| 1. |
|
|
| 2. |
- Sjödin, Anna-Pya, Docent, 1972-
(författare)
-
Vaiśeṣika
- 2021
-
Ingår i: The encyclopedia of philosophy of religion. - : John Wiley & Sons. - 9781119010951 - 9781119009924 ; , s. 545-553
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Hindu Vaiśeṣika philosophers' main concerns in relation to liberation from rebirth are knowing (jñāna) and acting (karma). In connection to this, ideas of a disembodied self (ātman) as eternal, noncognizing, and uncreated are important factors within their thought. They furthermore purport a creator god who is responsible for a world wherein the selves could be liberated. The actions required are performance of religious duties and refraining from unethical behavior. Through the practice of yoga a human being can attain a mindset suitable for such actions. The Vaiśeṣikas' main interests are to describe the bodily self, its capacity for knowledge, and what this self should know, hence epistemology and ontology are central aspects of their philosophizing.
|
|
| 3. |
- Sjödin, Anna-Pya, Docent, 1972-
(författare)
-
Conceptualizing philosophical tradition : A reading of Wilhelm Halbfass, Daya Krishna, and Jitendranath Mohanty
- 2011
-
Ingår i: Philosophy East & West. - Hawaii : University of Hawai'i Press. - 0031-8221 .- 1529-1898. ; 61:3, s. 534-546
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article takes as its point of departure the question of how Wilhelm Halbfass, Daya Krishna, and Jitendranath Mohanty have conceptualized tradition in relation to “Indian” philosophy. They have all reacted to, and criticized, homogeneous and static conceptions of Indian philosophies, and by articulating different ways of apprehending tradition they have tried to come to terms with such limiting images. My reading of their texts has been informed by a questioning of how they, in turn, conceptualize tradition. Most of all this is related to the tendency, on the one hand, to stress that tradition is open-ended and dynamic but at the same time to speak of tradition as one singular and universalizable phenomenon, sometimes even as a reified phenomenon (“it”). This discussion is connected to a concern of mine regarding how to conceptualize a plurality and heterogeneity while avoiding a reifying, generalizing language. Toward the end I present a reading of the Nyāyasūtra and how the concept of siddhānta could be understood in the light of three of its commentaries. This reading is here framed as the practical and philosophical outcome of the reflections made in the analysis of Halbfass, Krishna, and Mohanty.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Wiktorin, Pierre
(författare)
-
De villkorligt frigivna : relationen mellan munkar och lekfolk i ett nutida Thailand
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation, based on 14 months of fieldwork carried out in central, northern and north-eastern Thailand, focuses on laypeople's demands on contemporary Thai Theravada sangha. In the aftermath of the economic breakdown in 1997, an intense discussion concerning the moral status of the sangha took place. The religious interests and demands clearly differ between different groups. What still seems to unify these groups or classes of Buddhists, however, is their concern for the sangha's compliance with a few vinaya-rules such as observing the chastity vow and not keeping donations obtained in merit making for personal use. In an attempt to move beyond the obvious, this dissertation applies an exchange theory to problematize the above. Two separate but intimately related spheres exist in modern Thai society; a short-term sphere where profit making, individual success, vitality and consumption of luxury goods are tolerated and even spoken for, and a long-term sphere concerned with the reproduction of social and cosmic systems. While the latter sphere is regarded as morally positive, the former is, if not negative, at least morally ambiguous. If surplus (money, food and other gifts) is transferred from the short-term sphere to the other sphere, however, it is not only considered a morally positive act, but also as constituting an exchange of creativity. This exchange is attributed to the separation of the spheres, which implies that if distinctions that reify them are blurred, reactions will not be absent. The monk's concern with his non-laypeople behaviour makes him more or less a negation of the male gender. Moreover, while these regulations certainly make the monk's gender different from the layman's, they also make it dangerously similar to the female gender ? and risks of category transgressions are usually countered with taboos. When discussing sex- and money monks, the Thai Buddhists did not only question the moral status of the sangha. They also, indirectly, held it responsible for the economic crisis. The status of the sangha is thus linked to the status of the nation. While this certainly highlights the habitus of the monks, it simultaneously draws attention to the laypeople which, like Eve, provided the sangha with the apple that kicked humanity out of Eden. The Wat Phra Dhammakaya controversy could arguably be seen in this context. The majority of the movement's followers consist of affluent middleclass people; a section of Thai society dominated by the ethnic Chinese. Consequently, the questioning of the sangha that took place in the aftermath of the economic crisis, could be seen as religiously as well as politically motivated.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Tjällén, Biörn
(författare)
-
Aristotle’s heroic virtue and medieval theories of monarchy
- 2015
-
Ingår i: Shaping heroic virtue : studies in the art and politics of supereminence in Europe and Scandinavia. - Leiden : Brill Academic Publishers. - 9789004298613 ; , s. 55-66
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Holt, Kristoffer, 1976-
(författare)
-
Media, authenticity and religion
- 2008
-
Ingår i: The Second international conference on media and religion.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Jarnkvist, Karin, 1975-
(författare)
-
När jag gifter mig ska jag göra det på riktigt : Berättelser om barn, brudar och bröllop
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2000-talet har antalet vigslar stadigt ökat i Sverige. I den här studien berättar unga män och kvinnor i åtta heterosexuella par om sina bröllop, från det att beslutet om giftermål togs och tills bröllopsdagen är över. Hälften av paren gifter sig borgerligt och övriga enligt Svenska kyrkans vigselordning. Syftet med studien är att förstå den mening som unga vuxna skapar i sina bröllop och i berättelserna om dem. I analysen används reflexiv och narrativ metod kombinerad med teorier från religionssociologi, kultursociologi, familjesociologi, ritstudier och genusvetenskap. Studiens centrala resultat är att bröllop både förenar och skiljer människor åt. På mikronivå, två individer emellan, stärker giftermålet banden inom familjen. Detta gäller dels känslomässigt, dels juridiskt och ekonomiskt. Barnet är centralt i sammanhanget. Samtidigt finns det föreställningar om hur brud och brudgum ska bete sig och framträda i bröllopssammanhanget som kan ha en särskiljande effekt på man och kvinna. På mesonivå beskrivs särskilt den kyrkliga vigseln som ett bra tillfälle att samla släkt och vänner. Flera borgerliga vigslar är däremot hemliga, i syfte att hålla släkt och vänner borta från dem. Själva riten har både en förenande och separerande effekt. Den samlar människor i en gemensam handling men upplevelsen av den är individuell och tolkningarna kan skilja sig åt från person till person. På makronivå, i samhället, framträder bröllopets enande betydelse i att samtliga som gifter sig blir en del av ett kollektiv genom att de följer normen för vad en ”riktig” familj är. Samtidigt separerar det de gifta från personer som inte är gifta vilket också kan ses som en av ritens funktioner. En jämförelse de två vigselgrupperna (borgerlig respektive kyrklig) emellan visar att det uppkommer en åtskillnad av människor som resulterar i två grupper, de som gör vad ”man ska” göra och de som inte gör det. Det stora kyrkliga bröllopet är normerande. Bröllopsnormen upprätthålls genom den offentliga mediala bröllopsberättelsen men kanske främst genom människors praktiker. På metanivå, inom forskningen, kan olika forskningsdiscipliner mötas i studier av bröllop, vilket avhandlingen är ett exempel på. Men tidigare forskning har närmast uteslutande fokuserat på de svenskkyrkliga vigslarna samt trenden med stora bröllop. Den här avhandlingen bidrar till synliggörandet av den vanligt förekommande, men publikt närmast osynliga riten; den lilla borgerliga vigseln.
|
|
