| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 4. |
- Munthe, Christian, 1962, et al.
(författare)
-
The Return of Lombroso? Ethical Aspects of (Visions of) Preventive Forensic Screening
- 2015
-
Ingår i: Public Health Ethics. - : Oxford University Press (OUP). - 1754-9973 .- 1754-9981. ; 8:3, s. 270-283
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The vision of legendary criminologist Cesare Lombroso to use scientific theories of individual causes of crime as a basis for screening and prevention programmes targeting individuals at risk for future criminal behaviour has resurfaced, following advances in genetics, neuroscience and psychiatric epidemiology. This article analyses this idea and maps its ethical implications from a public health ethical standpoint. Twenty-seven variants of the new Lombrosian vision of forensic screening and prevention are distinguished, and some scientific and technical limitations are noted. Some lures, biases and structural factors, making the application of the Lombrosian idea likely in spite of weak evidence are pointed out and noted as a specific type of ethical aspect. Many classic and complex ethical challenges for health screening programmes are shown to apply to the identified variants and the choice between them, albeit with peculiar and often provoking variations. These variations are shown to actualize an underlying theoretical conundrum in need of further study, pertaining to the relationship between public health ethics and the ethics and values of criminal law policy.
|
|
| 5. |
-
Omodernt : Människor och tankar i förmodern tid
- 2009. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan vi idag ha något att lära av de klassiska, medeltida och tidigmoderna kulturerna? Många skulle svara ja på den frågan, men det finns också de som skulle beskriva det förmoderna som irrationellt, traditionsbundet, kollektivistiskt och framför allt otidsenligt. Att behålla kontakten med det förmoderna behöver inte betyda att man bekräftar ett "arv" från det förflutna eller ägnar sig åt återbruk av äldre tiders idéer. Bättre är att omvandla, utveckla eller avveckla tidigare tankar eller kritik kring sociala och estetiska mönster. I antologin Omodernt - Människor och tankar i förmodern tid medverkar elva forskare som representerar en rad humanistiska discipliner. Deras texter berättar på mångfacetterade sätt om idéer och föreställningar, språk och texter från antiken till 1600-talet som är relevanta än idag. De argumenterar för vikten av kunskap om de perioder som ligger före vår moderna tid och ger konkreta exempel på forskning i den andan. Det viktiga är att uppmuntra kommunikation över seklen, viljan att vidga sina egna associationer kring mänskligt handlande, att fördjupa sina insikter om hur människor i historien försökt att hantera sin existentiella och samhälleliga situation. Genom sådana perspektivbyten kan vi i bästa fall få klargörande idéer även om vår egen tid.
|
|
| 6. |
-
Jesus och politiken
- 2024
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet är att granska och att reflektera kring Jesu politiska aktörsskap i relation till nutida samtidsdiskussioner. Som en teoretisk utgångspunkt för att möta den frågan kommer Jesus liv och lära att diskuteras genom att relatera hans politiska verksamhet till begreppen aktivism, revolution, populism, och anarki. Syftet är inte att erbjuda en anakronistisk läsning av Jesus liv och lära, i tron att någondera av dessa politiska praktiker enkelt låter sig tillämpas på den politiska kontext som Jesus fungerade i. Inte heller är det i tron att de erbjuder någon definitiv tolkning av Jesu politiska verksamhet. Syftet är snarare att bruka nutida politiska teoretiska begrepp för att tolka Jesu politiska verksamhet, med förhoppningen att denna association ska underlätta arbetet med att nyttja Jesu liv och lära som en resurs för att föreställa det allmänna goda och tackla nutida utmaningar. Orsaken till varför just aktivism, revolution, populism och anarkism valts som en teoretisk-begreppslig grund, är för att vardera av dessa politiska praktiker försöker få till stånd en förändring av något slag, dock utifrån olika logiska förutsättningar och på olika sätt. Trots att man kan tolka Jesu politiska aktörsskap på olika sätt, är det däremot mer eller mindre uppenbart att han försökte få till stånd en förändring i den rådande samhällsordningen. Utifrån denna insikt har framför allt kristna genom tiderna inspirerats av Jesus för att förverkliga den vision om det goda som hans liv och lära innehåller, samt utvecklat en kritik av de aktörer som motarbetar denna vision.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Mindus, Patricia
(författare)
-
Austin and Scandinavian Realism
- 2013
-
Ingår i: The Legacy of John Austin's Jurisprudence. - : Springer-Verlag New York. ; , s. 73-106
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The imperative theory of law exemplified in the work of John Austin is the object of much criticism in the movement of Scandinavian legal realism (SLR). The very core notions of command, sovereignty and will are targeted. This paper explores the Scandinavian readings of Austin’s theory, chiefly by reconstructing the main arguments of Axel Hägerström’s criticism of the will-theory and Karl Olivecrona’s reading of the imperative character of law. Special attention is paid to the affinities between the various outlooks and to their core differences. On one hand, strong resemblances can be discovered in the common methodological afflatus and respect for Hume’s principle. On the other hand – apart from contrasting opinions on minor aspects (such as tacit consent grounding custom) – among the unbridgeable divergences mention should be made of the view on morals: Austin embraced a form of cognitivism, while the Scandinavians supported a strict form of non-cognitivism. In order to assess the originality of the Scandinavian attack on the imperative theory of law, the aim of the paper is to test to what extent it stimulated the seminal work on the question of law’s authoritative dimension in SLR.
|
|
| 10. |
|
|
