| 1. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 15: Andy Warhol, Marilyn Monroe
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :15
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta poddavsnitt talar vi om Andy Warhols fyra serigrafier ”Marilyn Monroe” från 1967, som finns på Göteborgs konstmuseum. Vi berättar mer om varför popkonsten skiljer sig så mycket från annan konst i sitt uttryck och formspråk, och hur det massmediala konsumtionssamhället som växte fram efter andra världskriget inspirerade popkonstnärer som Andy Warhol. Det är en tid då det enorma bildflödet i det offentliga rummet, som vi är så vana vid nuförtiden, precis tar fart och då konstnärer använder sig av de återkommande bilderna från underhållningsindustrin och reklamer för att kommentera på samhället och för att utplåna skillnaderna medan populärkultur och finkultur. Medan Andy Warhol hade full fokus att visa Monroe som en säljbar produkt från underhållningsindustrin, ser vi i detta poddavsnitt människan bakom motivet och berättar mer om den oerhörda personliga tragedin som Warhol, nästan omgående efter hennes självmord 1962, exploaterade ytterligare.
|
|
| 2. |
- Herlitz, Alexandra, 1978, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden: Avsnitt 30: Konsthistoriepodden med Petter: Vin och rus i konsten
- 2023
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vin är ett motiv som har återkommit i konsten under alla stilepoker. Går man genom ett konstmuseum ser man mängder av vinglas och -flaskor, druvor och rankar i motiv från forntiden till vår egen samtidskonst. Det ville vi prata om med Petter Alexis Askergren, som förutom att vara hiphopartist inte bara är expert på vin, utan även verksam som konstnär med studier i Konstvetenskap på Uppsala universitet i bagaget. I poddavsnittet får ni reda på hur vinet har funnits med i vår kulturhistoria ända sedan civilisationens vagga i Mesopotamien. Vi berättar om vinets historia i antikens mytologi och religiösa kristna ritualer och hur det på så sätt kom att bli ett så populärt motiv i konsten. Vi pratar vin och rus från Michelangelos tid till dagens vinetiketter, men också om Petters egen konst och inspirationskällor, hur han blev intresserad av konsthistoria och hur han väljer vilka viner han vill importera till Sverige. Allt du behöver veta om vin och rus i konsten och lite till helt enkelt!
|
|
| 3. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 17: Lejon & Drake från Babylon
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :17
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På Röhsska museet i Göteborg finns det två reliefer i glaserat tegel som har fångat vårt intresse. Den ena reliefen föreställer ett lejon, den andra föreställer en drake. Dessa härstammar från processionsvägen mot Ishtarporten i Babylon. Ishtarporten var en av åtta stadsportar och entré till staden Babylon och uppfördes mellan 604 och 562 före vår tideräkning. I Sverige är dessa två reliefer ensamma representanter för denna tidiga högkulturs konstnärliga uttryck. I poddavsnittet berättar vi om civilisationens vagga och de babyloniska gudarna Ishtar och Marduk som döljer sig bakom djursymboliken. Då dessa två reliefer härstammar från de tyska utgrävningarna i Babylon, alltså i nuvarande Irak, som ägde rum mellan 1899 och 1917 kommer vi berätta mer om utgrävningen av de små fragment och hur man arbetade för att rekonstruera Ishtarporten, processionsvägen och två fält två fält från fasaden av Nebukadnessar II:s tronsal. Dessa rekonstruktioner finns nuförtiden på Vorderasiatisches Museum som är inhyst i Pergamonmuseum på museiön mitt i Berlin. Vi kommer också berätta hur bygget av Pergamonmuseum kom att påverka rekonstruktionen av dess babyloniska byggnader och inte minst avyttringen av djurrelieferna. Hur och varför har de två babyloniska tegelrelieferna hamnat i Göteborg på Röhsska museet, där vi även nuförtiden kan beskåda dem? Det är en av många frågor vi ska ge svar på i vårt nyaste poddavsnitt!
|
|
| 4. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden: Avsnitt 31: Laokoongruppen
- 2023
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Äntligen är det dags för en ny säsong av Konsthistoriepodden och denna gång går vi långt tillbaka i tiden och tar oss an en av de mest kända och omdiskuterade skulpturgrupperna i tiden: Den hellenistiska Laokoongruppen, som är skuren i marmor och som dateras till ca 40 till 20 år före Kristus och som tillhör Vatikanmuseets samlingar. Denna skulpturgrupp finns dock i en mängd kopior runtom i världen. Denna antika skulptur visar den trojanska prästen Laokoon, flankerad av sina söner Antiphantes och Thymbraeus, när de kämpar mot två gigantiska ormar som gudarna har skickat på dem. Berättelsen om Laokoons fruktansvärda öde beskrevs i litteraturen bland annat hos de antika författarna Homeros och Vergilius och är en del av berättelsen om den trojanska hästen, som alltså hänger ihop med de historiska händelserna i det trojanska kriget som sägs ha utkämpats mellan Grekland och Troja någon gång på 1100- eller 1200-talet före Kristus. Vi går till grunden med myten om Laokoon och Troja och vad man egentligen vet om var Troja låg. Men vi berättar också hur man kan följa Laokoongruppen genom tiden från att Plinius den äldre 77 efter Kristus verkar ha identifierad dess upphovsmän - tre stenhuggare från Rhodos vid namnen Agesandros, Polydoros, and Athenodoros - till att skulpturen återupptäcktes i januari 1506 på Felice De Fredis vingård som var belägen nära Colosseum på Esquilinen i Rom. Vi berättar om några försök som sedan dess har gjorts att ta fram mer kunskap om verket och att rekonstruera de delarna som inte kunnat återfinnas i utgrävningar. Och vi berättar också hur intresset för den antika Laokoonskulpturen fick en nytändning i och med 1700-talets utgrävningar av antiken och framväxten av den nyklassicistiska konsten som utfördes med antiken som förebild. Sedan denna tid har Laokoongruppen varit ett av dem mest diskuterade konstverken i vår konsthistoria med fokus på dess formspråk och dess känslomässiga uttryck. Framför allt den tyske konstskribenten Johann Joachim Winckelmann skrev fram den ideala skönheten han upplevde i den antika konsten, och hans åter och åter nypublicerade tankar blev snart allmängiltiga. Genom honom fick Laokoongruppen ännu större publicitet än vad den hade någonsin tidigare. Han skrev att Laokoongruppen följer konstens alla regler för fullkomlighet och att den äger precis samma excellenta kvalitéer som utmärkte just den grekiska antikens mästerverk: en ädel enkelhet och en stilla storhet, såväl i hållningen som i uttryck. Ända sedan dess har Laokoongruppens symbolkraft diskuterats och inspirerat utifrån det intensiva lidandet som framställs i denna skulptur, där Winckelmann såg en skildring av det mest omedelbara lidande, som uttrycker sig i alla muskler och nerver som spänner sig i kampen. Samtidigt framträder den “stilla storheten” han alltid påtalade: i Laokoons uttryck ser vi det kontrollerade, hur känslorna undertrycks av denna “store man”.
|
|
| 5. |
- Herlitz, Alexandra, 1978, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 16: Lars Lerin, Fönster mot gården
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :16
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta avsnitt pratar vi om det mest samtida konstverk i poddens historia hittills, nämligen Lars Lerins akvarellmålning ”Fönster mot gården” från 2009, som finns i Nordiska Akvarellmuseets samlingar. I podden pratar vi om Lerins motivvärld och arbetssätt, men även om akvarellmediets historia och traditioner samt föreställningar som förknippas med detta medium. Inte minst kontextualiserar vi målningen och dess motiv. Vi berättar bland annat om filmförlagan ”Fönstret åt gården” från 1954 och dess utgångspunkter som filmens regissör Alfred Hitchcock hittade i den amerikanska målaren Edward Hoppers konst och hans voyeuristiska motiv.
|
|
| 6. |
- Herlitz, Alexandra, 1978, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 20: Gustav Klimt, Adele Bloch-Bauer I
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :20
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi ska prata om Gustav Klimts porträtt ”Adele Bloch-Bauer I” från 1907, som även kallas för “Goldene Adele”, alltså “gyllene Adele” på tyska och “The Lady in Gold” eller “The Woman in Gold” på engelska. Verket fanns länge på Österreichische Galerie Belvedere i Wien, men är nuförtiden en del av samlingarna på Neue Galerie i New York. Porträttet bjuder på en mängd fängslande historier som sträcker sig från den tiden då det skapades fram till vår egen tid. Det är en målning som exproprierades av nazisterna och som inte skulle lämnas tillbaka till den rättmätiga ägaren förrän en kvinna i Los Angeles stämde den österrikiska staten och det blev ett politiskt ärende. Det är ett porträtt som nuförtiden anses vara ett konstverk som symboliserar staden Wien och dess guldålder vid förra sekelskiftet, “Wiener Moderne”, samtidigt som det har blivit ett nationell ikon för den kulturella identiteten av hela landet Österrike. Detta blev uppenbart i och med den mediala uppmärksamheten, när man med en stor affischkampanj tog farväl av verket då det lämnade Österrike. Självklart kommer vi också prata om konstnären bakom verket och vad som kan ha inspirerat honom till den karaktäristiska stilen han utvecklade under sin ”gyllene period”. Vi ska inte heller undanhålla Klimts privatliv och att han skapade sig en persona som ”womanizer” i reformdräkt. Ryktena spred sig att han var naken under sin vida rock och alltid hade modeller i sin ateljé som han strulade med.
|
|
