| 1. |
|
|
| 2. |
- Namli, Elena, 1966-, et al.
(author)
-
Etik
- 2019. - 1
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Vad är en rätt handling? Hur kan religiösa traditioner bidra till etisk reflektion? Vad innebär det att respektera människovärdet inom biomedicinsk etik och sexualetik? Detta är några av de frågor som diskuteras i denna introduktion till teologisk och filosofisk etik. Här presenteras klassiska teorier inom normativ etik och etisk teori. Dessa granskas också kritiskt. I dialog med utilitarism och dygdetik argumenterar författarna för en modifierad variant av kantiansk etik, vars grund är principen om lika respekt för vars och ens värdighet. Vidare behandlas tillämpad etik ingående, särskilt politisk etik, miljöetik, biomedicinsk etik och sexualetik. Feministisk etik ges stort utrymme. Läsaren får också inblick i skilda religioners etik. Särskilt uppmärksammas kristen etik, men också judendomens etik och muslimsk etik.
|
|
| 3. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 4. |
- Grenholm, Carl-Henric, et al.
(author)
-
Teologisk etik : En introduktion
- 2000
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Har inte bara människan utan också djuren och naturen i dess helhet ett värde i sig? Vad kännetecknar en rätt handling? Vilka bidrag ger kristen tro till den etiska reflektionen? I vilken utsträckning präglas moralen av skilda sociala kontexter och kulturella traditioner?Dessa är några av de frågor som behandlas i denna bok. Den diskuterar moralfilosofiska teorier och aktuella problem inom miljöetik, medicinsk etik, samlevnadsetik och ekonomisk etik. Särskilt uppmärksammas hur skilda teorier om moralen är relaterade till kristen tro och andra livsåskådningar.I boken argumenteras för uppfattningen att etisk reflektion är inbäddad i skilda traditioner och präglas av skilda sociala och kulturella kontexter. Samtidigt hävdas att etisk rationalitet inte är helt kontextberoende, varför det är möjligt att föra en dialog i etiska frågor över traditionsgränserna. Detta innebär för kristen etik att den öppen för en ömsesidig dialog med etiken inom andra livsåskådningar och inom moralfilosofin.
|
|
| 5. |
-
Jesus och politiken
- 2024
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Syftet med projektet är att granska och att reflektera kring Jesu politiska aktörsskap i relation till nutida samtidsdiskussioner. Som en teoretisk utgångspunkt för att möta den frågan kommer Jesus liv och lära att diskuteras genom att relatera hans politiska verksamhet till begreppen aktivism, revolution, populism, och anarki. Syftet är inte att erbjuda en anakronistisk läsning av Jesus liv och lära, i tron att någondera av dessa politiska praktiker enkelt låter sig tillämpas på den politiska kontext som Jesus fungerade i. Inte heller är det i tron att de erbjuder någon definitiv tolkning av Jesu politiska verksamhet. Syftet är snarare att bruka nutida politiska teoretiska begrepp för att tolka Jesu politiska verksamhet, med förhoppningen att denna association ska underlätta arbetet med att nyttja Jesu liv och lära som en resurs för att föreställa det allmänna goda och tackla nutida utmaningar. Orsaken till varför just aktivism, revolution, populism och anarkism valts som en teoretisk-begreppslig grund, är för att vardera av dessa politiska praktiker försöker få till stånd en förändring av något slag, dock utifrån olika logiska förutsättningar och på olika sätt. Trots att man kan tolka Jesu politiska aktörsskap på olika sätt, är det däremot mer eller mindre uppenbart att han försökte få till stånd en förändring i den rådande samhällsordningen. Utifrån denna insikt har framför allt kristna genom tiderna inspirerats av Jesus för att förverkliga den vision om det goda som hans liv och lära innehåller, samt utvecklat en kritik av de aktörer som motarbetar denna vision.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Omodernt : Människor och tankar i förmodern tid
- 2009. - 1
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Kan vi idag ha något att lära av de klassiska, medeltida och tidigmoderna kulturerna? Många skulle svara ja på den frågan, men det finns också de som skulle beskriva det förmoderna som irrationellt, traditionsbundet, kollektivistiskt och framför allt otidsenligt. Att behålla kontakten med det förmoderna behöver inte betyda att man bekräftar ett "arv" från det förflutna eller ägnar sig åt återbruk av äldre tiders idéer. Bättre är att omvandla, utveckla eller avveckla tidigare tankar eller kritik kring sociala och estetiska mönster. I antologin Omodernt - Människor och tankar i förmodern tid medverkar elva forskare som representerar en rad humanistiska discipliner. Deras texter berättar på mångfacetterade sätt om idéer och föreställningar, språk och texter från antiken till 1600-talet som är relevanta än idag. De argumenterar för vikten av kunskap om de perioder som ligger före vår moderna tid och ger konkreta exempel på forskning i den andan. Det viktiga är att uppmuntra kommunikation över seklen, viljan att vidga sina egna associationer kring mänskligt handlande, att fördjupa sina insikter om hur människor i historien försökt att hantera sin existentiella och samhälleliga situation. Genom sådana perspektivbyten kan vi i bästa fall få klargörande idéer även om vår egen tid.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
