| 1. |
|
|
| 2. |
- Persson, Johannes, et al.
(författare)
-
IBE AND EBI: ON EXPLANATION BEFORE INFERENCE
- 2007
-
Ingår i: Rethinking Explanation.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inference to the best explanation (IBE) is theoretically interesting in that it promises to throw new light on what an explanation is. IBE challenges the standard view of the relation between inference and explanation. But sometimes it seems that previous explanation is more independent of inference than IBE suggests. Sometimes we have explanation before inference (EBI) which is not IBE. This chapter examines the possibility that the latter is the rule rather than the exception.
|
|
| 3. |
- Persson, Johannes, et al.
(författare)
-
Risk, fara och riskobjekt
- 2008
-
Ingår i: Risk & Risici. - 9789157805188 ; , s. 221-230
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gång på gång möter den som oroar sig för risker expertrådet att lära sig att skilja mellan fara och risk. Ofta diskuteras nämligen faror som innebär mycket små risker, men det förstår allmänheten inte. Mycket av vår oro för risker beror på ett enkelt misstag. Det här kapitlet visar dock att det inte är så lätt att skilja mellan fara och risk, åtminstone inte enligt de gängse distinktioner som experterna förser oss med. Det behövs en ny och mer användbar begreppsapparat. En sådan föreslås också.
|
|
| 4. |
- Persson, Johannes, et al.
(författare)
-
The (misconceived) distinction between internal and external validity
- 2015
-
Ingår i: Against boredom: 17 essays on ignorance, values, creativity, metaphysics, decision-making, truth, preference, art, processes, Ramsey, ethics, rationality, validity, human ills, science, and eternal life to Nils-Eric Sahlin on the occasion of his 60th birthday. - 9789187935374 ; , s. 187-195
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Researchers often aim to make correct inferences both about that which is actually studied (internal validity) and about what the results generalize to (external validity). The language of internal and external validity is not used by everyone, but many of us would agree that intuitively the distinction makes a lot of sense. Two claims are commonly made with respect to internal and external validity. The first is that internal validity is prior to external validity since there is nothing to generalize if the findings obtained in, for instance, the experimental setting do not hold. The first claim is explicit in many writings. See for instance Francisco Guala’s influential book The methodology of experimental economics (2005). And it is often implicitly relied on. The second claim is that researchers have to make a trade-off between internal and external validity. When one is increased, the other will decrease. The second claim was made already from the start by D.T Campbell in his classic Factors relevant to the validity of experiments in social settings (e.g., Campbell 1957, 297). There is a certain tension between the first and the second claim. It has been argued before that it might be difficult to combine them. We intend to make the stronger point that both claims are misconstrued. Our hypothesis is that the relationship between internal and external validity has to be re-conceptualized, and we will briefly indicate how.
|
|
| 5. |
- Vareman, Niklas, et al.
(författare)
-
Kan riskbedömare och riskhanterare leva åtskilda?
- 2005
-
Ingår i: Risk och det levande mänskliga. - 9157804559 ; , s. 181-210
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här kapitlet tar vi upp två vetenskapsteoretiska problem med att skilja mellan riskbedömning och riskhantering som har med ”externt” inflytande att göra. Den ena formen av inflytande begränsar våra möjligheter att genomföra en forskningsuppgift. Den andra formen har med utgångspunkten eller frågeställningen för vår forskning att skaffa. Även i de fall där vetenskapen drivs helt av forskarens egen nyfikenhet och bara strävar efter kunskap och sanning, spelar helt andra värden en viktig roll på vägen mot dessa mål. Dessa begränsningar återkommer i riskbedömningen och riskbedömaren måste förhålla sig till dem på något sätt. De utgör en första form av externt inflytande som komplicerar förhållandet mellan de två verksamheterna och i värsta fall undergräver distinktionen. Det ingår nämligen ett mått av riskhantering i varje riskbedömning vilket kastar tvivel över (1) vår vilja att riskhanteringen motsvarar samhällets önskemål och behov; och politiska och andra externa hänsyn tas vid riskbedömningen vilket gör att (2) vår vilja att inte politiska hänsyn tas vid bedömningen av fakta är problematisk. Den andra formen av externt inflytande tar sin utgångspunkt i att kunskap är svar på frågor. Men vem är det som ställer frågorna och varför? Inte sällan tillförs här en extern komponent och i risksammanhang blir det, som vi ska se, till och med fruktbart att prata om ett riskformuleringsprivilegium. Det är riskhanteraren snarare än riskbedömaren som besitter detta privilegium som i hög grad påverkar både vilka bedömningar som är relevanta att göra och vilken säkerhet som kan uppnås i dem.
|
|
| 6. |
- Wahlberg, Lena, et al.
(författare)
-
Nya perspektiv på robusthet
- 2005
-
Ingår i: Risk och det levande mänskliga. - 9157804559 ; , s. 211-233
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här uppsatsen handlar just om robusthet. Nu påbjuder traditionen att man delar upp beslutsunderlag i två sorters komponenter: en som har med hur världen (sannolikt) ser ut och en som har med värdet av detta att göra. Moralen har mest att göra med värdekomponenten. Frågan om moralisk robusthet kommer upp just när man försöker analysera ett visst ställningstagande med avseende på värdefrågor. Kunskapskomponenten, som har med hur världen (sannolikt) ser ut att göra, är förstås också intressant att analysera ur robusthetshänseende. Vi talar då om epistemisk robusthet. Längre fram i uppsatsen ser vi närmare på hur man brukar karakterisera den. Men låt oss först säga något om målet med denna övning. Vi är intresserade av att leta efter likheter mellan och konsekvenser av de här två sorternas robusthet för att vi anser att de är viktiga för att förklara varför vi handlar som vi gör. Speciellt tror vi att frågor som rör samhällets riskhantering har mycket att vinna på en genomlysning av problematiken. Vi använder oss av robusthet i juridiken som en brygga mellan de två sorternas robusthet för vi tror att den utgör en sådan mellanform som ställer några frågor på sin spets och underlättar vår studie också genom att bidra med empiriskt innehåll. Det kan redan nu vara av intresse att studera hur robusthet i juridiken förhåller sig till moralisk robusthet.
|
|
| 7. |
- Wahlberg, Lena, et al.
(författare)
-
Riskobjekten, robustheten och experterna
- 2007
-
Ingår i: Risker i kunskapens mellanrum: en studie i tre delar (positioner, färdriktning, kartans vita fält). - 9789157804921
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Blennow, Kristina, et al.
(författare)
-
Understanding risk in forest ecosystem services: implications for effective risk management, communication and planning
- 2014
-
Ingår i: Forestry. - : Oxford University Press (OUP). - 0015-752X .- 1464-3626. ; 87, s. 219-228
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Uncertainty, insufficient information or information of poor quality, limited cognitive capacity and time, along with value conflicts and ethical considerations, are all aspects that make risk management and risk communication difficult. This paper provides a review of different risk concepts and describes how these influence risk management, communication and planning in relation to forest ecosystem services. Based on the review and results of empirical studies, we suggest that personal assessment of risk is decisive in the management of forest ecosystem services. The results are used together with a review of different principles of the distribution of risk to propose an approach to risk communication that is effective as well as ethically sound. Knowledge of heuristics and mutual information on both beliefs and desires are important in the proposed risk communication approach. Such knowledge provides an opportunity for relevant information exchange, so that gaps in personal knowledge maps can be filled in and effective risk communication can be promoted.
|
|
| 9. |
- Blennow, Kristina, et al.
(författare)
-
Forest Owners' Response to Climate Change : University Education Trumps Value Profile
- 2016
-
Ingår i: PLoS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 11:5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Do forest owners’ levels of education or value profiles explain their responses to climate change? The cultural cognition thesis (CCT) has cast serious doubt on the familiar and often criticized "knowledge deficit" model, which says that laypeople are less concerned about climate change because they lack scientific knowledge. Advocates of CCT maintain that citizens with the highest degrees of scientific literacy and numeracy are not the most concerned about climate change. Rather, this is the group in which cultural polarization is greatest, and thus individuals with more limited scientific literacy and numeracy are more concerned about climate change under certain circumstances than those with higher scientific literacy and numeracy. The CCT predicts that cultural and other values will trump the positive effects of education on some forest owners' attitudes to climate change. Here, using survey data collected in 2010 from 766 private forest owners in Sweden and Germany, we provide the first evidence that perceptions of climate change risk are uncorrelated with, or sometimes positively correlated with, education level and can be explained without reference to cultural or other values. We conclude that the recent claim that advanced scientific literacy and numeracy polarizes perceptions of climate change risk is unsupported by the forest owner data. In neither of the two countries was university education found to reduce the perception of risk from climate change. Indeed in most cases university education increased the perception of risk. Even more importantly, the effect of university education was not dependent on the individuals' value profile.
|
|
| 10. |
-
Risk & Risici
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna volym tar upp ett flertal aktuella frågor och problem inom samtida risk- och beslutsforskning. Frågor och problem som inte endast har med en enskild riskfråga att göra utan som är av mer allmän natur. De måste hanteras och diskuteras oavsett om man primärt är intresserad av nanoteknologi, genmodifiering eller klimatfrågor. Det finns många sätt att ordna bidragen i en antologi på, till exempel tematiskt, lexikografiskt och fackvetenskapligt. Denna bok skulle också ha kunnat tudelas efter vilket språk författarna valt att skriva på, danska eller svenska, men det skulle ha förstört poängen med att ge ut en tvåspråkig antologi. Vårt givande dansk-svenska samarbete, som inleddes 2001 i Lund, har, med sina möjligheter och risker, varit genuint tvåspråkigt och givande flervetenskapligt. Av dessa och andra skäl har vi valt att placera bidragen i en slumpmässig ordning. Alla är inte intresserade av allting. Vi har därför gjort en analytisk innehållsförteckning som är tänkt att kittla nyfikenheten och samtidigt vara ett beslutshjälpmedel.
|
|
