| 1. |
- Östling, Johan, et al.
(författare)
-
Humanister i offentligheten : Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden
- 2022
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Det finns en tydlig berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. Denna bok utmanar en sådan föreställning och visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom att anlägga ett kunskapshistoriskt perspektiv åskådliggör författarna hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende. I centrum för boken står 1960- och 1970-talens offentlighet. I en första del diskuteras den avgörande roll som humanister spelade i den unga televisionens folkbildningsprogram liksom i tidens populärvetenskapliga pocketutgivning och på dagstidningarnas essäsidor. I en andra del riktas uppmärksamheten mot humanioras plats i den kristna kultursfären, arbetarrörelsens folkbildningsarbete och den nya vänsterns bokcaféer. Vi får möta kulturpersonligheter som Per I. Gedin, Gunnel Vallquist och Jan-Öjvind Swahn, men även tv-producenter, studiecirkelarrangörer, översättare av radikal facklitteratur och många andra. Alla bidrog de till att sätta humanistisk kunskap i rörelse under efterkrigsdecennierna. Mot en internationell bakgrund framträder bilden av ett humanistiskt kunskapssystem med djupa förankringar och vida förgreningar i det svenska samhället. Det är om dessa kunskapens aktörer och arenor som denna bok handlar.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Nilsson, Gabriella, et al.
(författare)
-
Våldets kön : kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi möter våld i någon form dagligen, om inte som ”offer” eller ”förövare”, så när vi läser tidningen, tittar på tv eller går på bio. Hela världen kan förefalla organiserad med utgångspunkt i våld. Med våld upprätthålls stater, grupphierarkier och individuella maktpositioner. Merparten av våldsutövarna är män liksom hälften av offren. Den andra hälften av offren är kvinnor och barn. Det här mönstret är globalt och historiskt konstant och gör att vi, som i titeln på den här boken, kan tala om att våld har ett kön. Våldets kön närmar sig våld som kulturell företeelse. Vilka betydelser har våld i olika historiska och samhälleliga kontexter? Vilka funktioner fyller våldet på en strukturell nivå och för enskilda individer? Vilka konsekvenser får våldet för våldsutsatta personer? Genom att placera våld i sin historiska och kulturella kontext synliggörs dess samhälleliga funktioner, de normer det utgår ifrån och vilken kulturell mening det bär. Våldets kön riktar sig till studenter på högskolenivå, särskilt de professionsutbildningar där studenterna i framtiden kommer att möta våldsutövning och våldsutsatthet. Den kan även användas i andra typer av utbildningar, såsom i fortbildning av personer som redan arbetar i verksamheter där de direkt eller indirekt möter en våldsproblematik.
|
|
| 8. |
- Golub, Koraljka, et al.
(författare)
-
Digital humanities in Sweden and its infrastructure : Status quo and the sine qua non
- 2020
-
Ingår i: Digital Scholarship in the Humanities. - Oxford : Oxford University Press (OUP). - 2055-7671 .- 2055-768X. ; 35:3, s. 547-556
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article offers a state-of-the-art overview of a number of Digital Humanities (DH) initiatives that have emerged in Sweden over the past decade. We identify two major developments that seem to be taking place within DH, with a specific focus on the infrastructural aspects of the development: (1) a strive to open up and broaden the research output and (2) multi-disciplinary collaboration and its effects. The two major components accentuate the new infrastructural patterns that are developing and the challenges these infer on universities. While current research is at large multi-disciplinary, developing infrastructures also enable the move towards post-disciplinarity, bringing the universities closer to the surrounding society. At five universities in Sweden, individual-sited infrastructures supporting DH research have been built today. They are complemented by national and international infrastructures, thus supporting developments and tackling some of the major challenges. In the article, the relations between individual disciplines, the question of multi- and post-disciplinarity, and the field of Digital Humanities are discussed, while stressing the factors necessary—sine qua non—for a fruitful development of the scholarly infrastructures.
|
|
| 9. |
- Bakker, F. T., et al.
(författare)
-
The Global Museum: natural history collections and the future of evolutionary science and public education
- 2020
-
Ingår i: PeerJ. - : PeerJ. - 2167-8359. ; 8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Natural history museums are unique spaces for interdisciplinary research and educational innovation. Through extensive exhibits and public programming and by hosting rich communities of amateurs, students, and researchers at all stages of their careers, they can provide a place-based window to focus on integration of science and discovery, as well as a locus for community engagement. At the same time, like a synthesis radio telescope, when joined together through emerging digital resources, the global community of museums (the 'Global Museum') is more than the sum of its parts, allowing insights and answers to diverse biological, environmental, and societal questions at the global scale, across eons of time, and spanning vast diversity across the Tree of Life. We argue that, whereas natural history collections and museums began with a focus on describing the diversity and peculiarities of species on Earth, they are now increasingly leveraged in new ways that significantly expand their impact and relevance. These new directions include the possibility to ask new, often interdisciplinary questions in basic and applied science, such as in biomimetic design, and by contributing to solutions to climate change, global health and food security challenges. As institutions, they have long been incubators for cutting-edge research in biology while simultaneously providing core infrastructure for research on present and future societal needs. Here we explore how the intersection between pressing issues in environmental and human health and rapid technological innovation have reinforced the relevance of museum collections. We do this by providing examples as food for thought for both the broader academic community and museum scientists on the evolving role of museums. We also identify challenges to the realization of the full potential of natural history collections and the Global Museum to science and society and discuss the critical need to grow these collections. We then focus on mapping and modelling of museum data (including place-based approaches and discovery), and explore the main projects, platforms and databases enabling this growth. Finally, we aim to improve relevant protocols for the long-term storage of specimens and tissues, ensuring proper connection with tomorrow's technologies and hence further increasing the relevance of natural history museums.
|
|
| 10. |
- Groth, Sanne Krogh, et al.
(författare)
-
Introduction : Negotiating Noise Across Places, Spaces and Disciplines
- 2021
-
Ingår i: Negotiating Noise : Across Places, Spaces and Disciplines - Across Places, Spaces and Disciplines. - : The Sound Environment Centre at Lund University. - 9789198711707 - 9789198711714 ; 19:19, s. 15-33
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
