evaluate decisions and consequences. This paper is intended for those making and advising public policy decisions, including ethicists.
|
|
| 10. |
|
|
